Bombdåden i London 2005

Wikipedia

Ambulanser vid Russell Square.

Torsdagen den 7 juli 2005 skakades Storbritanniens huvudstad London av en serie bombattentat riktade mot stadens kollektivtrafik. Strax före kl. 9 på morgonen detonerade bomber ombord på tre tåg i Londons tunnelbana och en halvtimme senare sprängdes en dubbeldäckare i centrala London. Attentaten inträffade mitt under det pågående G8-mötet i Gleneagles, Skottland, och bara en dag efter det att London hade utsetts till värd för de Olympiska sommarspelen 2012. Dåden sägs idag vara en hämndaktion för den USA-ledda ockupationen av Irak.

56 personer (inklusive de fyra självmordsbombarna) dödades och omkring 700 skadades i attentaten, vilket gör det till det mest fatala terrordådet i Storbritannien sedan Lockerbie 1988.

[redigera] Förlopp

Bombplatserna i Londons tunnelbana

08:50 — Inom mindre än en minut exploderade tre bomber i Londons tunnelbana. Varje sprängladdning tros enligt den brittiska polisen ha vägt cirka 4,5 kg.
- En bomb exploderade ombord ett tåg mellan stationerna Liverpool Street och Aldgate (Circle-linjen). Explosionen inträffade ca. 90 meter in i tunneln på den tredje vagnen i tåget.
- En andra bomb exploderade ombord på ett tåg mellan stationerna King's Cross St. Pancras och Russell Square (Piccadilly-linjen). Explosionen inträffade på den första vagnen i tåget och orsakar stora skador på den omkringliggande tunneln.
- En tredje bomb exploderade ombord ett tåg mellan stationerna Edgware Road och Paddington (Circle-linjen). Explosionen förstörde en separationsvägg som rasade in på ett tåg på den andra sidan av plattformen.
09:47 — En bomb exploderade ombord på en dubbeldäckare som var på väg på linjen mellan Marble Arch och Hackney. Vid tidpunkten för explosionen befann sig bussen vid Tavistock Square och följde en planerad avvikning från den vanliga sträckan. Explosionen slet upp taket på övervåningen och förstörde de bakre delarna av bussen.

[redigera] Döda och sårade

Passagerare flyr från en rökfylld vagn vid King's Cross.

Plats	Antal döda
Aldgate / Liverpool Street	7 offer + 1 attentatsman
King's Cross / Russell Square	26 offer + 1 attentatsman
Edgware Road Station	6 offer + 1 attentatsman
Buss vid Tavistock Square	13 offer + 1 attentatsman
Totalt antal döda	56

[redigera] Misstänkta för dåden

Misstankarna för dåden riktades snabbt mot den islamistiska terrororganisationen al-Qaida. Många terroristexperter har pekat på likheter med bombdåden i Madrid 2004, där al-Qaida var inblandade.

Några timmar efter dåden dök en kommuniké upp på det islamistiska webbforumet Qal3ah [1]. En grupp som kallade sig "Hemliga al-Qaida i Europa" sade sig ligga bakom dåden, som förklarades vara en hämnd för Storbritanniens närvaro i Irak. I brevet varnade även länder som Italien och Danmark för att de kan bli nästa mål om de inte drar tillbaka sina trupper.

De brittiska utredarna har inte officiellt fastställt vilka som ligger bakom dåden, men har numera avfärdat misstankarna om al-Qaidas inblandning [2].

[redigera] Utredning

Den 12 juli meddelade den brittiska polisen att man, efter att ha genomfört omfattande razzior i Leeds, West Yorkshire, gripit en person med misstänkt koppling till dåden. Man meddelade också att man i ett tidigt skede hade riktat sina blickar mot fyra unga män, av vilka tre är bosatta i Leeds, som reste till London på morgonen 7 juli. Bland de över 2 500 övervakningsvideoband som polisen har tagit i beslag har man hittat filmbevis på att de fyra männen träffades på stationen i King's Cross, strax innan explosionerna. Genom fynd av personliga tillhörigheter och id-kort nära de platser i tågen där bomberna detonerade drar polisen slutsatsen att tre av männen sannolikt dog i var och en av tunnelbaneeplosionerna, den fjärde på bussen vid Tavistock Square. Vittnen från bussen har berättat om en man som uppträdde nervöst och flera gånger tittade ner i sin väska.

Den 14 juli uppgav den engelska tidningen The Times att polisen identifierat en femte person, den så kallade hjärnan bakom dåden, en man av pakistanskt ursprung i trettioårsåldern. Dagen därpå grips han i Kairo. Han kom dock senare att frias från misstankar.