Diskussion:DAMP

Wikipedia

Deficities in Attention, Motorcontrol and Perception.

Deficities looks unusual. Shouldn't it rather be Deficits or Deficit?

S.

[redigera] ?Kategori: Kontroversiella sjukdomar

En diagnos behöver inte innebära att någon är 'sjuk' eller har en sjukdom. En person med en diagnos som t.ex. DAMP kan alltså må väl och vara synnerligen frisk. Eftersom behandlingen av (funktions-)tillståndet i lindriga fall endast består i rådgivning till föräldrar och skola, information till andra barnet närstående så kan det vara något som den enskilde inte behöver fundera på så särskilt mycket. Jämför med den som behöver glasögon för att h*n är närsynt eller hörapparat för att hörseln inte är optimal. Endast i de fall där (funktions-)tillståndet är svårt i de egenskaper som avses prövas läkemedelsbehandling. Med läkemedlen så förbättras många gånger flera funktioner (barnen får förbättrad koncentrationsförmåga, bättre kroppskontroll etc) och med det följdsjukdomar som t.ex. depression som det obehandlade tillståndet kan leda till.

De flesta sjukdomar, handikapp och funktionsnedsättningar diskuteras ständigt. En mycket vanlig åkomma som ständigt diskuteras är t. ex. blindtarmsinflammation. När är diagnosen klar och vilken behandling ska till när? Åsikterna devierar. Det är inte särskilt kontroversiellt att kanske 15-20 % opereras under diagnos "misstänkt app" och vid operation konstateras att det inte alls är infekterat. Så dröjer man lite med följande "misstänkta app" och 2 dygn senare är anmälan till HSAN instämplad för "missad app". Ingen från någon sociologisk institution har gett sig in i denna appendicit-diskussion. Likaså saknas stämpeln "kontroversiell sjukdom" vid bröstcancer och prostatacancer, trots att diskussionsvågorna svallar höga. Ska kvinnor mammograferas? Bör män få PSA-prov taget? Sociologerna lyser med sin frånvaro. Men barnneuropsykiatrin har Kärfve med liv och ohämmad lust slängt sig in i. Frågan är väl om det inte är hon som är kontroversiell snarare än diagnosen DAMP eller andra neuropsykiatriska diagnoser. Jag anser att kategorin bör bort.Agneta 24 oktober 2005 kl.22.45 (CEST)

Hej Agneta. Nästa gång när du vill meddela mig något föredrar jag om du, istf att skicka email, använder min diskussionssida, på så vis kan andra se det också.

Som studerandes i Lund har jag självklart blivit "indoktrinerad" att uppfatta Kärfe som den som har rätt, precis som jag misstänker att Uppsala-folk gärna uppfattar Grimberg som den som har rätt.

Detta är inget jag kan göra en bedömning kring. Det faktum att det är välkänt att diagnosen är kontroversiell borde räcka för att sätta den i kategorin "kontroversiella sjukdomar", även om Kärfe har helt fel.

Jag vet inte om du läst Kärfes forskningsresultat, men hon för dock fram hållbara argument, såsom att DAMP, till skillnad från MS, blindtarmsinflammation eller bröstcancer, är en sjukdom som inte kan bekräftas. Det vill säga, ett barn som är överaktivt kan antingen ha DAMP eller bara vara uttråkat, och man kan aldrig fastställa vilket med säkerhet.

Fred Chess 25 oktober 2005 kl.02.41 (CEST)

ett barn som är överaktivt kan antingen ha DAMP eller bara vara uttråkat, och man kan aldrig fastställa vilket med säkerhet. är väl ett ganska typiskt Kärfve-påstående. Men om du istället ser det som att ett barn med DAMP kan vara uttråkat eller förnöjt och roat, ledsen eller glad precis som alla andra barn så förstår du att hyperaktiviteten och koncentrationsoförmågan rör sig om något annat. I vissa avseenden kan funktionsnedsättningarna för barn med DAMP bekräftas då barnen så starkt faktiskt besväras av sina egna oförmågor i att kunna hålla sig still och koncentrera sig så att de t. ex. ger sig den tid det tar att lära sig läsa och räkna under låg- och mellanstadiet. Man kan mäta hur länge barn orkar koncentrera sig, hur ett barn lyckas med hela morgontoaletten, genomföra en måltid tillsammans med andra. Man kan räkna antalet olyckor och intermezzon ett barn är inblandat i per dag.

