Polen

Wikipedia

Rzeczpospolita Polska
Republiken Polen

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Mazurek Dąbrowskiego "Jeszcze Polska nie zginęła" ("Än är Polen ej förlorat")
Huvudstad	Warszawa
Största stad	Warszawa
Officiellt språk	Polska
Statsskick president premiärminister	republik Lech Kaczyński Jarosław Kaczyński
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Österrike-Ungern, Ryssland och Tyskland 11 november 1918 11 november 1918
Yta  • Totalt  • Vatten	312 685 km² (68:e) 2,6 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	38 536 869 (32:a) 126,9 inv/km² (66:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2006  • Per capita	$512,9 miljarder (32) $14 400
Valuta	złoty (PLN)
Tidszon	UTC +1
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Rysy 2 499 m ö.h. Śniardwy 113,8 km² Wisła 1 047 km
Nationaldag	3 maj (Minne av konstitutionen år 1791)
Landskod	PL POL
Landsnummer	+48

Polen är en republik i nordöstra Centraleuropa som gränsar till Tyskland i väst, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öst samt Litauen och Ryssland (Kaliningradenklaven) i norr; landet har även maritim gräns i Östersjön i norr mot Danmark och Sverige. Polens maritima territorialanspråk är 12 nautiska mil.

Innehåll 1 Historia 1.1 Rikets grundande 1.2 Medeltid till första världskriget 1.3 Andra världskriget 1.4 Modern tid 2 Ekonomi 3 Statsskick och politik 4 Geografi 4.1 Administrativ indelning 5 Demografi 6 Infrastruktur 6.1 Vägar 6.2 Järnvägar 6.3 Flyg 7 Kultur 7.1 Litteratur, musik, film och konst 7.2 Högre utbildning 7.3 Världsarv 7.4 Seder 7.4.1 Jul 7.4.2 Påsk 8 Religion 9 Källor 10 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Polens historia

[redigera] Rikets grundande

Som Polens förste ledare räknas fursten Mieszko I (okrönt) vilken regerade 962-992. Hans giftermål med den tjeckiska prinsessan Dubrawka av Böhmen år 965 tros ha påskyndat Polens kristnande följande år. Deras son, Bolesław I Chrobry besteg vid faderns död år 992 tronen och regerade fram till sin död 1025. Strax innan han dog kröntes han av biskopen i Gniezno (Polens dåtida huvudstad) och räknas därför som Polens förste krönte kung. Under 1100-talet kom det efter Boleslav III Skevmyntes/Bolesław III Krzywousty död till en splittring i distrikt och provinser med fraktioner och inbördesstrider om Krakowtronen som följd. Denna period pågick i 160 år och underlättade den tyska expansionen in på polskt territorium i dess västra delar. Vladislav Alnshög/Władysław I Łokietek enade dock riket och kröntes till kung av det enade Polen 1320.

[redigera] Medeltid till första världskriget

Det medeltida kungariket Polen ingick 1386 i personalunion med storhertigdömet Litauen för att freda sig mot den Tyska Orden respektive det moskovitiska Ryssland. Från 1569 ingår Polen och Litauen i en realunion varpå Litauen de facto utgjorde en del av Polen. Denna tid kallas för den det gyllene seklet och landet kallades då för det Polsk-Litauiska Samväldet eller Republiken av två Nationer (Rzeczpospolita Obojga Narodow). Under 1500-, 1600- och 1700-talen ökade successivt den polska adelns makt på bekostnad av de polska kungarna, vilket till slut ledde till regelrätt kaos. Det berömda uttrycket liberum veto (latin: fritt veto) härrör från en tid då en enda adelsman hade rätt att stoppa ett riksdagsbeslut då absolut enighet i en fråga ansågs som grundläggande för att den skulle genomdrivas. Uttrycket polsk riksdag härrör från denna tid och används än idag om situationer där kaos och oenighet råder.

Mellan 1593 och 1648 utbröt flera kosackuppror i det polska riket som bottnade i framför allt religiös förföljelse av ortodoxa ukrainare av den katolska kyrkan och den polska staten. Det sista upproret ledde till att Ukraina 1654 anslöt sig till Ryssland. Enligt fredavtalet från 1667 mellan Ryssland och Polen tillföll Ukraina slutligen Ryssland. För mer information om denna period läs avsnittet Polens historia#Ukrainarnas långa frihetskamp och slutliga frigörelse.

