Dexametason
Wikipedia
Dexametason är en syntetisk glukokortikoid som beräknas vara drygt 50 gånger mer potent än människokroppens mest potenta glukokortikoid kortisol. Dexametason används för att behandla autoimmuna sjukdomar och för att trycka ned immunförsvaret vid organtransplantationer. Dexametason används även för att studera kroppens känslighet för kortisol i det såkallade Dexametasontestet. Dexametasontestet går ut på att dexametason injicerar intravenöst, därefter mäts halten av kortisol i blodet. Därmed kan hjärnans känslighet för kortisol mätas, eftersom det är hypofysen som reglerar utsöndringen av kortisol.
Överdriven användning av glukokortikoider som dexametason leder dock till allvarliga komplikationer, som i värsta fall uttrycker sig i form av Cushings syndrom. Vanliga komplikationer av långvarig dexametasonanvändning är diabetes, bukfettma, benskörhet, muskelsvaghet och benägenhet att lätt drabbas av infektioner. Även atrofi av binjurarna inträffar tillslut.
