Livregementet till fot
Wikipedia
Livregementet till fot, I 3, bildades 1893 genom en sammanslagning av Livregementets grenadjärkår och Närkes regemente. Regementet härstammade från de ryttarfanor som sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Upplandsfanan bildades efter Arboga möte 1536. Dessa sammanfördes till två regementen vilka enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryttare. Dess förste chef var Isak Axelsson Silversparre. Den 26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp som tack för sina insatser under Karl X:s fälttåg och fick namnet Livregementet till häst. Samtidigt utnämns greve Otto Wilhelm von Königsmark till chef för regementet. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: "näst Gud hade jag att tacka den tappre Nils Bielke och sitt Liv¬regemente". 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand. Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente. 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, Livregementsbrigadens lätta dragonkår som bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier och Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon omorganiserades 1796 till Livregementets grenadjärkår. Grenadjärkåren sammanslogs med Närkes regemente 1893 och bildade Livregementet till fot, I 3, varvid Livregementets grenadjärkår bildade det nya regementets första bataljon och Närkes regemente dess andra. Regementet vapenövades på Sanna hed som var Närkes regementes gamla övningsplats. Livregementet till fot namnändrades 1904 till Livregementets grenadjärer, I 3. 1912 flyttade regementet till kaserner i Örebro. År 1991 upphörde grundutbildningen av värnpliktiga. Regementet reducerades då till att omfatta endast en försvarsområdesstab. Livregementets grenadjärer avvecklades helt 2000.
Segernamn:
- Lützen 1632
- Oldendorf 1633
- Wittstock 1636
- Leipzig 1642
- Warszawa 1656
- Frederiksodde 1657
- Tåget över bält 1658
- Lund 1676
- Landskrona 1677
- Narva 1700
- Düna 1701
- Kliszow 1702
- Fraustadt 1706
- Holovczyn 1708
- Malatitze 1708
- Hälsingborg 1710
- Gadebusch 1712
- Svensksund 1790
Utöver dessa fanns följande på regementets äldre fanor:
