Joachim von Ribbentrop
Wikipedia
Ulrich Friedrich Willy Joachim von Ribbentrop, född 30 april 1893 i Wesel (Niederrhein), Nordrhein-Westfalen, Tyskland, död 16 oktober 1946 i Nürnberg, Bayern, Tyskland (avrättad), var en tysk nazistisk politiker och diplomat; riksutrikesminister 1938-1945.
Ribbentrop var officer under första världskriget och ägnade sig åt handel med vin under mellankrigstiden. Han gick med i NSDAP först 1932 och blev bekant med Hitler, som han imponerade på med sin stora kunskap om utrikespolitik, då han även hade bott i Kanada. Han blev snart Hitlers favoritrådgivare i sådana frågor och var en av dennes mest lojala män.
1935 lyckades han förhandla fram ett gynnsamt avtal med Storbritannien beträffande flottan, och 1936 slöts Antikominternpakten med andra stater. I augusti 1936 blev han ambassadör i Storbritannien. Han blev utrikesminister i Tyskland 1938 och efterträdde därmed Konstantin von Neurath. Han spelade en roll i den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien 1938, liksom i den tysk-sovjetiska Molotov-Ribbentroppakten, en ömsesidig icke-aggressionspakt. Han var även aktiv i det diplomatiska spelet kring invasionen av Polen 1939 och tog del i arbetet med deportationen av judar österut. Han avrådde från invasionen av Sovjetunionen 1941; därefter förlorade han gradvis i inflytande.
Strax före krigsslutet blev Ribbentrop avsatt av storamiral Karl Dönitz. Han arresterades i mitten av juni 1945 och kom så småningom att ställas inför rätta vid Nürnbergprocessen, som inleddes i november samma år. Åklagarsidan hade lagt särskilt stor vikt vid Ribbentrops höga ställning i Nazityskland. Han hade varit närvarande vid många av Hitlers betydande konferenser och hade deltagit i samtliga angreppsplaner från inmarschen i Polen 1939 till anfallet mot Sovjetunionen 1941. Åklagarna kunde leda i bevis att Ribbentrop även hade medverkat i den brottsliga politik, som företagits i de av Tyskland ockuperade områdena. I Nürnberg framkom det att han hade undertecknat lagen om upprättandet av riksprotektoratet Böhmen-Mähren och likaså givit order om deportationer av judar därifrån. Ribbentrop bedyrade att han inte hade haft kontroll över alla brott som begicks, och att det var Hitler som hade haft det stora ansvaret och fattat alla viktiga beslut. Ribbentrop nekade även till att han själv skulle ha haft kännedom om koncentrationslägrens existens.
Domstolen ansåg Ribbentrop vara skyldig enligt samtliga fyra åtalspunkter och dömde honom till döden genom hängning.
