Warszawa
Wikipedia
Warszawa | |
---|---|
Flagga | Stadsvapen |
Kortfakta om Warszawa | |
Folkmängd (uppskattat värde): | 1.697.596 (2005) |
Yta: | 516,9 km² |
Folktäthet: | 3.284 inv/km² |
Folkmängd inklusive förorter (uppsk.): | 2.879.000 |
Yta inkl. förorter: | 6100,43 km² |
Folktäthet inkl. förorter: | 472 inv/km² |
Geografiskt läge: | 52° 15' lat. 21° 00' long. |
Registreringsskyltsbokstäver: | WA, WB, WD, WE, WF, WH, |
Riktnummer: | (+48) 22 |
Warszawa (äldre svenska stavningar även Varsjava, Warsau och Warschau) är Polens huvudstad och den största staden i landet, med 1 697 596 invånare (2005, uppskattat värde) i själva staden och cirka 2,9 miljoner invånare (2004) i storstadsområdet inklusive förorter (Obszar Metropolitalny Warszawy, med en yta av 6100,43 km²).
Genom staden rinner floden Wisła. Warszawa är Polens huvudstad sedan 1596, då kungafamiljen flyttade dit från Kraków. På grund av sitt utsatta läge mellan stormakter har staden drabbats hårt av krig genom århundradena, i synnerhet under andra världskriget då staden i stort sett totalförstördes. Warszawa är residensstad i vojvodskapet Mazowsze (Masovien).
Innehåll |
[redigera] Historia
Namnet Warszawa kan härledas ur kortformen av det slaviska mansnamnet Warcisław, det vill säga Wars. Formen "Warszawa" betyder närmast Wars' plats eller mark. De tidiga varianterna av namnet var Warszowa och Warszewa. Enligt överlåtelsehandlingar från 1300-talet kan man dra slutsatsen att namnet kommer av riddaren Wars av klanen Rawa som ägde flera av byarna på trakten. Enligt folklegenden kommer dock namnet av en fiskare vid namn Wars och flodsirenen Sawa som gifte sig och skapade sig ett hem vid floden Wislas strand. Sirenen återfinns idag i stadens stadsvapen.
[redigera] Tidig historia
Den tidigaste bebyggelsen i Warszawa var en rad fortborgar och byar som växte upp på ömse sidor om floden Wisla mellan 800- och 1100-talet. De äldsta kända namnen är fortborgen Stare Brodno (idag en av Europas största kykogårdar) och Jazdow (idag ett gammalt barockpalats som fungerar som konstmuseum.). Orten var en viktig handelsknut och omlastningsplats för flera handelsleder och de olika fortborgarna och byarna växte ihop till en enhet under adelsklanen Rawa. Under 1200-talet härjas och plundras den blomstrande orten flera gånger av beridna litauer ute på plundringståg. Staden fick förmodligen stadsrättigheter i skiftet mellan 1200- och 1300-talet. Namnet Warszawa nämns dock första gången i källor mellan 1281 och 1321. År 1334 erhöll den Magdeburgiska stadsrättigheter. Därefter var den huvudstad i det självständiga hertigdömet Masovien . 1350 och 1380 får staden sin första respektive andra ringmur. Warszawa blev först 1526 en del av Polen när Masovien inkorporeras med moderlandet. På grund att staden låg mitt emellan Kraków och Vilnius i det Polsk-Litauiska samväldet bestämdes det att staden 1596 skulle ta över rollen som huvudstad i det Polsk-Litauiska samväldet. Kungen som genoförde denna flytt var den svenskpolske kungen Sigismund som mellan 1592 och 1599 även var kung av Sverige. Han flyttade hela ämbetet från den tidigare huvudstaden Kraków vilket till idag har lett till en stor rivalitet mellan Warszawa och Kraków. Staden drabbades hårt av svenska krig under 1600- och 1700-talen och svenskarna erövrade staden flera gånger.
[redigera] 1800-talet
Staden erövrades på nytt år 1795 av Preussen när Polen-Litauen annekterades helt av Preussen, Österrike-Ungern och av Ryssland. Staden blev huvudsäte i den nya Preussiska provisen "Nya Östpreussen". År 1807 befriades staden av Napoleons soldater. Napoleon som var allierad med polackerna skapade "Storhertigdömet Warszawa". När Napoleon hade besegrats bestämde man sig 1815 vid Wienkongressen att skapa "Kungadömet Polen" som helt enkelt var en satelitstat åt Ryssland. Efter upprepade kränkningar av den polska konstitutionen utbröt 1830 i november en revolt mot ryssarna. Denna slutade 1831 med förlust för reovlutionärerna och "kungadömets" "makt" inom Ryssland reducerades.
