Diskussion:Fiol
Wikipedia
Innehåll |
[redigera] Klassiskt / övrigt
Artikeln är nu tillfixad så att den inte enbart behandlar fiolen sett från klassiskt perspektiv; den är dessutom flyttad från uppslagsordet violin till fiol. Det är mycket rimligare att ha stråkinstrumenten under fiol, altfiol och cello än under violin, viola och violoncell. De italienska namnen används så gott som enbart inom konstmusiken, och inte heller där i dagligt tal. Vad gäller kontrabas är läget inte lika självklart, men ska man följa regeln om minsta möjliga förvåning torde basfiol vara det ord som folk söker på. /Habj 16 juni 2005 kl.13.18 (CEST)
- Håller helt med, redigerade bland annat avsnittet om spelsätt som var ur ett väldigt snävt klassiskt perspektiv. Planerar att fixa en bättre bild som även visar vad fiolens delar heter. Är lite tveksam till om basfiol är det vanligaste, har nästan aldrig hört det men så pratar jag sällan musik med ickemusiker, Ståbas är ju inte helt ovanligt /Jon 16 juni 2005 kl.13.22 (CEST)
-
- Se Diskussion:Kontrabas. /Habj 16 juni 2005 kl.14.08 (CEST)
-
-
- Sidan verkar ha fallit lite offer för krig mellan "klassiska" musiker och folkmusiker. Det finns meningar som:
- "Den som spelar fiol kallas ofta violinist, särskilt inom klassisk musik. Bland dem som inte vill verka så fina i kanten pratar man ibland om fiolister."
- Går det kanske att hitta någor mer kompromissartat?--Hasse JH 23 juli 2006 kl.21.57 (CEST)
-
-
-
-
- Jag tog helt enkelt bort stycket eftersom jag inte tycker att man behöver göra en så stor grej av det. /NH 5 april 2007 kl. 18.47 (CEST)
-
-
[redigera] Stämning
Skulle vilja ändra avsnittet om stämning till:
En fiol har i allmänhet två olika mekanismer för stämning, stämskruvar respektive finstämmare. Stämskruvarna sitter i den s.k. skruvlådan strax nedanför snäckan. Stämskruven är konisk och strängen är upplindad kring den. Genom att vrida på skruven, som sitter i ett brotschat hål i skruvlådan med samma konicitet som stämskruven, kan strängen spännas vilket ger en högre ton. I allmänhet monteras även finstämmare i strängens andra ända, vid stränghållaren. Finstämmarna har en mindre utväxling än stämskruvarna och gör det lättare att göra små justeringar av stämningen. /Jon 16 juni 2005 kl.13.40 (CEST)
[redigera] Fiol /stråkinstrument
Oerhört mycket som beskrivs här, stämmer även för de övriga medlemmarna i folkfamiljen. Jag tänker på främst på avsnitten om konstruktion - stränghållare etc. har både basfiol och cello. För närvarande är avsnittet under fiol som är sant även för altfiol och cello längre än bägge dessa artiklar... Månne detta kunde flyttas till stråkinstrument, eller möjligen fiolfamiljen? Det sistnämnda är dock ett mycket ointuitivt uppslagsord, som jag därför inte tycker om. Man kan iofs se fiolen som huvudinstrumentet i stråkfamiljen, men i så fall bör det klart framgå att man där skriver saker som gäller även för övriga medlemmar. /Habj 17 juni 2005 kl.15.30 (CEST)
- Vi har ju två traditioner också bland stråkinstrumenten, gambafamiljen och fiolfamiljen. Det finns mycket likheter dem emellan, men ändå en del märkvärdiga skillnader. Sen fins ju andra stränginstrument som nyckelharpa och gitarr där spelsättet skiljer kraftigt och konstruktionen har vissa likheter.
