Kriminalvården
Wikipedia
Kriminalvården, tidigare Kriminalvårdsverket, det statliga verk som sedan kriminalvårdsreformen 1974 handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Vid årsskiftet 2005/2006 upphör indelningen i myndigheter inom kriminalvården, och hela verket betraktas som en, enda myndighet. Kriminalvården består av huvudkontoret och 6 Regioner samt Transporttjänsten i Göteborg.
 Kriminalvårdens heraldiska vapen från och med 2006 |
 Kriminalvårdens logo1993-2005 |
 Kriminalvårdens märke före 1993 |
Innehåll |
[redigera] Huvudkontoret
HK är den centrala ledningen inom kriminalvården. HK finns i Norrköping. Föregångaren till HK och KVS inrättades 3 februari 1825 och gick under beteckningen Fångvårdsstyrelsen, med säte på Långholmen, Stockholm.
[redigera] Kriminalvårdens Generaldirektörer
Reservation för felaktiga årsangivelser
[redigera] Fångvårdsstyrelsen
- (?) Gustaf Fridolf Almquist
- 1855, feb-maj Louis de Geer (tf)
- 1910 - 1927 Viktor Almquist
- 1960 - 1970 Torsten Eriksson
[redigera] Kriminalvårdsstyrelsen
- 1970 - 1987 Bo Martinsson
- 1987 Ulf Larsson (avgick sedan Stig Bergling avvikit under permission)
- 1987 - 1994 Björn Weibo
- 1994 - 2003 Bertel Österdahl
- 2003 - 2004 Lena Häll-Eriksson (avgick sedan ett stort antal rymningar gjorts från anstalter med hög säkerhetsklassning)
- 2004- Lars Nylén
[redigera] Anstalter
Se Anstalt.
[redigera] Häkten
Se Häkte.
[redigera] Frivård
Se Frivården.
[redigera] Tjänstedräkt
Kriminalvårdens personal i klientnära arbete bär tjänstedräkt, i dagligt tal kallad uniform. Uniformemen består i grund av en ljusare blå skjorta med mörkblå slips, slipsen har kriminalvårdens vapen med en röd linjer över och under, mörkblå byxa samt mörka skor. Kriminalvården tjänstedräkt består även i en mörkblå pikétröja, en stickad tröja (kallad NATO-tröja), slipover och pullover samt polotröja. Som ytterkläder finns jacka, vindjacka och parkas. Kriminalvårdspersonalen kan även till tjänstedräkt bära kavaj och långrock (vanligtvis vid speciella tillfällen). Tjänstedräkten är uppmärkt med kriminalvårdens vapen mot svart bakgrund på vänster arm. Till tjänstedräkten bär kriminalvårdens personal namnbricka där namn samt befattning anges. Till tjänstedräkten kan även viss utrustning bäras så som; batong, handfängsel, OC-spray och kommunikationsradio.
[redigera] Kriminalvårdens befattningar
Den vanligaste befattningen inom kriminalvården är kriminalvårdare, det är denna katogeri av personal som jobbar närmast klienterna (de intagna). Kriminalvårdaren kan ha varierande arbetsuppgifter och kan både jobba med säkerhets- och tillsynsuppgifter (vilker är vanligast) men även med behandlande arbetsuppgifter (så kallad programverksamhet).
Kriminalvården har de senaste åren gått i från att vara en ganska "platt" organisation till en organisation med klar befälsordning, en kriminalvårdare kan därför bli utsedd att ha ett funktionsansvar som någon typ av befäl ex. vakthavande befäl eller larmchef. Detta är en återgång till en tidigare organisationsform, då med befälsgraderna övertillsynsman och tillsynsman.
Vakthavande befäl är lik polisens vakthavande befäl och fungerar som operativ chef eller arbetsledare, det är även denna person som har högsta befälet på landets slutna enheter under icke kontorstid. Vakthavande befäler har till uppgift att fatta beslut i klientfrågor, arbetsleda personalen, planera den dagliga verksamheten samt fungera som incidentledeare. Larmchef är, som namnet aneger, chef vid larm. Larmchefen är det vakthavande befälets förlängda arm och har till uppgift att verkställa de beslut som vaktahavnde befäler tar vid en incident. Larmchefen har ingen befälsrätt när det är normalläge (dvs då ingen incident har inträffat).
Programledare är den person som leder den programverksamhet där de intagna rehabiliteras eller får hjälp med sin problematik. Kriminalvården har flera olika behandlingsprogram allt från missbruk till att få hjälp med sin våldsbenägenhet.
Produktionsledare är de personer som ansvarar och leder arbete i den produktion som kriminalvården har, se Krimprod.
Kriminalvårdsinspektör är den person som är chef för en enhet (anstalt, häkte eller frivård) eller chef för del av en enhet (en eller flera avdelningar). Kriminalvårdsinspektören har både ansvar för de intagna och för personalen. De jobbar även med verksamhetsplanering och organisationsfrågor för den enhet de är chef för. Kriminalvårdsinspektören kan även ha speciella arbetsuppgifter så som ansvarig för säkerheten vid en enhet (även detta kan innbära personalansvar för säkerhetspersonal och oftast är denna chef över de vakthavande befälen), då kallas denna befattning kriminalvårdsinspektör, säkerhet. Kriminalvårdsinspektör förkortas kvinsp inom kriminalvården.
Kriminalvårdschef är den person som är chef för ett lokalt verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde är oftat geografisk bundet till en stad där kriminalvårdschefen kan ha en eller flera enheter under sig. Är det en större enhet som ex Anstalten Kumla så har kriminalvårdschefen oftast bara denna enheten under sig. Kriminalvårdschefen förkortas KVC inom kriminalvården.
Regionchef är den person som är chef för en region, kriminalvården har sex olika regioner: region- syd, mitt, öst, väst, nord och Stockholm. Regionschefen har en ganska stor stab med olika experter som har till uppgift att dels vara enheterna och verksamhetområderna behjälpliga inom sitt område men även att följa upp och tillse att uppgifter som ges av huvudkontoret eller regionskontoret verkställs. På regionskontor (stab) finns det experter så som personal-, rättsvårds-, programexpert m.m., men även personer med titeln inspektör ex. säkerhetsinspektör (inte att förväxla med kriminalvårdsinspektör då säkerhetsinspektören inte har någon enhet under sig eller något personalansvar).
Generaldirektören, se ovan. Generaldirektörens stab, hvudkontoret, har i typ samma struktur som regionernas staber med i en störe utsträckning samt med andra arbetsuppgifter. Huvudkontoret är uppdela i enheter som har chefer, experter och handläggare.
Utöver de befattnings om nämnts ovan så har kriminalvården även administrativ personal som kanslister, personalassisteneter, eknomiassistente m.m. Det finns även befattningas som kock, lärare, studieledare, lokalvårdare, fastighetstekniker samt som utbildare på kriminalvårdens personalutbildningsenheter, KRUT.