Kärfve har så vitt jag känner till inte alls forskat på området neuropsykiatriska sjukdomar eller producerat några som helst (socialogiska) studier kring barn eller vuxna med dessa sjukdomar. De kanske bara är "publicerade" i Lund. Hon har visserligen i debatten och i rättsprocessen mot Gillberg et al försökt påskina att hon haft Lunds Universitets, sin institutions och även Vetenskapsrådets stöd. Men så är inte fallet. Då jag varken är lundensare eller uppsaliensare så köper jag gärna din jämförlese mellan Kärfve och Grimberg. Fast Grimberg menade väl i alla fall väl även om det sen blev lite tokot.Agneta 25 oktober 2005 kl.07.04 (CEST)

[redigera] Kritiken från Eva Kärfve redovisas inte korrekt

Artikeln återger inte på ett rimligt sätt kritiken från Eva Kärfve. Nu anges:

(...) Kärfve (...) hävdar att tillståndet DAMP är en 'socialt konstruerad sjukdom', det vill säga inget som egentligen finns hos personerna, utan är ett problem som bara existerar på grund av omvärldens krav på dessa personer. Vidare hävdar de att det tillstånd som kallas DAMP är en normal avvikelse i det mänskliga beteendet, inte något sjukligt, och att samhället endast behöver denna diagnostik för att sortera barnen till fållor för samhällets behov. Istället för att anpassa samhället till alla tänkbara former av mänskligt beteende och varande så låter samhället alltför många barn stigmatiseras av en medicinsk diagnos, som i sin tur stöter bort barnet från samhällsgemenskapen. Snarare än medicinsk behandling och läkemedel behöver dessa barn och vuxna en samhällsdiagnos och en anpassning av samhället till alla barns behov. Kärfve (...) vidhåller att det mesta av den medicinska forskningen på området är grundat på dålig forskning eller manipulerade data, det vill säga fusk.

Frasen "socialt konstruerad sjukdom" är intetsägande och missvisande, frasen "ett problem som bara existerar på grund av omvärldens krav", är felaktig för Kärfve hävdar att DAMP inte existerar överhuvudtaget, med eller utan några krav på barnen från omvärlden. Kärfves ståndpunkt i fråga om existensen är den att DAMP bara finns i upphovsmännens fantasi, och inte i den fysiska verkligheten. Frasen "hävdar att DAMP är en normal avvikelse i det mänskliga beteendet", är alltså också felaktig, DAMP finns helt enkelt inte, enligt Kärfve.

Frasen "behöver denna diagnostik för att sortera barnen till fållor för samhällets behov" är missvisande, Kärfve diskuterar hur en fantasiprodukt i (forskningsmässigt undermåliga) neuropsykiatriska läkares huvuden kunnat få allmän spridning, och tar i det sammanhanget upp diagnosens påverkan på föräldrar och skolpersonal, men diskuterar inte saken ur ett aspekten av ett "samhällsbehov".

Frasen "Istället för att anpassa samhället..." är inte heller ett riktigt återgivande av Kärfves kritik, som inte förespråkar någon samhällsanpassning till DAMP, då detta inte finns, enligt Kärfve.

Frasen "behöver (...) en samhällsdiagnos" är alltså också missvisande.

Frasen "Kärfve (...) vidhåller att det mesta av den medicinska forskningen på området är grundat på dålig forskning eller manipulerade data, det vill säga fusk." är en korrekt beskrivning av Kärfves kritik.

Som bakgrund till Kärfves kritik kan två förhållanden särskilt noteras:

1) I Sverige har sociologiämnet utgått från praktisk filosofi omfattande vetenskapsteori, så en i detta land disputerad sociolog är snarast en sorts vetenskapsteoretiker, och därför väl lämpad att utvärdera den vetenskapliga halten i olika medicinska forskningsprojekt.

2) Den kritik som Kärfve framför är allt väsentligt återgivande av kritik från den brittiske neuropsykiatern Michael Rutter, och skulle någon kritik av kritiken riktas mot Kärfve är det snarast brist på orginalitet, inget hon säger är nytt i sak, hon återger bara vad andra forskare, med neuropsykiatrisk inriktning, sagt tidigare.

En poäng i sin kritik som Kärfve är ensam om är iakttagelsen att DAMP-diagnosen är kameleontisk, i ena stunden sägs DAMP vara ett så handikappande tillstånd att det sticker alla kringstående i ögonen, och inte är möjligt att leva med för den drabbade utan insatser, i andra stunden sägs DAMP vara en så hårfin avvikelse från normaltillståndet att bara den rätta fackmannen kan avgöra om diagnosen kan ställas eller inte.

Jag hoppas att någon som läst Kärfves bok ett par gånger kan uppdatera artikeln till ett skick som den förtjänar. --81.233.252.253 31 maj 2006 kl.18.54 (CEST)

Bara en liten sak: Symptomdelen ser oproffessionellt skriven ut... Men jag är inte så insatt. 213.67.207.223 7 november 2006 kl. 14.24 (CET)

[redigera] Material från den engelska artikeln bör inarbetas

I den engelska artikeln sägs:

The concept of DAMP met with considerable criticism. For example, Sir Michael Rutter stated that the concept of DAMP (unlike ADHD) was "muddled" and "lacks both internal coherence and external discriminative validity ... it has no demonstrated treatment or prognostic implications"; he concluded that the concept should be abandoned.[3] Another example is the criticism of Per-Anders Rydelius, Professor of Child Psychiatry at the Karolinska Institute, who argued that the definition of DAMP was too vague: "the borderline between DAMP and conduct disorders [is] unclear ... the borderline between DAMP and ADHD [is] unclear"; he concluded that "the concept is in need of revision".

Dessa uppgifter, alltså inompsykiatrisk kritik mot DAMP, bör inarbetas i den svenska artikeln också. --217.211.77.17 3 februari 2007 kl. 14.13 (CET)