- Jag tror faktiskt att den bästa och naturligaste lösningen är att bibehålla den noggranna beskrivningen i artikeln fiol och hänvisa till den från de övriga, tillsammans med att man redogör för avvikelserna. /RaSten 17 juni 2005 kl.19.44 (CEST)
- En petitess, men jag var otydlig. Gitarr och nyckelharpa måste naturligtvis beskrivas utförligare på egen hand. Likaså luta. Jag syftade på stråkinstrumenten. /RaSten 17 juni 2005 kl.21.03 (CEST)
[redigera] Spelsätt, speltekniker
Spelsätt och speltekniker är ju i grunden ungefär samma sak. Föreslår att rubriken speltekniker slopas, men att avsnittets innehåll tillfogas i slutet av avsnittet spelsätt.
Spelteknikerna skulle kunna stå som underrubrik (typ Specialtekniker eller gärna något bättre) till spelsätt (som kanske borde heta spelteknik). /Jon 20 juni 2005 kl.11.16 (CEST)
[redigera] Ljudexempel
Har lagt in några ljudexempel från Commons (som jag tyvärr inte kan lyssna på själv. Vilket program spelar .ogg?) Där det bara står "Fiolspel" stod det "double stop", vilket jag inte visste hur jag skulle översätta. /Habj 21 juni 2005 kl.03.52 (CEST)
- Double stop --> dubbelgrepp. Å andra sidan vet jag inte om denna typ av spelsätt innefattar den typen som ges som exempel, eftersom den ena tonen är på en lös d-sträng. -PJ 21 juni 2005 kl.04.17 (CEST)
- Betyder stop grepp??? Nå, men spel på två strängar funkar väl som beskrivning... /Habj 22 juni 2005 kl.23.36 (CEST)
- Googlade double stop och på första sidan som kom upp stod det att det betyder spel av två toner samtidigt. Det borde då både inkludera dubbelgrepp och spel med en medklingande lös sträng /i99jonma 23 juni 2005 kl.08.24 (CEST)
Winamp klarar av att spela de flesta mediaformat, och är gratis. Se format. Chrizz 23 juni 2005 kl.08.42 (CEST)
[redigera] Hakstöd
Jo, det förekommer att man spelar utan hakstöd, i folkmusik och folkinspirerad pop. Men det är ganska ovanligt (och i "konstmusiken" förekommer det i stort sett inte alls, vad jag vet). Det förekommer till och med att violinisten har fiolen i famnen snarare än på axeln ... --Kaj@kth.se 25 juni 2005 kl.02.22 (CEST)
- Jag har sett folk spela så, men aldrig reflekterat över huruvida instrumentet helt saknade hakstöd. /Habj 25 juni 2005 kl.16.36 (CEST)
[redigera] Spel på lösa strängar
Jag undrar lite över formuleringen vad gäller spel på flera strängar. Jag är inte så bekant med detta sätt att spela, men en bordunton ljuder väl per definition med under hela låten. Förekommer det verkligen att man drar på en och samma lösa sträng hela tiden? Jag har för mig att norska hardingfelor har särskilda strängar som man inte spelar direkt på, utan som enbart är till för att ljuda med av sig själva. Om dessa kommer att ge borduntoner eller ej, antar jag beror på det stycke man spelar. /Habj 25 juni 2005 kl.16.35 (CEST)
Rent formellt så kanske en bordunton låter i hela låten. Det kan vara svårt att spela på flera strängar genom en hel låt men om instrumentet är omstämt, t.ex. med A-bas är det väl kanske möjligt. Om man spelar på flera strängar under ett visst parti i en låt kommer strängarna klinga med ett tag efter att man slutat spela på strängen. Genom att då och då återkomma till flersträngsspelet kan man få en ton som klingar med nästan hela tiden /i99jonma 27 juni 2005 kl.09.34 (CEST)
[redigera] Vibrato - intomationsproblem
Används vibrato verkligen för att döja intonationsproblem i orkestrar? Det kanske är jag som är okunnig, men för mig låter det konstigt. /Habj 25 juni 2005 kl.18.34 (CEST)