Under slutet av 1700-talet delades det nedgångna och svaga Polen vid tre tillfällen (1772, 1793 och 1795) upp mellan stormakterna Ryssland, Tyskland samt Österrike-Ungern . Se Polens delningar. Genom den sista delningen upphörde landet helt att existera. Tusentals polacker sökte sig då till det revolutionära Frankrikes härar för att under dess fanor kämpa för Polens frihet i helt polska legioner.

Napoleon upprättade år 1807 storhertigdömet Warszawa, vilket var fransk lydstat. Polackerna förväntade sig att storhertigdömet skulle vara det första steget inför återupprättande av en suverän polsk stat. Storhertigdömet Warszawa erövrades av den sjätte koalitionens styrkor 1813 och tillföll Ryssland efter Wienkongressen 1815. Under resten av 1800-talet följde ett pärlband av misslyckade polska uppror av olika stor omfattning, som alla hårt pacificerads (1830-31, 1832, 1844, 1846, 1848-49, 1863-65, 1866 samt 1905). Polacker deltog även i uppror i andra stater som var direkt eller indirekt riktade mot någon av de tre ryska, österrikiska eller tyska ockupationsmakterna av Polen. Först efter första världskriget upprättades dock år 1918 en oberoende, suverän polsk stat. Striderna i Polen slutade emellertid inte efter första världskriget. För att återetablera och säkra Polens gränser hamnade det återfödda Polen omedelbart i konflikt med samtliga grannstater om territorier dessa också gjorde anspråk på.

Konflikten med Ukraina och därpå med Sovjetryssland var de allvarligaste och mest omfattande. Det polsk-sovjetiska kriget 1920 slutade med en polsk seger och 1921 fastställdes den polska gränsen i öst genom fredsavtalet i Riga.

[redigera] Andra världskriget

I september 1938 ockuperade Polen delar av den Tjeckiska Schlesien, polsktalande Zaolzie/Záolší samt den tjeckiska delen av den polsk/tjeckiska staden Cieszyn.

1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen. Detta blev de facto startskottet till Andra världskriget. 17 september inleddes det polsk-sovjetiska kriget då Sovjetunionen gick in i östra Polen i enlighet med överenskommelsen med Tyskland i Molotov-Ribbentroppakten. Polen delades mellan de båda länderna och polackerna förföljdes svårt av båda.

Anslutningsformen av de av Tyskland respektive Sovjetunionen kontrollerade områdena skilde sig stort från varandra. Om Hitler med sitt direktiv från den 8 oktober 1939 helt enkelt annekterade dessa områden genom att förklara de som en del av Tyskland, så organiserade den sovjetiska ledningen två val (i västra Ukraina resp. västra Vitryssland) med målsättning att ansluta dessa områden till Sovjetunionen. Se Polens historia, avsnitt Polen under andra världskriget 1939-1945 för fler detaljer kring dessa val.

Sex miljoner polacker, varav tre miljoner av judiskt ursprung, men även andra etniska grupper, sexuella minoriteter och individer med psykisk ohälsa som Tredje riket ansåg överflödiga, sändes till koncentrationsläger och mördades. Särskilt den polska intelligentian förföljdes. Polackerna i likhet med alla slaver ansågs som undermänniskor av nazisterna och skulle mer eller mindre utrotas. Detta var orsaken till att polackerna hade den största och effektivaste motståndsrörelsen i Europa under kriget (400 000 personer^[1]). Den grupp som stod högst upp på den nazistiska mördaragendan var dock judarna som förföljdes skoningslöst.

I den sovjetkontrollerade halvan av Polen förföljdes också polacker och judar liksom de övriga invånarna ukrainare och vitryssar och litauer. Minst 21 857 polska officerare mördas i sovjetiska krigsfångläger (bland annat i samband med Katynmassakern). Mellan 320 000 ^[2] och 1,5 miljoner polska medborgare^[3] - män, kvinnor och barn förflyttades eller deporterades till de inre delarna av Sovjetunionen där närmare 325 000 dog av umbäranden^[4][5][6]. Först vid Hitlers anfall på Sovjetunionen förbättras dessa polackernas villkor något. Polska exilregeringen lyckades utverka att 115 000 polacker fick utvandra över Persien och soldaterna i gruppen fick utgöra stommen i Polska armén i bland annat de allierades Italien-offensiven. Samtidigt befann sig hundratusentals polacker i exil i Västeuropa dit de tagit sig för att strida i de västallierades arméer. Vid krigets slut kämpade 250 000 polacker på västfronten vilket var den tredje största armen efter USA och Storbritannien. Samtidigt marscherade närmare 400 000 polacker vid sidan av den sovjetiska Röda armén mot Berlin. Totalt sett var den polska maninsatsen den fjärde största efter Sovjet, USA och Storbritannien. Polackerna stred på samtliga krigsarenor i Europa, Nordafrika och på Atlanten. Det polska deltagandet och offerviljan var oerhört stor och det polska folket hör utan tvekan till de som fick utstå mest gräsligheter under kriget. Ändå förråddes landet av sina västallierade USA och Storbritannien som överlät Polen till Stalin och den sovjetiska intressesfären. Följden blev att Polen 1945-47 fick utstå två år till av strider och konflikter som följdes av en drygt 50-årig kommunistdiktatur samt att Polens landsgränser efter kriget flyttades västerut, då de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (områden som idag tillhör Vitryssland och Ukraina). Polen fick som kompensation tidigare tyska områden i väster (tyska Nedre Schlesien; polska Dolny Śląsk samt Pommern öster om Oder). Miljontals människor fördrevs till följd av denna gränsomdragning. 500 000 polacker stannade i exil i väst på grund av sovjetstyret i Polen. Under Stalinperioden efter kriget kom stort antal polacker från motståndsrörelsen (under kriget) att utsättas för repressalier: de avrättades, fängslades eller deporterades av NKVD till sovjetiska Gulag. Polen var det enda segerlandet som fick se sitt lands territorium krympa efter det Andra Världskrigets slut. Med 6 miljoner dödade polska medborgare av en population på 35 miljoner (1939), blir det förluster på 18%, för att jämföras 0,2% för USA, 0,9% för Storbritannien, 7,4% för Tyskland, 7,4% för Japan, 11,1% för Jugoslavien och 11.2 för Sovjetunionen^[7].

[redigera] Modern tid

Makten i Polen togs över av en sovjetkontrollerad övergångsregering i samband med befrielsen från Nazityskland under slutet av andra världskriget och landet utropades till kommunistisk/socialistisk folkrepublik år 1947 efter strider som kostat ytterligare 100 000 polacker livet. Under auktoritär ledning av det Polska Förenade Arbetarpartiet (PZPR) förblev Polen kommunistisk/socialistisk folkrepublik till 1990 (de facto 1989) då ett fritt, demokratiskt Polen utropades. Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. Efter Stalins död inleddes 1956 en viss reformering och liberalisering under Władysław Gomułka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i en antisemitisk utrensning^[8][9] och 1970 efter oroligheterna i hamnstäderna Gdansk, Gdynia, Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare^[10][11] avsattes Gomulka av Edward Gierek. Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lån och import, samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en långvarig strejkvåg och oro som öppnade för att den fria fackföreningen och medborgarrättsorganisationen Solidarność (Solidaritet) bildades 1980, strax efter att Gierek avsattes av partiet. 1981 blev general Wojciech Jaruzelski vald till partichef och 13 december 1981 införde han "krigstillstånd" (undantagstillstånd) i syfte att återställa kontrollen över landet och troligen förhindra en sovjetisk invasion (liknande Budapest 1956 och Prag 1968). Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergångstiden och avgick 1990. Sedan dess har landet åter demokratiskt statsskick. Under kommunisteran har landet lidit av stora brister i medborgarrätt och demokrati, ineffektiv produktion, varubrist, som ledde till att korruption och svartabörssystem permanterades. All industri och kommunikation var statsägd, med undantag för små handverkar- och handelsföretag och det mesta av jordbruket. Vid övergången till marknadsekonomi ställde bland annat världsbanken krav på sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillväxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjänstesektorn och genom utflyttning av tillverkning från västländer. Hög arbetslöshet och låga löner är en av orsakerna till att många polacker sökte sig till Västeuropa.

Landet var under sin tid som folkrepublik (officiellt namn 1947-1990: "Polska Rzeczpospolita Ludowa" (PRL)) medlem av Warszawapakten.

