Australiska öppna
Wikipedia
Tennisens Grand Slam |
Australiska öppna |
Franska öppna |
Wimbledon |
US Open |
Australiska öppna, eng. Australian open, (Australiska mästerskapen), tennisturnering.
Australiska öppna är en av de fyra internationella Grand Slam-turneringarna. Tävlingen anordnades första gången år 1905. Den spelas årligen under de sista två veckorna i januari på hard court-banor.
Innehåll |
[redigera] Historik
Australiska nationella mästerskap i tennis spelades första gången år 1880 i Melbourne. I samband med bildandet av det Australasiatiska Lawn Tennis Förbundet år 1904 blev mästerskapen internationella och spelades första gången som sådana år 1905. Det nya förbundet hade bildats enligt ett beslut av New South Wales Lawn Tennis Association att Australien och Nya Zeeland skulle uppträda som en nation (Australasien) i tennissammanhang. Tävlingen spelades på gräs på Warehousemen´s Cricket Club i Albert Park med Rodney Heath från Melbourne som förste mästare. Han vann tävlingen igen år 1910. Nya Zeeländaren Anthony Wilding vann mästerskapen åren 1906 och 1909. År 1911 vann den australiske spelaren Norman Brookes. Det är efter honom som segertrofén i herrsingelklassen - Norman Brookes trofe´ fått sitt namn. År 1922 deltog för första gången kvinnliga spelare i mästerskapen. Den första segrarinnan blev Margaret Molesworth som i finalen besegrade Esna Boyd. Molesworth vann singeltiteln också året därpå. År 1922 lämnade Nya Zeeland det Australasiatiska förbundet, men det var först år 1927, då turneringen flyttat till gräsbanorna i Kooyong i Melbourne, som den bytte namn till the Australia Championships, en internationell turnering för amatörspelare. År 1930 vann den legendariska australiska spelaren Daphne Akhurst för femte gången singeltiteln. Efter henne uppkallades senare damsingeltrofén Daphne Akhurst trofe´.
Under 1930-talet och framåt spelades turneringen på gräs i olika orter i Australien. Under åren 1931-35 vann Jack Crawford fyra singeltitlar. År 1933 var han snubblande nära en äkta Grand Slam, efter seger bland annat i Australiska mästerskapen. Den förste som lyckades med den bedriften blev emellertid amerikanen Donald Budge (1938). Åren 1936-50 vann Adrian Quist, Australien, sammanlagt 13 titlar, av vilka tio i dubbel. Detta är hittillsvarande rekord bland herrar.
Åren 1941-45 gjorde mästerskapen uppehåll under andra världskriget. År 1953 blev den 18-årige australiske spelaren Ken Rosewall den dittills yngste mästaren i herrsingel, medan amerikanskan Maureen Connolly, också 18 år gammal, blev den första kvinna att ta en äkta Grand Slam. Åren 1961-67 vann Roy Emerson, Australien, herrsingeln sex gånger, vilket är rekord. Hans landsman, Rod Laver, vann turneringen tre gånger, varav 1962 och 1969 som ett led i hans dubbla äkta Grand Slam. Under 1960-talet och 1970-talet vann australiens Margaret Smith Court 11 gånger damsingeln (1960-73). Totalt tog hon hela 21 titlar i turneringen, inklusive dubbel och mixed dubbel. Hennes notering är hittills gällande rekord i turneringen. Evonne Goolagong Cawley vann damsingeln fyra gånger i rad (1974-77). Säsongen 1969 blev turneringen öppen för såväl amatörer som professionella spelare och spelades då för första gången som Australian Open (Australiska öppna). År 1973 blev turneringen bofast vid Kooyongs Lawn Tennis Clubs anläggningar i utkanten av Melbourne och spelades fortfarande på gräs.
Under 1970-talets andra hälft och under 1980-talet förlorade tävlingen i popularitet bland publik och spelare, spelades 2 gånger under 1977 och spelades inte alls 1986. Trots många spelmässiga höjdpunkter som exempelvis finalmatchen mellan Jimmy Connors och John Newcombe år 1975, ansågs anläggningarna föråldrade och inte längre av internationell klass. Inför hotet att turneringen skulle förlora sin status som Grand Slam-turnering, beslöt det australiska tennisförbundet att mästerskapet skulle flyttas till en ny anläggning, man ställde in turneringen 1986. År 1985 påbörjades arbetet med Melbourne Park som skulle komma att bli en multidisciplinär idrottsanläggning av högsta internationella klass. Anläggningen stod färdig 1988. Den inrymmer ett flertal asfaltbaserade tennisbanor, med flera ovanlager av polyuretan, fiberglas och andra material (handelsnamn Rebound Ace). Centercourten betecknas the Rod Laver Arena efter den förre australiske storspelaren. Den är försedd med en takkonstruktion som kan dras för vid regn eller stark hetta. Första segrare på den nya anläggningen var Mats Wilander (finalbesegrade Pat Cash). I damsingel vann Steffi Graf som samma år tog sin äkta Grand Slam.
Australiska öppna betraktas numera som likvärdig med de övriga Grand Slam-turneringarna. Den har under 2000-talet åter blivit populär bland publiken och tävlingarna ses numera årligen av över en halv miljon betalande åskådare. Den bytte år 2003 offiellt namn till Grand Slam of Asia Pacific.
[redigera] Svenska segrare
Singel
- Mats Wilander 1983, 1984 och 1988
- Stefan Edberg 1985, 1987
- Thomas Johansson 2002
Dubbel
- Jonas Björkman 1998,1999 och 2001
- Stefan Edberg 1987, 1996
- Anders Järryd 1987
[redigera] Senaste årens vinnare
År | Herrsegrare | Damsegrare |
2007 | Roger Federer | Serena Williams |
2006 | Roger Federer | Amelie Mauresmo |
2005 | Marat Safin | Serena Williams |
2004 | Roger Federer | Justine Henin-Hardenne |
2003 | Andre Agassi | Serena Williams |
2002 | Thomas Johansson | Jennifer Capriati |
2001 | Andre Agassi | Jennifer Capriati |
2000 | Andre Agassi | Lindsay Davenport |
1999 | Jevgenij Kafelnikov | Martina Hingis |
1998 | Petr Korda | Martina Hingis |
1997 | Pete Sampras | Martina Hingis |
1996 | Boris Becker | Monica Seles |
1995 | Andre Agassi | Mary Pierce |
1994 | Pete Sampras | Steffi Graf |
1993 | Jim Courier | Monica Seles |
1992 | Jim Courier | Monica Seles |
1991 | Boris Becker | Monica Seles |
1990 | Ivan Lendl | Steffi Graf |
1989 | Ivan Lendl | Steffi Graf |
1988 | Mats Wilander | Steffi Graf |
1987 | Stefan Edberg | Hana Mandlikova |
1986 | Inställt | Inställt |
1985 | Stefan Edberg | Martina Navratilova |
1984 | Mats Wilander | Chris Evert |
1983 | Mats Wilander | Martina Navratilova |
1982 | Johan Kriek | Chris Evert |