1862 års kommunalförordningar
Wikipedia
1862 års kommunalförordningar om kommunal styrelse i stad och på landet lade grunden för dagens kommunsystem. Förordningarna, som trädde i kraft den 1 januari 1863 upphöjdes till lag år 1866.
Innehåll |
[redigera] Allmänt om vad förändringen innebar
Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet socknen ersattes med två olika sorters kommuner: 1. en borgerlig (civil, medborgerlig) kommun och 2. en kyrklig kommun; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter (skolfrågor tillhörde in på 1900-talet till den kyrkliga kommunen).
Städer som redan innan reformen var juridiska enheter bildade efter reformen också borgerliga kommuner, liksom köpingar (jämför också municipalsamhällen). Kyrkliga kommuner i städer och köpingar kom också att omfatta stadsförsamlingarna och den församling en köping tillhörde.
Det fanns alltså från början tre typer av borgerliga kommuner: 1. landskommuner, 2. städer och 3. köpingar (och senare även municipalsamhällen).
I samband med reformen trädde även 1862 års förordning om landsting i kraft varigenom de också infördes.
[redigera] Förhållandena innan reformen
Innan reformen var städer och landsbygd mer direkt styrda av centralmakten, bl.a. genom att borgmästare sedan Gustav Vasas tid utsågs av Kungl. Maj:t. I Stockholm utsågs hela magistraten av Kungl. Maj:t. På landsbygden fanns kronofogdar. Kronofogden var bl.a. åklagare, exekutor, polischef (det vill säga chef för de så kallade länsmännen), och var också högste utmätningsman. Han lydde under den statliga länsstyrelsen.
[redigera] Regler som avskaffades och nya regler
I och med reformen avskaffades den gamla sockenstämman (som tidigare bland annat reglerats genom kunglig förordning om sockenstämmor och kyrkoråd av år 1817).
I de nya kyrkliga kommunerna ersattes sockenstämman med en kyrkostämma för kyrkliga frågor, kyrkofullmäktige fanns dock i större församlingar.
I de nya borgerliga kommunerna som landskommuner och köpingar ersattes sockenstämman med en kommunalstämma (men med kommunalfullmäktige i större kommuner). I städer infördes stadsfullmäktige såsom motsvarighet. Allmän rådstuga kunde dock ersätta stadsfullmäktige i små städer.
[redigera] Referenser
Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 5, spalterna 937-941 och 1146 (sistnämnda om "kronofogde").