- Det förekommer säkert på sina håll i amatörorkestrar. Sen är det ju ofrånkomligt att utan vibrato är det svårare att intonera. Riktigt ren intonation utan vibrato ger en säregen högklassig njutbar klang. /RaSten 25 juni 2005 kl.20.32 (CEST)
Kommer det inte uppstå intonationsproblem i och med att vissa instrument i orkestern är stämda tempererat och vissa är stämda rent? Det är en vanlig uppfattning inom vissa kretsar att vibratot fått en så framskjuten plats inom konstmusiken för att dölja dessa intonationsproblem. Däremot kanske det inte är en vanlig uppfattning bland klassiska musiker, de flesta av dem hävdar nog att vibratot används för att det är snyggt. Kanske är läge att omformulera det hela mer neutralt då jag misstänker att uppfattningen går isär mellan olika personer /i99jonma 27 juni 2005 kl.09.29 (CEST)
-
- Vibratot döljer knappast intonationsproblem, vibratot är snarare en spelteknik som är mode just nu. Och bara för att blåsinstrument har tempererad stämning så innebär det inte att tonerna är lika oflexibla som ett piano. Det handlar bara om några få cent som skiljer mellan tempererad och harmonisk stämning. Vibratot hos fioler i en orkester har som känslomässig uppgift att ge en tjockare och mäktigare klang. -PJ 30 juni 2005 kl.14.45 (CEST)
-
-
- Det stämmmer, och vibratot är ursprungligen en influens från den östeuropeiska musiken. Idag förknippas det med romantisk musik (vilket, grovt räknat, är stycken från perioden 1810-1910). Det är inte primärt en "korrigeringsteknik". --Hasse 2 mars 2007 kl. 15.55 (CET)
-
[redigera] Violinist
Omdirigera till fiol, efter att ha lyft över namnen på violinisterna? /Habj 7 juli 2005 kl.04.04 (CEST)
- Sidan omdirigerad hit. / Habj 15 augusti 2005 kl.10.30 (CEST)
[redigera] Orgelstämma
Jag tog bort Violin är också en orgelstämma av typen labialstämma (läppstämma). Stämman är rimligen namngiven efter instrumentet fiol, och det är IMO inte rimligt att i varenda instrumentartikel som gett namn till en orgelstämma inflika att det även är en orgelstämma. Vill man gå igenom alla olika typer av stämmor, gör detta nog bättre på piporgel - då blir det sammanhållet på ett annat sätt än meningar utspridda här och var. // Habj 27 januari 2006 kl.19.15 (CET)
[redigera] d', a' och e"
Jag antar att detta betyder "ettstrukna d, ettstrukna a och tvåstrukna e". Jag undrar om det möjligen går att konstruera något listigt uppslagsord att länka hela frasen om stämning med olika krusiduller till? "D plutt, a plutt och e plutt plutt" är rätt ordentligt svårläsligt för den som inte är insatt; det är den typen av saker som skrämmer bort läsare. Om vi inte kan hitta någon annan listig lösning, skulle jag föreslå att skriva ut det som "ettstrukna d, ettstrukna a och tvåstrukna e" - vi har inte ont om plats. Visst är är även detta fackermer - men något mera intuitiva, för den som åtminstone har begrepp om olika oktaver. // Habj 28 januari 2006 kl.09.50 (CET)
- Visst betyder det det (även om ett numera vanligare sätt att skriva tonerana vore D¹ A¹ respektive E¹ Det bästa vore väl att hitta nåt smart sätt att interwikilänka, det är ju så man ska göra med begrepp som inte kan väntas vara allmänt kända. Ska försöka komma på en metod.--Hasse 2 mars 2007 kl. 15.59 (CET)
[redigera] Sjusträngade fioler?
"Det finns fioler med fem, sex och sju strängar. Dessa är då vanligen stämda med en kvints intervall neråt i skalan. De fyra "vanliga" strängarna har alltså kompletterats med C, F och Bb beroende på hur många extra strängar det finns." Finns det verkligen sådana? Jag tycker det borde vara såvrt att få det omfånget, och att komma åt de inre strängarna med stråken. Frågar istället för att ta bort... /NH 5 april 2007 kl. 18.34 (CEST)
