Hammerstaätten
Wikipedia
Hammerstaätten, sentida benämning på södermanländsk högfrälsesläkt, given efter gården Hammersta som var sätesgård för två generationer.
Som släktens stamfar räknas riksrådet Ingevald Estridsson (nämnd 1308-22) som 1308 var hertigarna Eriks och Valdemars fogde på Stockholms slott och innehade posten ännu 1317. Släktens tidigaste kända sätesgård var sonen Magnus Ingevaldssons Sundboholm i Bälinge socken, Rönö härad. Släkten dog formellt ut på manssidan 1469 med Erengisle Nilsson d.y. (Hammerstaätten) men fortlevde i praktiken ännu efter medeltiden genom att hans halvbror Bo Nilsson blev stamfar för den yngre ätten Grip.
Nämnda medlemmar
- Erengisle Nilsson (Hammerstaätten) d.ä., riddare, riksråd, häradshövding och lagman, sonson till Ingevald Estridsson.
- sonen Nils Erengislesson (Hammerstaätten), riddare, lagman i Södermanland. Död 1440.
- Erengisle Nilsson d.y. (Hammerstaätten), riddare, riksråd. Död 1469.