Användardiskussion:Kapten Kaos

Wikipedia

Innehåll 1 Mitt diskussionsarkiv: 2 Aktuella diskussioner: 3 Johan Nybom 4 Opt-in 5 idiomatiska uttryck 6 Flygvapenbeteckningar 7 Cessna 172 8 Sverige 9 Cornelis Vreeswijk 10 Cockpit

[redigera] Mitt diskussionsarkiv:

Jag har arkiverat följande diskussioner:

1. Intromeddelande från 1 juli 2006 kl 11.15 (CEST) från Torvindus.
2. Diskussion mellan proton och mig förd 12 juli 2006 -- 13 juli 2006 om Arthur C. Clarkes romaner 2001 - ett rymdäventyr och 2010 - Andra rymdodyssén samt de filmer som bygger på dessa böcker.

[redigera] Aktuella diskussioner:

Om du vill lägga till ett nytt ämne, Klicka här.

[redigera] Johan Nybom

Jodå. Johan Nybom hette just så. Mvh, Körfursten 1 augusti 2006 kl.02.41 (CEST)

Right - jag ändrar! Hälsningar Kapten Kaos 1 augusti 2006 kl.05.54 (CEST)

[redigera] Opt-in

Apropå [1] - är det något mer än lägga in länken i en redigeringskommentar vid redigering av sin egen användar/diskussionssida som man behöver göra? Jag kan ju följa länken till en:User:Interiot/EditCountOptIn men där framgår inte helt om det är allt som behövs. // habj 2 augusti 2006 kl.12.11 (CEST)

Hej, nej det enda jag gjorde var att lägga in en blankrad överst på sidan (för att få till en dummyredigering), samt att kopiera in texten i red-kommentarfältet och det verkar funka. Kapten Kaos 2 augusti 2006 kl.12.31 (CEST)

Fick till det efter lite mackel - hade inte rätt länk att följa, men det ordnade sig. Tack! // habj 2 augusti 2006 kl.16.22 (CEST)

[redigera] idiomatiska uttryck

Hej kapten Kaos, jag har sett några av dina sympatiska bidrag i ämnet idiomatiska uttryck. Jag undrar om du vet om det förs någon mer grundläggande diskussion någonstans om hur det hela ska behandlas på WP. Jag tycker absolut att de idiomatiska uttrycken ska finnas med i WP och inte (bara) i Wiktionary. Samma fråga har diskuterats på tyska WP. Där kräver man dock till varje artikel även källor och jag tycker själv att i en lexikonartikel bör uttrycken inte bara förklaras och exemplifieras utan man borde även återge deras uppkomsthistoria. Dessutom tycker jag att hela kategorien borde benämnas "svenska idiomatiska uttryck" snarare än "svenska idiom". Men med vem kan man diskutera det? Jag är mycket intresserad av dessa uttryck och skulle vilja veta mer om deras uppkomst! Det skulle vara toppen att kunna hitta det på WP! Hälsningar från Krusbäret 6 augusti 2006 kl. 11.42 (CEST)

Hej Krusbäret! Roligt att höra att du uppskattade mina bidrag på Idiom (språk)! Det enda jag har sett i fråga om diskussion kring denna fråga är just på den artikelns diskussionssida (men jag ska erkänna att jag inte forskat något i den saken). jag håller f ö med dig om att kategorin Svenska idiomatiska uttryck är tydligare än Svenska idiom. Däremot tycker jag definitionen i artikelns inledning är en smula otydlig, men i alla fall just nu är det för varmt och soligt för att jag ska kunna formulera om dem.

När jag "hittade" listan var den inte mycket mer än just -- en lista i punktform med uttrycken i form av (till 90 procent röda]] länkar. Dessutom såg jag "hotet" på diskussionssidan om att man ville flytta alltihop till Wiktionary. Därför satte jag mig och skrev en kortfattad förklaring inom parentes för de uttryck som saknade en sådan. Därefter har jag till min glädje sett att andra användare fyllt på/korrigerat efteråt.

