Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Klematisar - Wikipedia, den fria encyklopedin

Klematisar

Wikipedia

?Klematisar
Alpklematis (Clematis alpina)
Alpklematis (Clematis alpina)
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Ranunculales
Familj: Ranunkelväxter
Ranunculaceae
Släkte: Klematisar
Clematis
Vetenskapligt namn
§Clematis
Auktor: L.
Arter
  • Alpklematis (C. alpina)
  • Amerikansk tuvklematis (C. columbiana var. tenuiloba)
  • Amurklematis (C. ochotensis)
  • Anemonklematis (C. angustifolia)
  • Bergklematis (C. montana)
  • Berlinerklematis (C. aromatica)
  • Blek trumpetklematis (C. stans)
  • Brun klematis (C. fusca)
  • Bäckklematis (C. connata)
  • Coloradoklematis (C. pitcheri)
  • Dionysosklematis (C. cirrhosa)
  • Doftgullklematis (C. serratifolia)
  • Forsterklematis (C. forsteri)
  • Fremontklematis (C. fremontii)
  • Fylld paradisklematis (C. florida var. flore-pleno)
  • Gullklematis (C. tangutica)
  • Helbladig klematis (C. integrifolia)
  • Hyacintklematis (C. tubulosa)
  • Indisk skogsklematis (C. gouriana)
  • Italiensk klematis (C. viticella)
  • Japansk alpklematis (C. fauriei)
  • Japansk klematis (C. japonica)
  • Kinesisk gullklematis (C. akebioides)
  • Klaseklematis (C. ×bonstedtii)
  • Klockklematis (C. viticella ssp. campaniflora)
  • Koreaklematis (C. koreana)
  • Koreansk skogsklematis (C. apiifolia)
  • Kronklematis (C. macropetala)
  • Krusklematis (C. crispa)
  • Lavendelblå lyktklematis (C. versicolor)
  • Lyktklematis (C. texensis)
  • Mandelklematis (C. ×triternata)
  • Mongolklematis (C. intricata)
  • Orientklematis (C. orientalis)
  • Pagodklematis (C. chiisanensis)
  • Paradisklematis (C. florida)
  • Parmaklematis (C. ×diversifolia)
  • Persiljeklematis (C. aethusifolia)
  • Persisk buskklematis (C. ispahanica)
  • Praktklematis (C. patens)
  • Purpurklematis (C. ia nthina)
  • Rehderklematis (C. rehderiana)
  • Röd bergklematis (C. montana var. rubens)
  • Sibirisk klematis (C. sibirica)
  • Sidenklematis (C. potaninii var. fargesii)
  • Sippklematis (C. hirsutissima)
  • Skogsklematis (C. vitalba)
  • Stjärnklematis (C. potaninii)
  • Stor bergklematis (C. montana var. grandiflora)
  • Stor styvklematis (C. mandshurica)
  • Stor vippklematis (C. terniflora)
  • Styvklematis (C. recta L.)
  • Tibetklematis (C. tibetana ssp. vernayi)
  • Trumpetklematis (C. heracleifolia)
  • Turkestansk klematis (C. turkestanica)
  • Urnklematis (C. viorna L.)
  • Vinterklematis (C. armandii)
  • Violklematis (C. ×durandii)
  • Vippklematis (C. flammula)
  • Virginsk skogsklematis (C. virginiana)
  • Virginsk urnklematis (C. addisonii)
  • Västlig klippklematis (C. occidentalis var. grosseserrata)
  • Västlig skogsklematis (C. ligusticifolia)
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Klematisar är ett släkte ranunkelväxter med ca 300-350 arter. Det består av buskar, oftast klättrande, eller perenna örter. Klematisar finns i världens tempererade områden, men de arter som är vanligast som trädgårdsväxter kommer framför allt från Europa, Japan och Kina. Skogsklematis (Clematis vitalba) förekommer förvildad i Sverige. Klematis är vanliga trädgårdsväxter.

Växtsättet varierar från små låga perenner på bara några cm, till klättrare på över 10 m. Klättrande arter klättrar genom att vrida bladskaftsklängena runt någon form av stöd. Blommorna är klocklika eller utbredda och har 4 vita eller färgade foderblad och de egentliga kronbladen är vanligen små och tillbakabildade. Blommorna kan sitta ensamma eller i stora blomställningar. Fröställningarna består av nötter som ofta har långa, fjäderlika pistiller.

Arterna är oftast lätta att odla. Några kräver kalkrik jord. De klättrande typerna bör planteras så att blad och blommor får sol och värme. Rötterna behöver sval och skuggig placering.

[redigera] Grupper

Mängder med klematis-hybrider har korsats fram genom åren. Ofta är ursprunget komplext eller okänt. Dessa klematis-sorter delas in i grupper.

  • Atragene-Gruppen - selektioner av, eller hybrider med arter inom undersläktet Atragene (t ex C. alpina, C. chiisanensis, C. fauriei, C. koreana, C. macropetala, C. ochotensis, C. sibirica och C. turkestanica).
  • Flammula-Gruppen - selektioner av, eller hybrider med arter inom sektion Flammula (t ex C. angustifolia, C. flammula, C. recta eller C. terniflora).
  • Heracleifolia-Gruppen - selektioner av, eller hybrider med arter inom undersläktet Tubulosa (t ex C.heracleifolia, C. stans och C. tubulosa.
  • Integrifolia-Gruppen - selektioner av och hybrider med Clematis integrifolia.
  • Montana-Gruppen - selektioner av och hybrider med arter i sektion Montanae( t ex C. chrysocoma och C. montana)
  • Sena Storblommiga Gruppen - innefattar sorter med enkla, sällan fyllda, 10-20 cm vida blommor. Dessa produceras på årsskotten under sommar och höst.
  • Tangutica-Gruppen - selektioner av eller hybrider med arter i sektion Meclatis (t ex C. intricata, C. orientalis, C. serratifolia, C. tangutica och C. tibetana).
  • Texensis-Gruppen - hybrider mellan C. texensis och storblommiga sorter.
  • Tidiga storblommiga klematisar (Tidiga Storblommiga Gruppen) - omfattar sorter med ca 10-20 cm vida, enkla till fyllda blommor. Dessa produceras ofta både på fjolårsskotten och på årsskotten, vilket ger två blomningsperioder.
  • Viorna-Gruppen - selektioner av eller hybrider med arter i sektion Viorna ( t ex C. crispa, C. fusca, C. ianthina, C. pitcheri, C. reticulata, C. texensis och C. viorna. Gäller ej hybrider med C. integrifolia och sorter som ingår i Texensis-Gruppen.
  • Viticella-Gruppen - hybrider med och selektioner av Clematis viticella.
  • Vitalba-Gruppen - selektioner av eller hybrider med arter i sektion Clematis (C. ligusticifolia, C. potaninii, C. vitalba och C. virginiana).

[redigera] Referenser

  • Brandenburg W. A. (1989) The European Garden Flora, Vol III, pp 357-364, Cambridge University Press, ISBN 0 512 36171 0

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../k/l/e/Klematisar.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu