Xinjiang
Wikipedia
| Förkortning: 疆 (Jiāng) / 新 (Xīn) | |
| Huvudstad | Ürümqi |
| Yta • totalt |
rankad 1a 1 660 000 km² |
| Befolkning • folkmängd • befolkningstäthet |
rankad 24a 19 050 000 11,5/km² |
| Administrationstyp | autonom |
| Ledare | Ismail Tiliwaldi |
 |
|
Xinjiang ("Nya gränsområdet"), äldre även Sinkiang eller stundom Östturkestan (på kinesiska 新疆; pinyin: Xīnjiāng; uiguriska: شىنجاڭ ئۇيغۇر ئاپتونوم رايونى (Shinjang Uyghur Aptonom Rayoni), är en autonom region i nordvästra Kina. Den har en yta på 1 660 000 km² och totalt 19 050 000 invånare (2002). Provinshuvudstad är Ürümqi. Regionen har en betydande uigurisk befolkning. Xinjiang gränsar i nordöst till Mongoliet, och har i norr en kort gräns till Ryssland, i väst finns de centralasiatiska länderna Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan och i sydväst och söder ligger Afghanistan, Pakistan och Indien. Sydöst och öst om Xinjiang ligger de tre kinesiska provinserna/regionerna Tibet, Qinghai och Gansu.
Namnet Xinjiang gavs området av Qingdynastin år 1844, den tidigare vanligste benämningen i Kina på området var Xiyu 西域, "Västra regionerna".
Xinjiang består av tre ganska tydliga geografiska regioner som omges av bergskedjor. I södra Xinjiang ligger Tarimbäckenet som begränsas av Kunlun Shan i söder, Pamir i väster och Tianshan i norr. I Tarimbäckenets mitt ligger Taklamakanöknen, som är en i huvudsak obeboelig sandöken där man i dag utvinner olja och gas. Norr och öster om Taklamakanöknen rinner Tarimfloden. Tarimbäckenet och i synnerhet dess södra del, Kashgaria, som består av städerna Kashgar, Yarkant och Khotan, har historiskt haft nära kontakt med norra Indien, norra Afghanistan (Baktrien), Ferganadalen och Transoxanien (området mellan Amu-Darja (Oxus) och Syr-Darja (Jaxartes)). Transoxanien och Kashgaria har ofta styrts som en enhet av de olika nomadstater som haft sin baser i norr. Fortfarande står de uzbekiska och uiguriska språken varandra mycket nära.
Norra Xinjiang (Beijiang) kallas ofta Dzungariet. Dzungariets begränsas av Tian Shan i söder, Mongoliska Altaj i nordöst och Alatau och andra bergskedjor i nordväst. Intill bergen i söder ligger bland annat Xinjiangs huvudstad Ürümqi. Bergspassen i väster, främst Dzungariska porten, har under många århundraden gett Dzungariet strategisk betydelse, och områdets stäpper och bergssluttningar har emellanåt varit bas för olika nomadimperier. I västra Dzungariet flyter Ilifloden och dess dalgång mot Sjuflodslandet, som ofta är mer känt under sitt ryska namn Semiretje eller Yettisu på turkiska språk, i dagens Kazakstan.
I östra Xinjiang ligger Turpanområdet med Turpansänkan, som med sina 154 meter under havsytan är världens näst lägsta punkt. Turpanområdet står i förbindelse med norra Xinjiang genom ett brott i Tian Shan där Ürümqi idag är beläget. Turpanområdets historia har ofta skilt sig från oasstädernas längre västerut. Riken baserade i Mongoliet, Kina eller Tibet har ofta stridit om området kring staden Turpan. Geografin i Xinjiang har traditionellt uppmuntrat till öst-västlig kommunikation längs oasstäderna utmed södra eller norra kanten av Taklamakanöknen eller längs nordsluttningarna utmed Tianshan och området genomkorsas av Sidenvägen.
 |
Administrativa regioner i Kina (exkl. Taiwan) | |
| Provinser: Anhui | Fujian | Gansu | Guangdong | Guizhou | Hainan | Hebei | Heilongjiang | Henan | Hubei | Hunan | Jiangsu | Jiangxi | Jilin | Liaoning | Qinghai | Shaanxi | Shandong | Shanxi | Sichuan | Yunnan | Zhejiang Autonoma områden: Guangxi | Inre Mongoliet | Ningxia | Tibet | Xinjiang | Speciella administrativa regioner: Hongkong | Macao Storstadsområden: Chongqing | Beijing | Shanghai | Tianjin |
||