Jag är fortfarande av den uppfattningen, att i en eller annan form fyller dessa idiomatiska uttryck sin plats i WP -- sedan kan man alltid diskutera formen. Den enda källan för det slags information som du efterlyser (exempel och uppkomsthistoria) som jag känner till är professor Pelle Holms böcker Bevingade ord (utkom första gången 1939) och Ordspråk och talesätt (1964), som är verkliga guldgruvor att ösa ur i dylika frågor (dessutom mycket rolig läsning tack vare Pelle Holms underbara språkbehandling). Men det går väl inte för sig att "planka" Pelle Holm rakt av på Wikipedia :-) Hälsningar Kapten Kaos 6 augusti 2006 kl. 16.31 (CEST)

Tack för ditt långa svar! Javisst, Pelle Holm, där kan man ju se efter. Tänkte inte på det. Men jag är ju förstås mera inne på den tyska sidan av ämnet. Jag ska fortsätta läsa artiklarna i alla fall och se vad som händer. Hälsningar - och ja, det är för varmt för att tänka! Krusbäret 6 augusti 2006 kl. 17.11 (CEST)

Jag läste tyska på gymnasiet för 25 år sedan; tyvärr har mina kunskaper rostat ihop såpass fatalt att jag numera endast har passiv förståelse av tyska i tal och skrift med ett tysk-svenskt lexikon krampaktigt hållet i ena handen. Jag träffade ett trevligt par från Bremen förra sommaren här i Stockholm och ville, efter att ha stapplat ur mig ett antal totalhavererade meningingar på något slags tyska, där prepositionerna låg kringspridda som skadskjutna hönor och varken styrde dativ- eller ackusativobjekt, substantivens genus var i fullkomlig limbo och där verben kom att placeras så långt bak i meningarna att de fullkomligt glömdes bort och gick för evigt förlorade, be om ursäkt varför jag — något förvirrad — säger: "Verlassen Sie mir bitte, für so schlecht Deutsch sprechen". Verlassen — jag menade naturligtvis "entschuldigen" men direktöversatte svenskans "förlåt", "ver-" för och "lassen" låt istället! Min kära hustru, som talar tyska flytande höll på att skratta ihjäl sig åt min språkliga groda. Lyckligtvis övergav varken min fru eller paret från Bremen mig, utan vi övergick till att prata engelska istället och hade en mycket trevlig kväll. Hälsningar Kapten Kaos 7 augusti 2006 kl. 01.42 (CEST)

Det var verkligen en god historia, får jag citera den i min översättningsundervisning? Min mans kunskaper i tyska verkar vara som dina och är därför ofta en källa till glädje (för alla andra). Men det är synd om honom när vi hälsar på den tyska släkten och alla pratar på, ordrikt och snabbt, ingen avvaktar något svar eller inlägg från en person som tyst försöker rabbla upp grammatiska regler om prepositioner och genus. Det är djungelns lag som råder och säkrast att välja ett tredje språk för att få trevligt, precis som ni gjorde. Om man inte väljer Wittgensteins filosofi och tiger. Hälsningar från Petra, Krusbäret 7 augusti 2006 kl. 16.34 (CEST)

Gör det. Numera kan jag rycka på axlarna och skratta åt händelsen (även om jag just då, när min fru förklarade hur jag klantat mig, färgmässigt påminde om en tomat i ansiktet). Jag antar att jag får skylla mig själv; envisas man med att endast använda ett främmande språk ungefär en gång vart femte år så är det så här det slutar... Kapten Kaos 7 augusti 2006 kl. 17.31 (CEST)

[redigera] Flygvapenbeteckningar

Glömde säga en sak beträffande Tp 79 vs TP 79. För att få en mer definitiv gräns här på Wiki om när respektive beteckning skall användas på olika typer som tjänstgjorde både före och efter 1964 har praxis varit hitintills att konsekvent skriva Tp, Sk, Hkp på typer som kom i tjänst innan -64, även om de fortsatte flyga långt efter. Detta för att göra det lite enklare att veta när versal-gemen eller bara versal skall användas. Resten fixas med redirect. Vill man vara riktigt petig blir det i så fall Hkp 4A, men HKP 4C. Samma sak med Hkp 5A, men HKP 5B. Men bortsett från dessa två blir resterande typer lättare att bestämma stavningen på. Orsaken till att man ändrade lär ha varit att man från och med oktober det året la all inventarie på data. Flygvapnets första dator kunde bara skriva med versaler!

