Venedig

Wikipedia

Venedig

Stat	Italien
Region	Veneto
Provins	Venezia (VE)
Geografiskt läge	45° 26' N 12° 19' O
Höjd	m.ö.h.
Yta	412 km²
Invånarantal	271 251 (2004)
Befolkningstäthet	646 invånare/km²
Postnummer	30100
Riktnummer	041
ISTAT-kod	027042
Beskattningskod	L736
Namn på invånarna	veneziani
Skyddspatron	San Marco Evangelista
Officiell webbplats	comune.venezia.it

Venedig (på italienska Venezia) är en stad i nordöstra Italien, belägen i och omkring en lagun vid Adriatiska havets norra del. Staden är huvudstad i regionen Veneto och huvudort i provinsen Venezia. 1987 fick staden och dess lagun status som världsarv.

[redigera] Läge och administrativ indelning

Satellitbild av Venedig och lagunen.

Stadens historiska centrum ligger på några öar i mitten av en lagun några kilometer norr om floden Pos mynning i Adriatiska havet. Viktigast är den av Canale Grande itudelade huvudön och ön Giudecca, som skiljs från huvudön av Canale della Giudecca. På fastlandet ligger stadsdelarna Mestre och Marghera. Runt lagunen finns andra städer, till exempel fiskestaden Chioggia, som även har binamnet ”det mindre Venedig”. Andra områden som politiskt tillhör Venedig är Lido och öarna Torcello, Murano, Burano, Sant'Erasmo och Vignole.

Det historiska centrum av staden är traditionellt uppdelat i sex stadsdelar: Cannaregio, San Polo, Dorsoduro (med ön Giudecca), Santa Croce, San Marco och Castello (med San Pietro di Castello och Sant'Elena).

Venedig är en stad på vattnet, som byggdes på miljontals träpålar av ek och alm som slogs ned i den sandiga och leriga jorden.

[redigera] Historia

För republiken Venedigs historia, se Republiken Venedig

Det som idag är Venedig utvecklades redan under den senare antiken i form av utspridda orter som låg på öarna i lagunen. Namnet Venedig har anknytning till folket veneter, som levde i området.

Staden befolkades av flyktingar från övre Italien som här sökte skydd från hunnernas invasion år 452 och senare från langobarderna 568. En annan (mindre trolig) berättelse om ursprunget till stadens namn är att de flyktingar som tog skydd från hunnerna hälsade med Veni etiam ("även jag har kommit hit"). Venedig blev politisk efterföljare till staden Torcello, en betydande biskopsstad som av okända anledningar blev övergiven av invånarna, som flyttade till Venedig.

Som utpost av det bysantinska riket bevarade venetianerna sin självständighet mot det frankiska riket och det heliga romerska riket, i motsats till alla övriga städer i övre Italien. Det bysantinska inflytandet i staden ser man även på många byggnader, till exempel Basilica di San Marco. De gynnades även av att Bysans inte fick behärska sin utpost på grund av invasionerna av langobarder, franker, slaver, avarer, perser och araber. Istället fick Venedig möjlighet att spela ut kejsarrikena mot varandra så att de fick bra handelsuppdrag som gav dem en monopolställning i handeln mellan västra Europa och Bysans under många århundraden. Tidigt i historien fick Venedigs stadsadel en ledande ställning på grund av handelsprivilegier. På detta sätt bildades republiken Venedig som under 1300-talet utvidgades till fastlandet. Som följd av korstågen och av handelsprivilegierna som märktes även i den bysantinska huvudstaden ökade fientligheter mellan venetianer och bysantiner.

Under det fjärde korståget lyckades dogen Enrico Dandolo rikta krigsinsatsen mot Konstantinopel som erövrades och plundrades 1204. Det nybildade latinska riket blev dominerat av Venedig. Talrika plundrade konstskatter flyttades från Bysans till väst, till exempel en quadriga av brons som idag finns i Basilica di San Marco. Denna kupp var en huvudorsak till misstron hos de ortodoxa folkgrupperna i Östeuropa, speciellt ryssarna, mot Västeuropa, men den ledde även till en längre konflikt med Genua som slutade i fyra ödesdigra krig. I det sista av dessa krig erövrade genuesarna 1381 det på södra delen av lagunen belägna Chioggia, men kom inte vidare och måste återvända. Medan Genua tog över handeln till Svarta havet hade Venedig handeln med Levanten kvar. Genom vigsel mellan Caterina Cornaro och den sista kungen av Cypern blev Cypern behärskat av Venedig efter att kungen och hans tronföljare hade dött.