Polen gick med i NATO 1999, i OECD 1996, och i EU 2004. Landet är sedan 2003 en av USAs allierade i Irakkriget. Polackernas uppfattning om NATO fick uttryck i populära bakrutedekaler som anspelar på landets moderna historia: "Bättre båda fötterna i NATO än ett kallt arsle i Sibirien"^[12]

[redigera] Ekonomi

Polens ekonomi är stabil och övergången från planekonomi till marknadsekonomi i samband med folkrepublikens upphörande har gått bra. Polen var en av de sovjetiska lydstater som hade starkast ekonomi. Under senare år har många företag etablerat nya fabriker i Polen, bland annat har många biltillverkare lagt tillverkning i Polen. Polen har en mycket hög men sjunkande arbetslöshet på 14,8% (2006).

Polens regering har meddelat att man för närvarande inte har för avsikt att ansöka om medlemskap i EMU och därmed införa euron som valuta. En anledning till detta torde vara att Polen för närvarande inte uppfyller de krav som ställs för att kunna godkännas som medlem i EMU.

Delar av östra Polen har haft en svag ekonomisk utveckling.

Efter Polens inträde i EU skedde en massiv arbetskraftsutvandring av attraktiva yrkesgrupper till huvudsakligen Irland och Storbritannien vilket skapade allvarlig arbetskraftsbrist i landet av bland annat läkare, ingenjörer, hantverkare, byggnadsarbetare, jordbruksarbetare. Anledningen är de stora löneskillnaderna mellan länderna. Inom sjukvården skapades för första gången köer till specialister och operationer liksom flera stora byggprojekt havererade. Polen i sin tur försökt täppa till vissa brister genom att tillåta arbetskraftsinvandring av bygg- och jordbruksarbetare från Ukraina. Det pågår också aktioner för att locka hem arbetskraft från Storbritannien med höjda löner.

Huvustaden Warszawa är landets ekonomiska centrum.

[redigera] Statsskick och politik

Huvudartikel: Politik i Polen

Polen är en demokratisk republik. Statschefen kallas President och väljs vid fria val på en period om fem år. Nuvarande president är Lech Kaczyński (föregående Alexander Kwaśniewski).

Polen har ett tvåkammarparlament som består av sejmen, som tillsätts genom proportionella val och har 460 ledamöter, och senaten, som tillsätts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspärr, som dock inte gäller etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997.

Efter valet 2005 är det konservativa partiet "Prawo i Sprawiedliwość" ("PiS", pol. "Lag och rättvisa") i regeringsställning, men saknar egen majoritet. Bland övriga partier i parlamentet finns Platforma Obywatelska (liberaler), Liga Polskich Rodzin (Polska familjepartiet) (konservativa), SLD (socialdemokrater), Samoobrona (socialister), Polskie Stronnictwo Ludowe (jorbrukspartiet).

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Polens geografi

I nordost finns det masuriska (pol. mazury) sjödistriktet, ett område med många stora sjöar; ett omtyckt semestermål sommartid. Hela den polska östersjökusten utgörs av sandstränder. Dessa är välbesökta under sommarhalvåret, speciellt i närheten av större städer som Gdańsk och Gdynia, men även vid mindre orter längs kusten.

Hela den södra gränsen mot Tjeckien och Slovakien utgörs av bergskedjan Karpaterna (Tatrybergen). Längst den tjeckiska gränsen heter bergen Sudety vars högsta berg är Śnieżka, 1602 m.ö.h. Senare övergår bergen i Karpaterna. På den polska sidan är berget Rysy högst med sina 2499 m.ö.h. På berget Śnieżka finns en restaurang och ett kapell. Tatrybergen är ett mycket populärt och omtyckt resmål. Där hittar man även orten "Zakopane" som för polackerna är vad Åre är för svenskarna.

Genom hela landet, från Tatrybergen i söder till Östersjökusten i norr, genom städer som Kraków, Warszawa, Toruń och Gdańsk, slingrar sig landets längsta flod Wisła, som är 1 047 kilometer lång. Andra stora floder är Odra, Warta och Bug.

Större städer, förutom huvudstaden Warszawa (1 692 000 inv.) ), är Łódź (774 000 inv.), Kraków (758 000 inv.), Wrocław (634 000 inv.), Poznań (571 000 inv.), Gdańsk (460 000 inv.), Szczecin (414 000 inv.), Bydgoszcz (369 000 inv.), Katowice (315 000 inv.) Białystok (295 000 inv.).

