Kromatografi

Wikipedia

Kromatografi (litt. "färgskrift" från grekiska chroma = färg, graphein = att skriva) en separationsmetod som används inom kemin, då speciellt analytisk kemi för att skilja olika molekyler i en blanding från varandra.

Innehåll 1 Historia 2 Kromatografi idag 3 Olika typer av kromatografi 3.1 Skiktsmetoder 3.2 Kolonnmetoder

[redigera] Historia

Kromatografin upptäcktes av den ryske botanikern Mikhail Tswett när han hällde ett växtextrakt på en kolonn bestående av kalciumkarbonat. I kolonnen separerade de olika pigmeneten från varandra och avtecknade sig som olika färger på kolonnen.

[redigera] Kromatografi idag

Idag används kromatografi i biokemin och kanske särskilt mycket vid tillverkning av läkemedel. I och med utvecklingen inom läkemedelsområdet används kromatografin i allt fler tillämpningar och i allt större skala t.ex. för proteinseparering. Vid tillverkning av insulin används också kromatografi.

[redigera] Olika typer av kromatografi

[redigera] Skiktsmetoder

• Papperskromatografi (PC)
• Tunnskiktskromatografi (TLC)

[redigera] Kolonnmetoder

• Flashkromatografi, en reningsmetod som används inom organisk kemi.
• Vätskekromatografi (LC)
  • HPLC (High Performance Liquid Chromatography)
• Gaskromatografi (GC)
• Gelfiltrering (GPC, Gel Permeation Chromatography, eller SEC, Size Exclusion Chromatography)
• Jonbyteskromatografi (Ion exchange chromatography)
• Adsorptionskromatografi
• Fördelningskromatografi
• Affinitetskromatografi (Affinity chromatography)