Gräsmarks församling

Wikipedia

Denna artikel behandlar Gräsmarks församling. För den naturgeografiska termen gräsmark, se gräsmarker.

Gräsmarks församling är en församling inom Svenska kyrkan, i Fryksdals och Älvdals kontrakt, Karlstads stift. Församlingen gränsar i norr till Lekvattnet, i öster till Fryksände, i öster och sydost till Sunne, i söder och sydväst till Mangskog samt i väster till Gunnarskog och Bogen. Församlingen är ca fyra mil lång och till ytan ca 36 625 hektar.

[redigera] Historik

Några hemman i Gräsmark fick 1661 tillstånd att uppföra en kyrka i Uddheden. Gudstjänster skulle firas i kyrkan högst tio gånger om året, och övriga söndagar skulle gräsmarksborna gå i kyrkan i Sunne moderförsamling. Kyrkan, ibland kallad Uddhedens kapell, invigdes på juldagen 1663 av Petrus Magnus Gyllenius, sedermera lektor i Karlstads skola.

Då socknen expanderade kraftigt genom invandring av finländare var kapellet snart inte längre tillräckligt stor för församlingen. Den gamla träbyggnaden var också i dåligt skick, och man beslutade därför omkring 1730 att uppfyra en ny och större kyrka. Den nya stenkyrkan byggdes under kyrkobyggmästaren Christian Hallers ledning och togs i bruk Mickelsmässodagen 1738. Klocktornet stod klart 1739, sakristian dröjde ända till 1762 innan den var färdig.

Den första egna prästen, magister Olof Svanell, installerades 1745, och 1751 bröts församlingen ut som kapellförsamling ur Sunne. Den 27 oktober 1796 blev man annexförsamling till Sunne och först den 1 maj 1882 inrättades Gräsmark som ett eget pastorat. (Beslutet hade dock fattats redan den 21 juli 1854.)

[redigera] Kyrkans utsmyckning

Gräsmarks kyrka är vackert utsmyckad i sen barockstil, med en altartavla från 1753 av Isak Schullström. Ett altarskåp från 1500-talet som tillhört församlingen, enligt obelagda uppgifter medfört från Finland av invandrare, ägs nu av Statens historiska museum. Träsnidaren Jordanov har utfört en kopia som sedan 1981 finns i kyrkan.

Takmålningar är från 1770 och gjorda av kyrkomålaren Erik Jonaeus. De föreställer Yttersta domen och återger bland annat Guds tron, himlarna och ärkeänglarna samt helvetet. Med undantag för "helveteshörnet", som är placerat över orgelläktaren, målades dock taket över med vit färg efter beslut av kyrkostämman 1874. Det var först 1924 som målningarna restaurerades av konstnären Tor Hörlin. Erik Jonaeus tid och arbetet i socknen har beskrivits i hembygdsspelet Himmelrikets målare.

För kyrkans musik har en orgel funnits sedan 1858. Den nuvarande piporgeln byggdes 1947 av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Søn. På kyrkogården finns även ett smitt gravkors över allmogespelmannen Lomjansgutten, som på många sätt bidragit till församlingens musikaliska liv, om än främst utanför kyrkan.

Kyrkans vitkalkade exteriör har en ovanlig tegelrödsfärgad murstensdekor, ditmålad 1975 men med original från 1770-talet. Byggmästaren Haller har använt liknande dekorationer även vid andra värmländska kyrkobyggen, men idag är färgsättningen unik för stiftet.

[redigera] Nutida förhållanden

Församlingen uppgick 2002 i Sunne kyrkliga samfällighet, och bildar nu tillsammans med Sunne församling, Västra Ämterviks församling och Östra Ämterviks församling ett pastorat. Monica Sjögren Nordgren var församlingens sista kyrkoherde och idag är komminister Gustav Eyermann församlingens huvudsakliga präst. Lars Müller, med placering i Sunne församling, är pastoratets kyrkoherde.

Frikyrkoverksamhet har funnits i Gräsmark sedan 1856, främst genom Gräsmarks Missionsförsamling bildad 1864. Sedan 1970-talet har ett samarbete mellan de båda församlingarna växt sig allt starkare, bland annat genom sammanlysning av gudstjänster, körsamverkan och viss gemensam barn- och ungdomsverksamhet. Även Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Pingströrelsen har varit verksamma på orten.

Tätorten Uddheden är församlingens centrum, fram till 1971 var den även huvudort för dåvarande Gräsmarks kommun. I Uddheden finns församlingskyrkan, beläggen på en udde i Lillsjön. Tvärs över sjön ligger Gräsmarks prästgård, uppförd 1916 på en liten höjd med utsikt över sjön och samhället. I prästgården fanns länge pastorsexpedition, numera flyttad till Sunne. Mellan 1758 och 1916 var Brandsbols gård församlingens prästboställe.