Kristologi
Wikipedia
Kristologi (av Kristus och grek. logia "lära", "vetenskap", av λογος "ord") är läran om Jesus i hans egenskap som Kristus inom kristen tro.
Utsagor om Jesus Kristus och om mysteriet med hans gudomlighet och mänsklighet finns utspridda över hela Nya Testamentet. De är särskilt anhopade i Paulus brev och i Johannesevangeliet, varför man av hävd talar om en paulinsk och en johanneisk kristologi. Under de första århundradena sökte man komma fram till en definitiv kristologisk formel som förenade Kristi gudomlighet och mänsklighet. Den i nästan hela kyrkan accepterade formeln fastställdes vid konciliet i Chalcedon 451:
"Kristus är sann Gud och sann människa, till sin gudomliga natur född av evighet och lik Fadern i allt, till sin mänskliga natur född i tiden av Maria...och oss människor i allting lik, blott utan synd, samt att efter Kristi människoblivande personens enhet består i två naturer, vilka är utan sammanblandning och förvandling, men tillika oupplösligt och oskiljaktigt förenade".
Formeln avvisades dock av nestorianerna, vilkas kristologi förkastats redan vid konciliet i Efesos 431, och av de s.k. monofysiterna som brukar ordet "natur" i stället för "person" om Kristi enhet.
[redigera] Läs mer
En mer utförlig beskrivning av Jesu Gudom och Jesu dubbla natur enligt kristen tro finns i artikeln Jesus, under rubriken Kyrkans syn på Jesus från Nasaret.
Kristologi |
Adoptianism | Aftartodoketism | Antitrinitarism | Apollinarism | Arianism | Doketism | Dynamism | Dyoenergism | Dyofysitism | Dyoteletism | Eutychianism | Homoousios | Homoiousios | Modalism | Monarkianism | Monoenergism | Monofysitism | Monoteletism | Nestorianism | Patripassianism | Photinianism | Psilantropism | Sabellianism | Socianism | Socinianism | Unitarism |