Förordning
Wikipedia
Förordning, bestämmelse från regeringen, tidigare Kunglig förordning utfärdad av Kungl Maj:t.
Förordningar är regeringens medel att med stöd av medgivanden i gällande lag (dvs. med stöd av riksdagens bemyndigande i lag) meddela (kompletterande) föreskrifter. Detta enligt den nu gällande regeringsformens 8:e kapitel 7-12 §§ (se 1974 års regeringsform). – Utan stöd i lag kan regeringen enligt samma kapitel (8 kap. 13 §) utfärda bestämmelser om
- verkställighet av lag, och
- om sådant som enligt grundlag inte skall meddelas genom lag (dvs. inte tillhör riksdagens område).
Förordningar har kraft av riksdagens lagar, men är underordnade dessa. De publiceras på samma sätt som lagarna i Svensk författningssamling.
Förordning inom EG-rätten har en annan betydelse än förordningar utfärdade av den svenska regeringen, se EU-förordning.
[redigera] Historik bakom begreppet
Kunglig förordning (förkortning: K.F. eller k.f.) innebar till slutet av 1800-talet en lag med ändring av en tidigare lag, eller en speciallag. Dessa beslutades gemensamt av konung och riksdag.
Än idag benämns till exempel en av rikets grundlagar förordning, nämligen Tryckfrihetsförordningen, som fick denna benämning på 1760-talet. Den nu gällande infördes dock som grundlag 1949.
Riksdagens rätt att själv utan kunglig sanktion besluta om skatter, så kallade bevillningar, benämndes också förordningar fram till 1 januari 1975, då den nya regeringsformen trädde i kraft. Då bestämdes nämligen att dessa föreskrifter skulle kallas lag. Förordning om statlig inkomstskatt (SFS 1947:576) bytte då namn till Lag om statlig inkomstskatt (med samma SFS-nummer: SFS 1947:576). Dessa föreskrifter skulle utfärdas i "överensstämmelse med riksdagens beslut" och kunde alltså inte vägras av regeringsmakten.
Dock kunde förordning som hörde till så kallad ekonomisk lag enligt 1809 års regeringsform § 89 "som rikets allmänna hushållning och styrelse röra" utfärdas av kungamakten själv. Men enligt samma paragraf kunde kungen överlämna åt riksdagen att besluta i ämnet, vilket alltmer skedde under 1900-talet sedan 1800-talet. 1862 års kommunalförordningar hänfördes först till s.k. ekonomisk lag, men genom en grundlagsändring på 1860-talet ansågs föreskrifter om kommuner vara lag som skulle beslutas av konung och riksdag samfällt. Ändringen gjordes genom att ett nytt stycke lades till i § 57 i 1809 års regeringsform.
[redigera] Källor till historik bakom begreppet förordning
- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden, Malmö 1974, band 3, spalt 1129 (om "förordning").
- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden, Malmö 1974, band 3, spalt 17 (om s.k. "ekonomisk lagstiftning").
- Sveriges Rikes Lag 1913, utgiven av H. Westring, P.A. Norstedt & Söner 1912, t.ex. s. 533.
- Sveriges Rikes Lag 1996, utgiven av Olle Höglund, Norstedts juridik, Fritzes Förlag AB, Norstedt tryckeri, Stockholm 1996, s. B 94 i Bihanget.
- SFS 1947:576, Lag om statlig inkomstskatt.