Med andra ord, TP 79 bör ändras tillbaka till Tp 79, då alla andra typer som kom i tjänst före -64 har fått behålla beteckningen i alla listor här. TP 79 kan göras om till en redirect. Ber om ursäkt att jag inte påpekade det. --Towpilot 7 augusti 2006 kl. 08.17 (CEST)

Apology accepted :-) Ingen fara, tack för upplysningen! Självklart ska jag följa praxis. Hittade mitt ex av Widfeldt/Halls "Svenska vingar 1" som gått och gömt sig bakerst i bokhyllan och där såg jag att alla "Trp X" och "Tp XX" fram till Tp 47 (Catalina) skrevs "STORliten". Sedan kommer TP 52 (Canberra) och TP 55 (Caribou) som skrevs "STORSTOR"; MEN sedan följde Tp 78 (Norseman), "STORliten", TP 79 (Gooney Bird för att variera benämningarna lite...) med STORSTOR, Tp 80 (Avro Landcaster), Tp 81 (Grumman Goose), TP 82 (Vickers Varsity) och därefter är alla enligt mönstret STORSTOR för hela slanten. Så om brytpunkten var okt-1964 i Flygvapnet, så går tydligen Svenska vingar 1 efter typbeteckningen när sista kärran muckade. Se vad datorisering kan ställa till med :-). Hälsningar Kapten Kaos 7 augusti 2006 kl. 08.52 (CEST)

En annan grej. Treorna på F 22 Kongo var inte alls svenska enligt de muntliga uppgifter jag fått från folk som var där. Jag tvivlar även på att F-86orna och Canberrorna verkligen organisatoriskt tillhörde svenska F 22 som nån annan tidigare skrivit. Har tänkt rota närmare i saken men inte hunnit ännu. Canberrorna var definitivt inga Tp 52or! --Towpilot 7 augusti 2006 kl. 11.53 (CEST)

Jag har en minnesbild av att ha läst i Flygande Veteraners medlemstidning om att Daisy i skepnad av 79006 (1960-82) både var i FN-tjänst (varvid Kongo borde passa in tidsmässigt) och hyrdes ut till Röda Korset för hjälpflygningar i Etiopien (det senare verifieras kortfattat på FV:s webbplats). Jag har en tjock bunt med FV-tidningar hemma som jag i så fall skulle behöva gå igenom för att eventuellt återfinna "Daisy i Kongo". Den som söker han letar... Dessutom läste jag för länge sedan en bok (har glömt vad den hette - jag lånade den på biblioteket) om J29 Tunnan, som tog upp det planets FN-tjänst i Kongo och hade en hel del övrig info kring Sveriges FN-insats där. Kanske var det där det stod något om Tp 79? Har dock ändrat tillbaka till DC-3 i F22-artikeln tills vi har klart besked i "målet".

Såg att du fyllt på data om fpl-individerna i Tp 79-artikeln. Toppen, snyggt jobbat! Jag tänkte hålla mig borta från artikeln och den om Catalinaaffären en tid så kan du jobba vidare med de övriga individerna när/om du känner för det, så koncentrerar jag mig på att få artikeln om Flygande Veteraner komplett. Kapten Kaos 7 augusti 2006 kl. 13.17 (CEST)

Mjaa.. så nördig som jag varit om Flygvapnets flygplanindividhistoria ända sen början på 70-talet törs jag rätt riskfritt påstå att det nog är Röda Korsflygningarna som spökar. (Om nåt annat kommer fram kommer jag förstås att blåneka att jag skrev det här ) En som faktiskt flög DC-3 för FN i Afrika var Bosse Dahlström som numera understundom kranar Daisy. Han har för mig berättat att han då redan var kickad som flygelev på Ljungbyhed! --Towpilot 7 augusti 2006 kl. 17.41 (CEST)

En av många behållningar med att åka med på FV:s Daisyflygningar (bortsett från att lyssna till musiken från två Pratt & Whitney R 1830-92 Twin Wasp — live) är just att ta del av när de verkliga veterankoryféerna kommer igång och börjar dra sina historier från Flygvapen, SAS och Linjeflyg m fl. Som den om hur en gästande officer från franska flygvapnet skulle flyga med i baksits (har glömt vilken flygplanstyp det var — slarv!) och lyckas blanda ihop handtagen för sträckning av säkerhetsselen med den för utlösningen till katapultstolen, varvid han skjuter ut sig själv mitt över mörkaste Småland, landar och den första person han råkar på är en ung dam som varit gäststudent vid Sorbonne och således talar utmärkt franska! Kapten Kaos 7 augusti 2006 kl. 18.43 (CEST)

Jo den är en klassiker värd att minnas. Det var en Belgisk överste som skulle ut och finåka i en av de då nya SK 60. Tror det var höjdinställningen på stolen han trodde sig pilla med. Hursom helst, ut for han. Vill minnas att det var första utskjutningen över huvudtaget ur en SK 60. Har hört att det av en slump befann sig en Hkp 4 bara ett par minuter därifrån. Belgaren vart mycket imponerad av svenska flygvapnets snabba rädddningstjänst. Alla höll masken. Piloten var Bengt Damberg. Har aldrig flugit med honom men däremot fällt honom i en fotbollsmatch på F 5 (avdelningen absolut värdelöst vetande!) Han blev trots det senare uppvisningspilot med TP 84 på F 7. --Towpilot 7 augusti 2006 kl. 20.17 (CEST)

