Kroniskt trötthetssyndrom

Wikipedia

Uppslagsordet ME leder hit, se även ME (övriga betydelser)

Myalgisk encefalomyelit eller myalgisk encefalopati (ME) (eng. myalgic encephalomyelitis eller myalgic encephalopathy), i dagligt tal ofta kroniskt trötthetssyndrom, är en neurologisk sjukdom, som kännetecknas av en långvarig utmattning efter aktivitet, samt en rad andra symptom. Sjukdomen börjar oftast i samband med en infektion. Det centrala nervsystemet blir påverkat, liksom immunförsvar och hormonella system. Det kan förklara att symptom som influensa-känsla, subfeber, muskel- och ledsmärtor, huvudvärk, yrsel, minnes- och koncentrationsbesvär kan uppstå. Sjukdomen kallas också Chronic Fatigue Syndrome (CFS) eller Chronic Fatigue and Immune Dysfunction Syndrome (CFIDS). Ungefär 0,4% av befolkningen uppskattas vara drabbad, det vill säga cirka 40 000 personer i Sverige.

Det finns många fördomar och myter runt sjukdomen. En av dem är att det skulle vara en ”modediagnos” som främst drabbar medelålders kvinnor, en annan att det är en psykosocial eller psykosomatisk sjukdom. Inget av detta är korrekt. ME/CFS är en neurologisk sjukdom som drabbar män, kvinnor och barn i alla folkgrupper och samhällsklasser. Sjukdomen ska heller inte blandas ihop med generell kronisk trötthet, som kan uppstå av andra problem, såsom utbrändhet/utmattningssyndrom, depression eller sömnsvårigheter.

I Sverige finns en patientorganisation, Riksföreningen för ME-patienter, som verkar för att sprida information om sjukdomen och stödja drabbade.

Innehåll

1 Diagnos
2 Kanada-rapporten
- 2.1 Diagnoskriterierna
3 Externa länkar

[redigera] Diagnos

Diagnos ställs genom uteslutningsdiagnostik och uppfyllande av ett antal kriterier. Den mest använda kriterieuppsättningen är från CDC i USA (Fukuda et al, 1994). Den fastställer att en patient har myalgisk encefalomyelit om följande kriterier uppfylls:

1. Allvarlig kronisk trötthet i minst sex månader, som ej kan förklaras av annan klinisk diagnos; samt

2. Samtidigt fyra eller fler av följande symptom:

Problem med korttidsminne eller koncentration
Halsont
Ömma lymfkörtlar
Muskelvärk
Ledvärk, utan svullnad eller rodnad
Huvudvärk, av ny typ
Sömnproblem
Utmattning, efter ansträngning, som varar i mer än 24 timmar.

Det finns idag ingen behandling som botar sjukdomen. Däremot kan vissa mediciner lindra en del av symptomen.

Symptomen förvärras ofta av stress, överansträngning och nya infektioner.

Det är vanligt att ME-patienter är överkänsliga mot alkohol och mediciner.

[redigera] Kanada-rapporten

En konsensusrapport i form av en handledning för diagnos och behandling av ME-patienter gjordes i Kanada 2003 av en internationell specialistgrupp bestående av 11 läkare. Rapporten heter "Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: Clinical Working Case Definition, Diagnostic and Treatment Protocols" (Carruthers et al, 2003, Haworth Medical Press Inc.) och finns att läsa här: "Canadian Consensus Document".

En sammanfattning av rapporten finns här: "An Overview of the Canadian Consensus Document".

South Australias hälsovårdsmyndigheter har gjort en kortfattad handledning avsedd för primärvårdsläkare, som i stort är baserad på Kanada-dokumentet, men mer lätttillgängligt skriven. "ME/CFS Guidelines - Myalgic Encephalopathy (ME)/Chronic Fatigue Syndrome (CFS) - Management Guidelines for General Practitioners" "South Australia’s handledning".

[redigera] Diagnoskriterierna

Nedan följer en översättning av kriterierna i Kanadarapporten:

Punkterna 1 till 7 nedan måste uppfyllas.

