Galileiska månar
Wikipedia
De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna". Upptäckten anses betydelsefull för astronomin, då det var det första ovedersägliga beviset på himlakroppar som inte gick i omloppsbana runt jorden.
Galileo gjorde den första observationen 7 januari 1610. Numera hävdar vissa forskare att den kinesiske astronomen Gan De gjorde samma upptäckt redan 362 f.Kr., alltså 2000 år tidigare. Till en början kallade Galileo sin upptäckt Cosmica Sidera för att hedra sin beskyddare storhertigen Cosimo II de' Medici (1590–1621). På storhertigens förslag ändrade Galileo namnet till Medicea Sidera (de "mediceiska stjärnorna"), efter de fyra bröderna Medici: Cosimo, Francesco, Carlo, and Lorenzo. Upptäckten publicerades mindre än två månader efter den första observationen i den Venedigbaserade vetenskapliga publikationen Sidereus Nuncius.
