Amning
Wikipedia
Amning är det ursprungliga sättet att förse ett litet barn med mat genom att låta det suga på mammans bröst, även kallat "att ge bröstet". Produktionen av bröstmjölk förbereds hos den gravida kvinnan under graviditetens sista tid och produktionen ökas genom den stimulans som barnets sugande utgör.
I modern tid har olika skolor inom barnavård gällt i olika perioder, vad gäller om amning ska ske när barnet verkar hungrigt och skriker (så kallad fri amning) eller efter en tidsplan, ungefär var fjärde timme under dygnets vakna tid. Nyfödda barn behöver emellertid mat oftare än så och bör matas dygnet runt om barnet verkar behöva det. Det gäller särskilt barn med låg födelsevikt.
Bröstmjölkens speciella sammansättning tillfredsställer alla barnets behov under de första levnadsmånaderna, så när som på D-vitamin. Vissa tror att bröstmjölk har medicinska fördelar framför modersmjölksersättning. Men långt ifrån alla studier på området har funnit några hälsomässiga skillnader mellan barn beroende på uppfödelsemetod, när undersökningarna har korrigerats för sociala faktorer. En anledning att den svenska staten rekommenderar amning är att man tror att en fungerande amning stärker samhörighetskänslan mellan mor och barn. Samtidigt kan amning leda till att pappan känner sig utanför. Amning förutsätter moderns fysiska närvaro i hög grad och inte alla kvinnor tycker att det är det bästa sättet att livnära sitt barn på. Rekommendationerna för hur lång amningstiden bör vara innan annan mat ges till barnet varierar både genom tiderna och i olika kulturer.
Motsvarande begrepp för vad barnet gör är dia och att kvinnan ger di.
[redigera] Externa länkar
| Den mänskliga fortplantningen | ||
| Könsorgan | Samlag | Befruktning | Graviditetstest | Preventivmedel | Graviditet | Livmoder | Moderkaka | Foster | Navelsträng | Abort | Missfall | Foglossning | Barnmorska | Obstetrik | Förlossning | Barn | Kejsarsnitt | PKU | Amning | Tvillingar | ||
