Benedictus XIII (motpåve)
Wikipedia
Benedictus XIII, Pedro de Luna, född 1328 i Aragonien, Spanien, död 23 maj 1423 i Valencia, var motpåve i Avignon 28 september 1394 – 26 juli 1417 under den stora schismen.
Pedro blev professor i kanonisk rätt i Montpellier och senare kardinal (1375). Vid schismens utbrott 1378 slöt han sig till Clemens VII. Efter dennes död 1394 blev han vald till påve förnämligast i följd av sitt ivriga uppträdande för den kyrkliga enhetens återställande, varvid han till och med högtidligen förband sig att, om så behövdes, för endräktens skull abdikera. Väl påve, vägrade han hårdnackat att träda tillbaka, ehuru därtill uppfordrad av både franska hovet och så gott som hela kardinalkollegiet. Ej ens franske konungens beslut att undandraga Benedictus sin lydnad (1398-1403) kunde böja honom. Ehuru av konciliet i Pisa avsatt som kättare och menedare och av konciliet i Konstanz utstött ur kyrkan, vägrade han dock fortfarande att underkasta sig, drog sig tillbaka till bergfästet Peñiscola nära Valencia och avled där 1423.
