ITER
Wikipedia
ITER (av latin för ”vägen”, även akronym av International Thermonuclear Experimental Reactor) är ett fusionskraftverk projekterat av ett flertal länder (EU, Japan, Ryssland, Kina, USA, Sydkorea). Det beräknas stå färdigt i Cadarache i Frankrike 2015. Reaktorn kommer att vara cylinderformad, 24 meter hög och 30 meter bred, en så kallad tokamak (betyder på ryska ”ringformig magnetisk kammare”).
Målet har sedan 1985 varit att bygga ett fusionskraftverk genom internationellt samarbete. I och med terrorattentatet den 11 september 2001 upphörde USA:s medverkan i projektet nästan helt, även om dess energidepartement högprioriterar fusionsforskningen.
Projektet genomgick en utdragen process för att bestämma anläggningens placering. Cadarache stöddes av EU, Ryssland och Kina, medan USA, Japan och Sydkorea i allmänhet tyckte att Rokkasho i Japan var en bättre plats. Båda platserna var lämpade för byggnationen, och endast politiska åsikter som styrde åsikterna. Vissa har menat att USA:s motstånd till att bygga i Frankrike grundar sig på den franska kritiken mot irakkriget. Överenskommelsen nåddes 28 juni 2005.
Innehåll |
[redigera] Bränsle
Bränslet i kraftverket är planerat att vara väteformerna deuterium och tritium, som kolliderar med varandra och bildar helium när de når temperaturen 108 °C.
Energin delas så att neutronen får 14 MeV och heliumet får 3,6 MeV i rörelseenergi. Detta är samma reaktion som används i kärnvapen. Men eftersom frigörandet av neutroner är mycket svårt att handskas med (en del används för att producera nytt tritium i reaktorn, det övriga sätter sig på reaktorns väggar och bildar radioaktiva ämnen), har helium-3 föreslagits. Väteformerna finns i obegränsad mängd, men det är värre med helium-3. Vissa (2004) oseriösa förslag har varit att hämta ämnet från Månen där det finns i rikliga mängder – en del menar att USA:s upprustning för nya månfärder ligger bakom detta mål.
[redigera] Anekdot
Det sägs att planerna på ITER kom till på ett stormaktsmöte mellan USA och Sovjetunionen för att diplomaterna behövde ett fredligt projekt som vore okontroversiellt och som saknade militära tillämpningar. Då ansåg man att fusionsenergiforskningen, som hade haft flera bakslag, vore ett lämpligt val. Så beslutades att man skulle göra internationella ansträngningar för att få fusionskraft.
[redigera] Referenser
- M-G Axelsson, "Fusion - närmare än någonsin", Dagens Nyheter (7 mars 2004)
- M. Scott, D. Johnson, "Science matters — Nuclear Power" (1997)