Kungsportsplatsen
Wikipedia
Kungsportsplatsen, namnet fastställt 1852, är ett torg inom Vallgraven i Göteborg, där stadsporten Kungsporten låg fram till och med 1839. Kungsporten har gett namn åt både torget och Kungsportsavenyn som sträcker sig från Kungsportsplatsen och upp till Götaplatsen.
Innehåll |
[redigera] Historia
Den tidigt befästa staden Göteborg hade tre stadsportar: Drottningporten eller Nye Port, Karlsporten eller Holmgårdsporten, och Kungsporten. Kungsporten, som låg ungefär där Kungsportsbron ligger idag, var av trä mellan 1621-1653, därefter i sten, och hette då Stadz Porten, från 1644 Gamble Porten, 1699 Söder Port och slutligen Konungsporten. Porthuset var en stor byggnad med en gång igenom. Utåt fanns en vindbrygga att fälla över Vallgraven. Porten fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden där en tullavgift togs upp. Portbyggnaden användes även som garnison för stadsvakten, och på andra våningen fanns ett häkte. Högra flygeln var högvakt för Göta artilleriregemente.[1]
Kungsporten revs vid årsskiftet 1839, efter att ha sålts den 23 mars 1836 för 345 riksdaler banko till kopparslagaremästaren C.E Lilja, med "lägenheter och väggfast inredning". Köpet övergick dock till staden. Det gjordes flera försök att bevara den åt eftervärlden, och det är efter denna stadsport som Kungsportsplatsen har fått sitt namn.
En av Göteborgs få vattenreservoarer fanns på Kungsportsplatsen. Den byggdes 1797 där Kopparmärra nu står och revs 1899.
Kungsportsplatsen som torg byggdes 1845 och arkitekten var Carl Georg Brunius.
Kungsportsbron som leder över Vallgraven till Bältesspännarparken ritades av Eugen Thorburn och invigdes den 23 juli 1901.
[redigera] Omgivning
Östra Hamngatan går rakt över torget från norr fram till Kungsportsbron i söder. Östra Larmgatan korsar torgets norra del, västerut, där den byter namn till Södra Larmgatan. Av detta så delas torget i tre delar: östra delen norr om Larmgatan men öster om Hamngatan; västra delen norr om Larmgatan men väster om Hamngatan; södra delen söder om Larmgatan.
Torgets östra del är en öppen yta som bildar en trekant öppen mot Östra Hamngatan, men stängs österut omgiven av höga hus. Torget går längst i öster över i Harry Hjörnes plats och Östra Larmgatan. Mitt på den östra delen står ryttarstatyn "Kopparmärra".
Torgets västra del är otydligare, stor del av ytan utgörs av parkeringsplatser och en vägbana dit Östra Hamngatans södergående trafik leds. Längst i väster ligger Saluhallen Kungstorget. Denna västra, yttersta del tillhör Kungstorget.
Torgets södra del går ända ner till Kungsportsbron vid Vallgraven och denna del tas nästan upp helt av buss- och spårvagnshållpatserna som ligger på Östra Hamngatan.
[redigera] Vid torget ligger bland annat
- Kopparmärra som är en ryttarstaty av Karl IX.
- Ett av Göteborgs två turistinformationskontor
- Biografen Palladium
- Kajplatsen för rundtursbåten Paddan
- Matställen som till exempel Gamle Port och Café Cappuccino.
Kungsportsplatsen är också en hållplats för ett flertal av Göteborgs spårvägars spårvagnslinjer och Västtrafiks busslinjer.
