Dyslexi

Wikipedia

Denna artikel berör utvecklingsbetingad dyslexi. För mer om förvärvad dyslexi, se alexi.

Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är ett varaktigt funktionshinder som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Funktionshindret beror på en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras.

När undervisning i att läsa och skriva blev mer utbrett på 1800-talet uppmärksammades en störning som bara gick ut över läsning och skrivning. Man trodde då att problemet hängde ihop med förmågan att bearbeta synintryck och kallade det för ordblindhet. Vad dyslexi egentligen beror på är fortfarande omdiskuterat. Idag är forskarna dock relativt eniga om att dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner (framför allt bearbetning av språkljud) som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras. Några problem som ofta uppvisas i samband med dyslexi är diffusa föreställningar om ords ljudstruktur, oklar artikulation, brister i fonologiskt korttidsminne och långsam åtkomst till ordförrådet. Dyslexi omfattar inte läshinder som orsakas av synproblem eller av brister i undervisning, sociala förhållanden, motivation eller intelligens. Ibland förekommer dyskalkyli, specifika räknesvårigheter, tillsammans med dyslexi.

Gränsdragningen mellan normal läsförmåga och läsproblem är ungefär lika godtycklig som gränsen mellan normalvikt och övervikt. Den är till stor del beroende av de krav som samhället ställer på individers läsförmåga. En vanlig uppskattning är att 4-8% av befolkningen har så pass stora svårigheter med att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Fler pojkar/män än flickor/kvinnor har läs- och skrivsvårigheter.

[redigera] Definitioner av dyslexi

Det finns åtskilliga definitioner av dyslexi. Olika yrkesgrupper använder sig ibland av olika definitioner. En vanligt förekommande definition kommer från The International Dyslexia Association, som genom åren har uppdaterat sin definition av dyslexi flera gånger. Den senaste formuleringen kom år 2002 och lyder i översättning:

Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap.

I det diagnossystem som används inom den svenska sjukvården, ICD-10, återfinns dyslexi under diagnosen F81.0 Specifik lässvårighet:

Störningens främsta kännetecken är en specifik och klart försämrad utveckling av läsförmågan, som inte bara beror på mental ålder, synproblem eller inadekvat skolgång. Läsförståelse, ordigenkännelse, högläsningsförmåga och problemlösning som kräver intakt läsförmåga kan alla påverkas menligt. Stavningssvårigheter är ofta förbundna med specifika lässvårigheter och varar ofta upp i adolescensen, även efter att läsförmågan förbättrats. Specifika lässvårigheter föregås ofta av störningar i tal- och språkutvecklingen. Associerade emotionella störningar och beteendestörningar uppträder ofta under skolåldern.

[redigera] Läs- och skrivutredning

I Sverige utförs idag de flesta läs- och skrivutredningar med frågeställningen dyslexi av logopeder eller psykologer. Genom att undersöka talspråkliga, skriftspråkliga, auditiva och visuella förmågor samt minne och intelligens utreder man om svårigheterna med att bearbeta eller tillägna sig skriftspråket överensstämmer med kriterierna för att ställa diagnosen specifik läs- och skrivsvårighet/dyslexi. En viktig del av utredningen är frågorna om personens tidiga språkutveckling och om det finns dyslexi i släkten. Personer med dyslexi har ofta varit sena i uttalsutvecklingen eller haft vaga insikter om språkljudssystemet (t.ex. svårt för att rimma eller hitta ords begynnelseljud) innan läsinlärningen började. Dyslexi verkar ofta ha en ärftlig komponent.

[redigera] Intresseföreningar

Föreningen Funktionshindrade Med Läs- och skrivsvårigheter (FMLS) ingår i svenska handikappförbunden, HSO.

"Engelska för Dyslektiker EFD" är en förening med syfte att hjälpa ungdomar med skriv- och lässvårigheter/dyslexi att utveckla sig i engelska genom att få tala och lyssna på språket. [1].

Svenska Dyslexiföreningen är en förening för yrkesverksamma inom området, se www.ki.se/dyslexi.