Du gamla, du fria
Wikipedia
- För Öyvind Fahlströms film med samma namn, se Du gamla, du fria (film).
Du gamla, du fria är Sveriges nationalsång, skriven av Richard Dybeck 1844 i form av två verser till en gammal folkmelodi. Till skillnad från många andra nationalsånger har detta musikverk aldrig officiellt, genom politiska beslut, antagits som nationalsång. Status som nationalsång vilar alltså helt på traditionen. Den är dock självklar som Sveriges signaturmelodi vid sportsammanhang.
Dybecks två verser är färgade av den då rådande skandinavismen och handlar om Norden snarare än om Sverige. 1910 tillkom två verser med svenskt tema skrivna av Louise Ahlén, men dessa används mycket sällan och förekommer mycket sparsamt även i tryck.
Innehåll |
[redigera] Historia
Texten till Du gamla, du fria skrevs 1844 av folkminnesforskaren Richard Dybeck till en folkmelodi som han upptecknat i sin hembygd i Odensvi i Västmanland. Han var nyligen hemkommen från en vistelse i Idre i Dalarna, där han tros ha inspirerats av fjället Städjan. Sången framfördes första gången vid en Aftonunderhållning med nordisk folkmusik som han höll den 13 november 1844.
Det påstås felaktigt att Dybeck i den ursprungliga texten skulle ha skrivit ”Du gamla, du friska”, men detta tillbakavisas med eftertryck i Carl Mangårds bok. "I detta sammanhang må erinras om att man under lång tid felaktigt sjöng 'Du gamla du friska'. Felet rättades efter en konsert i Köpings kyrka av studentsångare från Uppsala under director musices Ivar Hedenblads ledning sommaren 1900. Lundqvist (operasångaren Carl Fredrik Lundqvist 1841-1920) medverkade som solist och blev efter konserten jämte Hedenblad inviterad till prästgården av dåvarande kyrkoherden, kontraktsprosten And.Arhusiander. Prosten anmärkte därvid, att det skulle heta Du gamla, du fria, ej Du gamla, du friska. Då det invändes, att det stod 'du friska' i alla tillgängliga sångsamlingar och sångböcker, svarade prosten, att det gjorde detsamma, det var orätt i alla fall. Dybeck hade själv gjort anmärkning därpå, då några personer utgivit sången, och med den texten, utan hans tillåtelse. Arhusiander kände Dybeck personligen mycket väl [...] Både Lundqvist och Hedenblad beslöto efter detta att ändra texten till 'fria' i stället för 'friska'."
Den folkvisa som ligger till grund för Du gamla du fria (Så rider jag mig genom tolfmilan skog) trycktes första gången 1845 i Runa. Den räknas idag till riddarvisorna i Sveriges Medeltida Ballader, och klassificeras som SMB 133 G. Originaltexten till vår nationalsång publicerades i samma tidskrift 1865, då under titeln "Sång till Norden" med tillägget: "Melodien från Westmanland. Orden nyare af Dbk".
Skansens grundare Arthur Hazelius var den som började fira svenska flaggans dag. Han fick den åldrade kung Oscar II att delta vid firandet. Vid tillställningen sjöngs en sång, Du gamla, du friska. Kungen reste sig upp och därefter hade Sverige en nationalsång.[källa behövs]
[redigera] Publicerad i
- Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 279 under rubriken "XIV Hem och fosterland"
[redigera] Källor
- Tingsten, Herbert, Gud och fosterlandet (1969)
- Mangård, Carl, Richard Dybeck Folksångens skald, Saxon & Lindström (1937)
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikisource har originalverk relaterade till Du gamla, du fria
- Om nationalsången på sweden.se (på engelska)
- Du gamla, du friska, inspelning på cylinder från 1905, framförd av Arvid Asplund (sidan är på engelska).
- Du gamla, du fria, sången, från MSN Encarta (sidan är på engelska)
- Ljudfil (mp3)
- Ljudfil (midi)