1870
Wikipedia
1870 - MDCCCLXX | |
År: 1867 - 1868 - 1869 1870 1871 - 1872 - 1873 |
|
Decennium: 1850-talet - 1860-talet 1870-talet 1880-talet - 1890-talet |
|
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Födda & avlidna | |
Födda - Avlidna | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1870 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl |
|
Finland 1870 |
|
Epok: |
Regent: Alexander II |
Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 22 april - Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner).
- 3 juni - Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
- 18 juli - Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen.
- 1 september - Första Vatikankonciliet avbryts.
- Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste till höra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot.
- Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
- En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas.
- Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna C.T. Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.
- Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs.
- Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg.
[redigera] Födda
- 8 januari - Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
- 25 januari - Helge von Koch, svensk matematiker.
- 2 februari - Julia Svedelius, svensk författare.
- 6 februari - James Braid, skotsk professionell golfspelare.
- 12 februari - Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker.
- 12 mars - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
- 17 april - Lars Israel Wahlman, arkitekt.
- 22 april - Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker.
- 30 april
- Franz Lehár, ungersk kompositör.
- Maria Sandel, svensk författare.
- 9 maj - Harry Vardon, brittisk golfspelare.
- 11 maj - Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
- 19 maj - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal.
- 24 maj - Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 4 juni - Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; saligförklarad.
- 10 augusti - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
- 21 augusti - Carl Apoloff, svensk skådespelare.
- 2 september - Luise av Sachsen, drottning av Sachsen 1891-1902.
- 9 september - Jakob Kukk, estländsk biskop.
- 26 september - Kristian X av Danmark, kung av Danmark 1912-1947, kung av Island 1918-1944.
- 2 oktober - Hilma Swedahl, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska.
- 8 oktober - Louis Vierne, fransk organist och tonsättare.
- 21 november - Sigfrid Edström, industriman och SAF-ordförande.
- 10 december - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
- 14 december
- Dirk Jan de Geer, konservativ nederländsk politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940.
- Karl Renner, politiker och president i Österrike 1945-1950.
- 15 december - Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
- Leopold Godowsky, polsk/amerikansk pianist.
- Agda Östlund, sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb.
[redigera] Avlidna
- 26 januari - Cesare Pugni, italiensk tonsättare.
- 10 februari - Mats Olof Andersson, svensk konstnär.
- 17 mars - Karl Friedrich Neumann, tysk orientalist och historiker.
- 6 juni - Ferdinand von Wrangel, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
- 9 juni - Charles Dickens, brittisk författare.
- 18 juni - Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
- 20 juni - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
- 26 juni - Armand Barbès, fransk politiker.
- 2 september - Arthur Saint-Léon, fransk balettdansör och koreograf.
- 26 oktober - Andreas Aagesen, dansk rättslärd.
- 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
- 28 november - Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
- 5 december - Alexandre Dumas d.ä., fransk författare.
- 17 december - Saverio Mercadante, italiensk kompositör.
- Cowper Phipps Coles, brittisk militär och uppfinnare.