1. Utmattning Oförklarlig ihållande eller ständigt återkommande utmattning, både fysisk och mental, som är avsevärt nedsättande för aktivitetsnivån.

2. Sjukdomskänsla/utmattning efter ansträngning Det finns en onormal fysisk och mental uttröttbarhet, även efter den minsta ansträngning. Snabb muskulär och kognitiv utmattning, tillsammans med en tendens att patientens tillhörande symtom förvärras. Det finns en onormalt långsam återhämtningsperiod, oftast längre än 24 timmar.

3. Sömnstörningar Patienten känner sig inte utvilad efter sömn. Störningar i antalet sömntimmar, och störningar i dygnsrytmen.

4. Smärta Smärta kan upplevas i muskler och/eller leder, och är ofta utbredd. Det finns oftast en signifikant huvudvärk av en ny typ, ett nytt mönster och en ny svårighetsgrad.

5. Neurologiska/Kognitiva manifestationer Två eller fler av nedanstående symtom måste uppfyllas:

Förvirring
Koncentrationssvårigheter
Försämrat korttidsminne
Desorientation
Svårigheter att bearbeta information
Tappar ord
Överkänslighet mot ljud och ljus

6. Minst ett symtom från två av följande kategorier (a, b och c):

a/ Autonomiska manifestationer

Ortostatisk intolerans (NMH)
Postural ortostatisk takykardisyndrom (POTS)
Fördröjt lägesrelaterat lågt blodtryck
Svimningskänsla
Illamående
Matsmältningsbesvär
Urinträngningar och nervös blåsa
Hjärtklappning med eller utan rytmstörning
Andnöd efter ansträngning
Extrem blekhet

b/ Neuroendokrina manifestationer

Onormal och dagligt fluktuerande kroppstemperatur
Perioder av svettning
Återkommande feberkänsla
Kalla fötter och händer
Intolerans mot extrem värme och kyla
Uttalad viktförändring
Symtomen blir svårare under stress

c/ Immunologiska manifestationer

Ömma lymfkörtlar
Återkommande halsont
Återkommande influensaliknande symtom
Generell sjukdomskänsla
Ny överkänslighet mot mat, medicin och/eller kemikalier

7. Sjukdomen ska ha varat i mer än sex månader.

Vanligtvis har det förekommit ett hastigt insjuknande, men gradvisa insjuknanden förekommer. En preliminär diagnos kan sättas tidigare än sex månader. Tre månader är lämpligt för barn. För att kunna bli inräknade måste symtomen ha uppstått eller blivit markant förändrade vid insjuknandet. Det är osannolikt att en patient lider av samtliga symtom från kategori 5 och 6. Barn har ofta flera olika dominerande symtom, som kan tyckas ändras från dag till dag.

Anm. Om en patient har haft oförklarlig trötthet i mer än sex månader, men inte uppfyller övriga kriteriekrav, ska tillståndet klassificeras som idiopatisk kronisk trötthet.

Uteslutningar: Uteslut alla aktiva sjukdomsprocesser som kan förklara de flesta stora symtomen som utmattning, sömnstörningar, smärta och kognitiv dysfunktion. Det är också absolut nödvändigt att utesluta sjukdomar som: Addisons sjukdom, Cushings syndrom, hypothyroidea, hyperthyroidea, järnbrist, andra behandlingsbara tillstånd av blodbrist, diabetes mellitus och cancer. Det är också viktigt att utesluta behandlingsbara sömnproblem som upper airway resistance syndrome och sömnapné. Likaså reumatiska sjukdomar som reumatisk artrit, lupus, polymyosit och polymyalgia rheumatica, immunsjukdomar som AIDS, neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons, myasthenia gravis och B12-brist, infektionssjukdomar som tuberkulos, kronisk hepatit, Lyme disease, psykiatriska sjukdomar samt missbruk.

Andra sjukdomstillstånd som kan finnas samtidigt: Fibromyalgi, MPS (myofasciellt smärtsyndrom), TMJ (käkledssyndrom), IBS (kolon irritabile), interstitiell cystit, depression, migrän, allergier, multipel kemisk överkänslighet etc.