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Polens administrativa indelning

Polen är uppdelat i 16 vojvodskap (län):

• Dolny Śląsk (Nedre Schlesien)
• Kujawy-Pomorze (Kujavien-Pommern)
• Lublin
• Lubusz (Lebus)
• Łódź
• Małopolska (Lillpolen)
• Mazowsze (Masovien)
• Opole (Oppeln)
• Podkarpacie (Podkarpatien)
• Podlasie (Podlasien)
• Pomorze (Pommern)
• Śląsk (Schlesien)
• Święty Krzyż (Heliga korset)
• Warmia-Mazury (Ermland-Masurien)
• Wielkopolska (Storpolen)
• Pomorze Zachodnie (Västpommern)

[redigera] Demografi

Av Polens befolkning anser sig 96,74% vara polacker. 1,23% var av annan nationalitet och övriga ansåg sig inte tillhöra någon nationalitet. Bland Polens minoriteter märks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns även mindre grupper kasjuber, tatarer, armenier, romer, slovaker, ryssar, greker, makedoner, lemker och tjecker.

[redigera] Infrastruktur

[redigera] Vägar

Polens vägnät har en ganska blandad standard. Under den tid då Polen tillhörde Östblocket var resurserna för att bygga vägar bristfälliga. Mindre vägar har därför fortfarande en lägre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. Ändå pågår numera omfattande upprustningar av det polska vägnätet. Polen har haft motorvägar under en lång tid. Den äldsta motorvägen går från Opole till gränsen mot Tyskland och är byggd under 1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorväg pågår. Utbyggnad av motorvägar pågår för fullt i Polen och många av dessa nya motorvägar är avgiftsbelagda.

Mellan Elbląg i Polen och Kaliningrad i Ryssland leder en ruinmotorväg byggd före andra världskriget då denna del av Polen tillhörde Tyskland och kallades för Östpreussen.

[redigera] Järnvägar

Järnvägsnätet är väl utbyggt i Polen. Tågtrafiken sköts främst av statliga PKP (Polskie Koleje Państwowe). Tågen går i hastigheter som är normala i Europa och tågens standard är numera förhållandevis hög. Man kan dock fortfarande se var den gamla gränsen mellan Tyskland och Ryssland gick före Första världskriget då järnvägsnätets täthet var betydligt högre på den tyska sidan av gränsen.

Länk till PKP: http://www.pkp.pl

[redigera] Flyg

Polens statsägda flygbolag heter LOT (Polskie Linie Lotnicze) och är ett av världens äldsta flygbolag grundat 1 jan 1929. LOT är sedan 2003 med i Star Alliance (dessförinnan i det numer nedlagda Qualiflyer). LOT har en relativt ung flygplansflotta utgörandes av totalt 54 flygplan fördelade på åtta olika flygplanstyper (B767-300, B767-200, B737-400, B737-500, Embraer ERJ-145, Embraer ERJ-170, ATR-72 och ATR-42).

På senare tid har andra aktörer, främst Wizzair och Norwegian, tagit sig in på markanden och erbjuder nu lågprisflyg till flera olika destinationer, bland annat från Stockholm (Wizzair flyger fr. Nyköping/Skavsta flygplats; Norwegian fr. Stockholm-Arlanda), Malmö/Sturup samt Göteborg, till bl. a. Budapest, Katowice, Kraków, Warszawa, Poznań och Gdańsk.

[redigera] Kultur

[redigera] Litteratur, musik, film och konst

Från Polen kommer flera betydande författare däribland fyra nobelpristagare i litteratur som skrivit på polska: Henryk Sienkiewicz, Władysław Reymont, Czesław Miłosz och Wisława Szymborska. Bland övriga polska författare märks nationalskalden Adam Mickiewicz, Bolesław Prus, Maria Dąbrowska och fantastikern Stanisław Lem, som några exempel.

Polen har också rika teatertraditioner med namn som Aleksander Fredro, Juliusz Słowacki, Zygmund Krasiński, Gabriela Zapolska, Witold Gombrowicz, Stanisław Wyspiański, Sławomir Mrożek och Stanisław Witkiewicz.

Även de berömda författarna Isaac Bashevis Singer och Joseph Conrad var från Polen. De skrev dock på jiddisch respektive engelska.

Frédéric Chopin, Karol Szymanowski, Henryk Wieniawski, Krzysztof Penderecki, Witold Lutoslawski, Henryk Górecki och Andrzej Panufnik är några exempel på världsberömda tonsättare som kom från Polen.

Filmkonsten är också väl utvecklad, exempelvis genom Andrzej Wajda, Krzysztof Kieslowski, Jerzy Kawalerowicz, Krzysztof Zanussi, Jerzy Skolimowski och Roman Polański.

De ledande konstnärerna kan exemplifieras av målarna Stanisław Wyspiański (samma person som dramaturgen), Witold Wojtkiewicz, Tadeusz Makowski, Jan Matejko, Aleksander Gierymski, Juliusz Kossak, Jacek Malczewski och Konrad Krzyżanowski.

[redigera] Högre utbildning

Huvudartikel: Universitet i Polen

[redigera] Världsarv

Följande objekt finns på UNESCO:s lista över världs- och kulturarv:

• Gamla staden i Kraków (1978), med bland annat ett av Europas största torg - "Rynek Główny", slottet "Wawel" och universitetsstadsdelen "Kazimierz"
• Saltgruvan i Wieliczka, med över 300km korridorer, kapell och salar uthuggna i salt (1978): länk
• Det av nazisterna byggda koncentrationslägret "Auschwitz-Birkenau" i Oświęcim (1979)
• Nationalparken Białowieski i Puszcza Białowieska med stora ytor orörd urskog (1979)
• Gamla staden i Warszawa, grundligt förstörd under Andra Världskriget, men noggrant rekonstruerat på 50- och 60-talen (1980)
• Gamla staden i Zamość (1992)
• Gamla staden i Toruń (1997)
• Borgen i Malbork (tyska Marienburg), byggd av Tyska Orden på 1200-talet. (1997)
• Kalwaria Zebrzydowska
• Kyrkorna i Jaworz och Świdnica (ty. Schweidnitz), de största kyrkorna med skelettkonstruktion i Europa (2001)
• Träkyrkorna i Binarowa, Blizne, Dębno, Haczów, Lipnica Murowana och Sekowa (2003)
• Muzakowskiparken i floden Nysas dalgång (2004)

[redigera] Seder

• En liten bit av hästskinn brukade finnas med i vaggan för att bringa barnet lycka. Vidskepelsen har under senaste tiden tillskrivits den lägre förekomsten av vissa allergier i Polen.

[redigera] Jul

• Julafton blir inte polsk utan en mängd rätter av karp. Fiskarna köpes levande och får njuta av sina sista levnadsdagar simmande i familjens badkar. Familjen offrar gärna några dagars hygien för läckerheterna. Karparna slaktas strax innan de tillagas. Fräschheten på fisken demonstreras inte sällan av hoppande fiskbitar på stekpannan. Vallmokaka som är en tung kaka bestående till största delen av krossad vallmofrö blandad socker, nötter, russin. Vallmokaka är ofta rullad som en rulltårta eller en mördegsbotten med vallmomassan.
• Är man traditionstrogen, brukar man ha halm under julaftonens bordduk. Eftersom polackerna är gästfria och tänker på sina avlägsna kära och hädangångna dukar de alltid för en person mer än de inbjudna gästerna. Man inleder julaftonen med att bryta en fyrkantig oblat med varandra och önska varndra allt gott.
• Jultomten, som kallas gwiazdor (ungefär stjärnman) som skall ha en biskopsmössa och skägg kommer på julaftonen. Julklapparna är som i Sverige ofta av den dyrare sorten.
• (Święty) Mikołaj, eller på svenska Sankt Nikolaus, kan ofta förväxlas med gwiazdor, men den riktige Mikołaj kommer redan den 6 december till alla snälla barn, och beroende var i Polen man bor, så får man godis eller leksaker i eller bredvid sina fin putsade skor (till exempel i norra Polen) eller på kudden.
• Som en avslutning på julafton besöker man midnattsmässan, där höjdpunkten är de polska melodiska julsångerna. Under kommunisttiden (1945-1989), var de sprängfyllda kyrkorna och katedralerna med människor som tog i allt vad lungorna rymde i hymnen Boże coś Polskę (Gud, du som bevarat Polen genom århundraden) en återkommande demonstration för friheten.

