Oxel
Wikipedia
| ?Oxel | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Rosales |
| Familj: | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte: | Oxlar Sorbus |
| Art: | Oxel S. intermedia |
|
|
|
| §Sorbus intermedia Auktor: Christian Hendrik Persoon |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Oxel (Sorbus intermedia) är släkt med rönnen, fagerrönnen, avarönnen och vitoxeln.
Det förekommer att den kallas för svenskoxel. Namnet kommer av att arten uppstått i Sverige och inte kommit invandrad likt andra träd. Den bildar inte skogsområden men sprider sig lätt ända upp till den biologiska norrlandsgränsen och utmed norrlandskusten med hjälp av fåglar som ätit dess bär. Linné ville ge den artnamn suedecia, men det blev Sorbus intermedia.
Dess löv liknar ekens i sin flikighet, men är mörkare gröna, åt det blå hållet och vitludna på undersidan.
Oxelns ved användes tidigare till tumstockar.
Oxelns blommor liknar rönnens, så även bären som emellertid är större. För sin fina blomning om våren och bär om hösten i kombination med stor tålighet mot avgaser och blåst har den blivit ett vanligt stadsträd, i synnerhet i blåsiga områden.
Oxeln är också en vanlig häckväxt.
Den svenska oxeln har enkla, parflikiga blad. De är tjocka och styva, ovantill glänsande och ofta brunaktiga, undertill gråludna. Jämfört med rönnen har den något större blommor, större, avlånga frukter av mörkare, brunröd färg och mer mjöligt, sötaktigt fruktkött. Den blir högre och får mycket tjockare stam än rönnen, men inte lika härdig. Oxelns utbredning i Norden är begränsad till södra och mellersta Sverige (från norra Skåne till Dalarna och Medelpad, vanligast i östra Småland). Den finns också på spridda ställen i södra Norge, på Åland och i sydvästligaste Finland.
Inom sitt utbredningsområde är oxeln ofta planterad allmänt vid gårdar och byar och har ungefär samma användning som rönnen. Särskilt är den hårda och jämna veden eftersökt av träsnidare, till exempel till skedar och andra husgeråd av trä, liksom även till större redskap, såsom hjulekrar, axlar och block.
Fig. 1 gren med blad och blommor, 2 "oxelbäret", helt och ituskuret.
Bären äro smakelige at äta; men hafwa den olägenheten, at de förorsaka mycket wäder. Af torkade bären kan bröd bakas, brännewin brännas, och dricka bryggas. Carl von Linné; Flora Oeconomica
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Oxel