Kom på var jag hörde historien sedan jag postade meddelandet ovan: Det var på militärhistoriska museet på gamla F5 Ljungbyhed-området. De hade den aktuella stolen utställd där, vilket föranledde guiden att berätta historien. Hur jag tog mig till och från Ljungbyhed? I en viss DC-3:a Bromma &mdash (mellanlandning Göteborg-Säve) &mdash Ljungbyhed &mdash Bromma. Kapten Kaos 7 augusti 2006 kl. 20.48 (CEST)

[redigera] Cessna 172

Hej Kapten! Trots att jag har flera andra projekt under gång (inte bara Tp 79) kunde jag inte hålla fingrarna i styr när jag såg att det började hända intressanta saker på sidan om staniolstruten Cessna 172. Framför allt behövdes layouten möbleras om, men jag gick även in och fixade till en del uttryck och svengelskan lite. Som pilot själv tycker jag att en hel del av det du skrev under specifikationer är relevanta och av intresse, men de bör integreras i en ny mall i stället, annars blir det lite tårta på tårta. Tills vi listat ut hur det ska gå till förelår jag att vi skippar den infon. Om du tycker annorlunda kan du lägga tillbaka det, men jag tror det blir knepigt att få det att se snyggt ut.

Keep up the good work! --Towpilot 9 augusti 2006 kl. 02.48 (CEST)

Hej själv Bogseraren! 99 % av texten jag skrev in har jag översatt rakt av från engelska Wikipedia (inklusive det under specifikationer - därav förmodar jag något av svengelskan; vad tusan heter t ex zero-lift drag coefficient på svenska; nollyftsluftmotståndskoefficient eller vaddå?). ANledningen till att jag överhuvud taget började rota med den artikeln var att jag ville ha lite bilder där + plus att jag tyckte att texten var i stubbigaste laget. Men någonting händer uppdenbarligen med layouten när man har två flygplansmallar på samma sida och försöker lägga in bilder på sidan(?) Jag kan gott leva utan specifikationstabellerna - huvudsaken är att sidan nu är påfylld med mer text och att det finns lite bilder där - det förtjänar faktiskt Skyhawken! Hälsningar Kapten Kaos 9 augusti 2006 kl. 03.42 (CEST)

[redigera] Sverige

Du hade inte skrivit in det då jag började ändra den. Sedan sparade jag. Jag tog bort en Sverigefixering från februari 2005, en tid då Svenskspråkiga Wikipedia fortfarande var väldigt Sverige-fixerat. Sveriges statsförvaltning kan dock bli en egen artikel. Användare:Johan1982 11 augusti 2006 kl. 14.03 (CEST)

[redigera] Cornelis Vreeswijk

Bra utökning av biografin för Cornelis Vreeswijk. Om en eller flera av de titlar som nämns i sektionen Litteratur använts som faktaunderlag kan dessa placeras i ett eget avsnitt, Källor. -- Mvh, Mandrake 18 augusti 2006 kl. 23.23 (CEST)

Tack, det blev kanske inte så pjåkigt! :-) Widén och Hedlund var mina huvudkällor tillsammans med Cornelis Vreeswijjkssällskapets webbplats då jag skrev min text, dock har jag dålig pejl på vad som är hämtad varifrån. Kapten Kaos 18 augusti 2006 kl. 23.49 (CEST)

[redigera] Cockpit

Har som synes varit in och stökat lite i texten om kontoret i flygplan. Känner dock viss tveksamhet över de ändelser du försöker lansera på ordet cockpit. Tycker att det känns som svengelska. Man behöver inte säga "Cockpiten i en Robin DR400/500' när det funkar lika bra att skriva "Cockpit i en Robin DR400/500". Ingen säger ju "Flight decket i en Boeing 747-230". Ett annat ord du använder som är direkt fel är "landningsstället". Ett inte helt ovanligt men likväl felaktigt sätt att direktöversätta "landing gear" till svenska. Skall vara "landstället". Alla pilotmanualer på svenska och även flygvapnets SFI använder bara det senare ordet. Ett lätt sätt att minnas vad som är korrekt och varför är att fundera på vad det heter när du sätter skidor eller flottörer på ett flygplan. Ingen har hört talas om "skidningsstället", och nästan lika galet blir det om man försöker nämna "landningsställsluckan" eller "landningsställsspaken".

