Bredsjö
Wikipedia
Bredsjö, mindre ort (s.k. småort) i Hällefors kommun. Bredsjö är en gammal bruksort, järnbruket som anlades på 1670-talet nedlades 1962.
| Bredsjö Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 62 |
| Area(2000) | 51 hektar |
| Landskap | Västmanland |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Hällefors kommun |
| Församling | Hjulsjö församling |
Bredsjö hytta anlades 1674 av Henrik Jakob Hillebrand och Jönshytte hyttelag. Ungefär samtidigt, eller något år senare, anlades även en hammarsmedja. Denna fick emellertid sina privilegier först 1689. Under senare delen av 1700-talet kom Bredsjö bruk att vara i bergsrådet Detlof Heijkenskölds ägo.
I början av 1890-talet lades Bredsjö hammare ned, och istället bildades AB Bredsjö Bruk 1892 för att fortsätta driften av hyttan. Året därefter, 1893, övertogs hela aktieposten av brukspatronen Lars Larsson. 1899 redovisades att Bredsjö bruk bestod av masugn, lancashiresmedja, klensmedja samt en ytterligare, men nedlagd, klensmedja. Till bruksföretaget hörde även gruvor i trakten, varför ett anrikningsverk och ett briketteringsverk uppfördes i anslutning till bruket 1901-02. Under 1904 byggdes även linbana mellan gruvan i Ösjöberg och hyttan i Bredsjö.
AB Bredsjö Bruk gick i konkurs 1910 och aktierna övertogs av AB Stjernfors-Ställdalen. Hyttan brann ned 1939, men återuppfördes. Efter att Stora Kopparbergs Bergslags AB (nuvarande StoraEnso) köpt Stjernfors-Ställdalen 1961 nedlades hyttan i Bredsjö. Själva masugnsbyggnaden är idag riven, men vissa andra byggnader som låg i anslutning till hyttan finns kvar.
Sedan 1877 genomkorsas samhället av den s.k. Bergslagsbanan, ursprungligen Bergslagernas Järnvägars (BJ) huvudlinje från Göteborg till Falun. Fram till 1979 var Bredsjö även slutstation för Nora Bergslags Järnvägs linje mellan just Bredsjö och Gyttorp. Banan revs upp under åren 1979-80.
