1877
Wikipedia
1877 - MDCCCLXXVII | |
År: 1874 - 1875 - 1876 1877 1878 - 1879 - 1880 |
|
Decennium: 1850-talet - 1860-talet 1870-talet 1880-talet - 1890-talet |
|
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Födda & avlidna | |
Födda - Avlidna | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1877 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: |
Statsminister: |
Finland 1877 |
|
Epok: |
Regent: Alexander II |
Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 24 april - Det rysk-turkiska kriget 1877-78 bryter ut, då Ryssland förklarar krig mot det osmanska riket.
- 10 juli - Sveriges första hästspårvägslinje öppnas i Stockholm.
- 6 september - Victor Rydbergs Kantat framförs vid Uppsala universitets 400-årsjubileum.
- 27 september - Hälsingborgs Stads Teater invigs.
- Oktober - Det första brännvinskriget utbryter i Stockholm mellan Brännvinskungen L.O. Smith och Utskänkningsbolaget och varar till 1879. Smith försöker nämligen få monopol på svensk tillverkning av finkelfritt brännvin, vilket bolaget motsäger sig.
- 8 december - Det första testnumret av Dimmalætting (Färöarnas första tidning) utkommer.
- Gustaf de Laval tillverkar en handdriven separator för mjölk.
- Det statliga svenska Telegrafverket presenterar telefonen för regeringen och framhåller då nackdelen, att telefonen inte kan producera skrivna meddelanden.
- Telefonen börjar tas i bruk i Sverige.
- Det svenska Sundhetskollegium ombildas till Medicinalstyrelsen.
- Det manuella påfyllandet av askarna ersätts av automatisk askpåfyllning vid Jönköpings Tändsticksfabrik.
- Uppfinnaren Alfred Nobel förbättrar sin uppfinning dynamiten.
- Sveriges nationalbibiliotek, Kongl. Biblioteket, får egen byggnad i Humlegården i Stockholm.
- Offentliga avrättningar förbjuds i Sverige.
- Den italienska frimurarlogen Propaganda Due, P2, grundas i Rom.
[redigera] Födda
- 11 januari - Oskar Andersson, svensk skämt- och serietecknare.
- 12 mars - Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker.
- 15 mars - Axel Frische, dansk teaterledare, dramatiker och författare.
- 19 mars - Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
- 25 maj - Hasse Zetterström, Hasse Z, svensk författare, humorist.
- 3 juni - Raoul Dufy, fransk målare.
- 12 juli - Arthur Hyde, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1929-1933.
- 28 juli - Gösta Hillberg, svensk skådespelare.
- 2 augusti - Albert Ståhl, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Henning Liljegren, svensk filmproducent och biografägare.
- 25 augusti - Svea Textorius, svensk skådespelare och sångare.
- 6 december - Paul Bonatz, tysk arkitekt.
- 15 december - Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 30 december - Nils Aréhn, svensk skådespelare.
- Ned Maddrell, den siste modersmålstalaren av manx.
[redigera] Avlidna
- 5 februari - C. V. A. Strandberg, svensk tidningsman och lyriker.
- 6 maj - Johan Ludvig Runeberg, Finlands nationalskald.
- 23 september - Urbain Jean Joseph Leverrier, fransk astronom.
- 10 oktober - Peter Wieselgren, präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker.
- 31 december - Gustave Courbet, fransk målare, ledande inom den franska realismen.
- Gustav Gustavsson av Wasa, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.