Din teori om mysteriet med leveransdatum för Daisy var rätt intressant men verkar tyvärr inte stämma. Jag gick in andra vägen så att säga och kollade på det påstådda Oklahoma nummret direkt, men det är inte alls parat med Long Beach nummret för 79006. Det hade även ett annat USAAF nummer. Jag har aldrig sett ordet "Bureau no." användas annat än för flygplan från US Navy och Marines. Var har du sett det användas för US Army? Jag har för övrigt hittat motsägelser om diverse siffror för 79008 vilket är orsaken till att jag ännu inte fyllt i mer om Tp 79. Jag har alla tidigare reg för 79005, men ännu inga datum. Vore ju kul att veta exempelvis när den egentligen var civil i Pakistan. Några triviadetaljer jag stötte på under resans gång som jag aldrig tänkt på tidigare, 79004 och 005 är de enda Tp 79 som aldrig varit civilregistrerade i Sverige, 79005 och 008 är de enda två Dakota som flygvapnet haft, dessutom de enda C-47B dvs samma som Dakota Mk IV. Med ursprungliga motorer kunde de fläska på 1400 i stället för 1200 hästkrafter i starten! Forskningen fortskrider.--Towpilot 20 augusti 2006 kl. 03.52 (CEST)

Hej! Det var en del på en gång, så jag tar det punktvis:

Ordet Cockpit i svenskan: Böjningsformerna är inte mina "påfund", utan de finns i Svenska Akademiens ordlista (SAOL): "Cock|pit [Kåkk'pitt] s. ~en; pl. -ar el eng. böjn. Förarkabin i flygplan m.m.". Personligen föredrar jag att använda svenska böjningsformer på låneord så långt det är möjligt, t ex att undvika engelskans plural-s som kan sammanblandas med svenskans genitiv-s, samt att där det finns bra översättningar till svenska använda dem (som t ex att skriva "e-post" istället för engelskans "e-mail" eller det svengelska "mäjl" som någon föreslagit). Likaså är jag stark anhängare av försvenskning av stavningen av ord i de fall vi lånar in ord som saknas i svenska språket -- som t ex "jobb" från engelskans "job" eller "ridå" från franskans "rideau". Problemet med ordet "cockpit" är ju närmast att om man skulle skriva det med två "t"-n, så riskerar man... hur ska jag uttrycka det... att läsarens tankar går i felaktiga associationsbanor... ;-) Att ordet är svengelska håller jag med om -- som så många andra termer när det gäller flyg. Det gäller att "gilla läget" och göra det bästa av situationen. Naturligtvis kan man skriva "Cockpit" istället för "Cockpiten", eller "En cockpit" i bildtexten om Robinen.

Landningsställ kontra landställ: Den artikeln översatte jag från engelska Wikipedia och bearbetade något med hjälp av info från tyska WP. Vad gäller ordvalet: Det är nog en fråga om man ska "prata pilotiska/flygteknikerska/Luftfartsverkiska/flygvapniska" eller allmänspråk i så fall... Jag ifrågasätter inte alls det du skriver om att pilotmanualer m fl använder "landställ" och inget annat, men går man ut och frågar "mannen på gatan" vad de där "pinnarna med hjul längst ner som sitter under ett flygplans vingar" heter, så får man nog snarare svaret "landningsställ" än "landställ". Jag gjorde på kul en google-sökning på bägge orden och resultatet blev 834 träffar för "landningsställ" och 558 för "landställ", så där väger det ganska lika. SAOL tar endast upp sammansättningen "landningsställ". Men jag kan leva med att man döper om artikeln till landställ och bearbetar den lite.

Bureau no: Du har nog rätt, jag har troligen sett det i anslutning till R4D inom US Navy och inte i samband med USAAF/USAF. Jag ändrade förekomsterna i Tp 79-artikeln till "USAAF-nummer". Jag "flög" en hel del med MAAM-SIM:s version av R4D för MSFS för ett par år sedan och det gjorde ju att man snöade in sig en hel del på just den versionen.

Om Tp 79:ornas öden och äventyr före, under och efter sin karriär inom Flygvapnet: Tråkigt att inte min teori höll, men such is life. Jag ser med spänning fram emot dina forskningsresultat när det gäller de återstående TP 79-orna. Du verkar ha tillgång till verkligt bra källor, så det blir intressant läsning! Hälsningar Kapten Kaos 20 augusti 2006 kl. 07.01 (CEST)