[redigera] Påsk

• Långfredagen är traditionsenligt en katolsk fastedag.
• På Påskaftonen brukar man gör en liten smyckad korg med olika små portioner maträtter, som man tar till kyrkan för att få välsignad och stänkt med vigt vatten.
• På Annandag påsk frias śmingus-dyngus, där śmingus avser att man slår varandra med påskris (till åminnelse av prygling av Jesus), medan dyngus avser olika varianter av bestänkning med vatten, allt mellan salongsmässigt sprejande med parfymerat vatten, till det mer burdusa medelst en branslang.
• Målade ägg, skinka och ostkaka (sernik) är nödvändiga ingredienser på ett polskt påskbord.

[redigera] Religion

Officiellt är ca 95% av Polens befolkning romerska katoliker. Siffran över aktivt utövande individer är dock en annan och på nedåtgående. Den katolska kyrkans överhuvud, påven, var åren 1978-2005 polacken Karol Wojtyła, som påve under namnet Johannes Paulus II (på polska: Jan Paweł II). Övriga religioner inkluderar judendom, ortodox kristendom och protestantism. Religionen spelar en stor roll i Polen, även politiskt (se till exempel Liga Polskich Rodzin).

Den katolska kyrkans starka ställning i Polen avspeglar sig även på landets lagstiftning och liknar den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen på Irland. Enligt lag är det således förbjudet med fri abort. Undantag görs i våldtäktsfall eller då kvinnans liv står på spel.

[redigera] Källor

1. ^ Norman Davies Heart of Europe s.63
2. ^ Michail Meltyukhov, Sovetsko-polskije vojny. Moskva 2001; Gorlanov O.A., Roginskij A.B. "Ob arestakh v zapadnykh oblastyakh Belorussii i Ukrainy v 1939-1941 gg. // Istoritjeskije vypuski "Memoriala". Vyp 1. Repressii protiv poljakov i polskikh grazhdan. Moskva 1997, sid. 77-113.
3. ^ Norman Davies Heart of Europe s.72, Diagram A. Population transfers 1936-35: "0,5 milj polacker och andra förflyttades eller deporterades under sovjetiska utrensningar i Ukraina 1936-39; 1,5 milj polska medborgare förflyttades eller deporterades av sovjetmyndigheter från västra Ukraina och Vitrysland 1939-40; 0,6 milj polacker (och andra) förflyttade eller deporterade av sovjeterna från Litauen 1940-41
4. ^ Kommunismens svarta bok s.379 anger (angående specifikt Polen) 30 000 arkebuserade samt 90 000-100 000 döda i lägren och under transporten avseende den första vågen av deporteringar (1939-41); s.380-382 anges deporteringar från 1944-45, men specificerar inte antal döda; s.383ff listar också ett antal deporteringar till sovjetiska Gulag 1945-56
5. ^ Anne Applebaum GULAG de sovjetiska lägrens historia analyserar andel av döda i lägren och under transporterna
6. ^ Antal döda under transporterna eller i lägren är svåra att ange, mer än genom skattning. Se bl.a. Applebaums diskussion i slutkapitlet i hennes bok. Vi vet att cirka en halv miljon var soldater i den polska armen på sovjetsidan eller utvandrade genom Persien.
7. ^ Norman Davies Heart of Europe s.55-56
8. ^ J.Lukowski H.Zawadzki A Concise History of Poland s.302
9. ^ Tony Judt Postwar s.434-435
10. ^ ((Polska)) Magazyn Solidarność, Grudzień 1970
11. ^ ((engelska)) Answering for December 1970
12. ^ Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska s.182

• Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska
• Jerzy Lukowski, Hubert Zawadzki A Concise History of Poland
• Norman Davies Heart of Europe. The Past in Poland's Present
• Kristian Gerner Centraleuropas historia
• Neil Wilson, Tom Parkinson, Richard Watkins Lonely Planet - Poland ISBN 174059522X

[redigera] Externa länkar

	Polen
Städer Białystok | Bydgoszcz | Gdańsk | Gorzów Wlkp. | Katowice | Kielce | Kraków | Łódź | Lublin | Olsztyn | Opole | Poznań | Rzeszów | Szczecin | Toruń | Warszawa | Wrocław | Zielona Góra Vojvodskap Dolny Śląsk | Kujawy-Pomorze | Łódź | Lublin | Lubusz | Małopolska | Mazowsze | Opole | Podkarpacie | Podlasie | Pomorze | Pomorze Zachodnie | Śląsk | Święty Krzyż | Warmia-Mazury | Wielkopolska

Ś