Damast
Wikipedia
Damast, vävteknik av jacquardtyp som fordrar särskilda anordningar i vävstolen (ofta en särskild damastvävstol) och uppsättningar som kan åstadkomma mönster med konturkaraktär i väven. Just växelverkan mellan inslag och varp i satinuppsättning ger den avsedda glansverkan.
Damast var förr vanligt till servietter och vita linnedukar, men också som möbeltyger. Under medeltiden vävdes damast i sidenväverierna i Italien, varifrån tekniken överfördes till Flandern på 1400-talet med en specialisering på damastdukar i linne. Vävar i damastteknik från 1700-talet finns bevarade på Löfstad slott utanför Norrköping, trots att golvvävstolen knappast var mans egendom då. Men samtida med att Flors och Vadstenas linnemanufaktur etablerade damastvävning.
Berömda damastvävare på 1900-talet har varit:
- Carl Widlund (1887-1968) på Trangärdstorp i Värmland
- Emma Wiberg (1901-1990) i Undrom Ångermanland.
- Klässbols linneväveri
Mönstret framträder trots att inslag och varp är av samma färg. Duken är vävd med harneskutrustning i en damastvävstol. Enklare variant av damast vävs med dragutrustning.
I en liten hopfällbar vävstol kan man till och med väva damast med plockteknik, där man trampar fram skälet, som kompletteras med plockning av mönsterbilden inom skälet.
[redigera] Etymologi
Vävsättet för åstadkomma damastväv uppkom ursprungligen i staden Damaskus (Damas på franska och flera andra språk), vilket avspeglat sig på vävens namn: Tyg från Damaskus.
(Se även Damasker)