[redigera] Självständighet
1918 blev staden huvudstad för det självständiga Polen. Staden upplevde en period av välstånd under början av 1900-talet och hade moderna spårvagnar och gatubelysning. 1920 stod ett stort avgörande slag om Warszawa under det Polsk-ryska kriget. Slaget kallat "Undret vid Wisła" där en underlägsen och otränad polsk armé lyckades tack vare en flankningsmanöver av den ledande befälhavaren slå tillbaka ryssarna och därefter vände krigslyckan till polackernas fördel. Under denna tid så kallades Warszawa för "Östra Europas Paris".
[redigera] Andra världskriget
Warszawa har flera gånger inavderats och plundrats av arméer men vägrar att försvinna. Från de svenska inavsionerna till de preussiska, ryska och nazistiska, staden har alltid byggts upp igen. Warszawa är Andra världskrigets mest drabbade stad. Motståndsrörelsen hade sitt huvudkvarter i Warszawa och var mycket svårbehärskat för tyskarna under hela kriget. Våren 1943 stänger och förstör tyskarna Warszawas getto , ett stort antal kvarter som muromgärdats av nazisterna och gjorts till en omlastningsplats för judar på väg till förintelselägren. Praktiskt taget alla Warszawas judar utplånas därvid. Ett år senare, den 1 augusti 1944 utbryter Warszawaupproret, när den polska motståndsrörelsen reser sig till öppen kamp mot nazisterna då den Röda Armén närmar sig huvudstaden från öster. Stalin vägrade dock av politiska skäl att bistå staden (han fruktade att en intakt polsk motståndsrörelse skulle försvåra ett sovjetiskt maktövertagande i Polen) varför han beordrade Röda armén halt strax öster om Warszawa. Nazisterna kunde därför i 63 dagar ostört slå ned upproret som räknas till ett av andra världskrigets största slag och av tyskarna kallades för "polska Stalingrad". Civilbefolkningen led fruktansvärt under striderna och närmare 250.000 dödas i striderna eller massmördas kallblodigt. De överlevande fördrivs eller sänds till koncentrationsläger. Befolkningen krympte till 150 000, mot cirka 1,5 milj före kriget. Större delen av Warszawas byggnader förstördes helt under upproret. Men i veckor efteråt sprängde speciella tyska förstörelseförband de återstående delarna av staden som hämnd. 90% av Warszawa blev på så sätt helt förstört och man funderade om det var lönsamt att bygga upp staden igen. Skadorna beräknas ha kostat 45 miljarder dollar. Man övervägde att flytta huvudstaden till Łódź.
[redigera] Kommunismen
Efter kriget fanns knappt några gamla historiska byggnader kvar, hela den gamla stadsdelen var raserad inklusive det gamla slottet. Man började att långsamt bygga upp huvudstaden igen men oturligt nog så brydde sig inte arkitekterna om utseende och färger utan byggde gråa fyrkantiga lägenhetskomplex för att lösa den akuta bostadsbristen. Detta ledde till att Warszawa ofta blev kallat för Europas tråkigaste stad. Den gamla stadsdelen restaurerades dock till sitt gamla skick. Av de folk som bodde i Warszawa efter andra världskriget så hade vädigt få bott där innan, nästan alla var inflyttade från landet i hopp om jobb.
[redigera] Nutid
Efter kommunismens fall har man försökt att få Warszawa att se finare ut. Gamla gråa hus målas om av konstnärer och designers och man bygger nya moderna skyskrapor och bostadsområden och anlägger nya parker. 1995 öppnades Warszawas tunnelbana som hade varit planerad att byggas redan 1938. I och med Polens inträde i EU upplever Warszawa idag en ekonomisk högkonjunktur som staden aldrig skådat förut.
[redigera] Geografi och stadsbild
Efter andra världskriget har Polen satsat på att återuppbygga staden. Warszawas slott har återställts till sitt forna skick, och så även Gamla staden som blivit upptagen på UNESCO:s världsarvslista.
En dominerande byggnad i Warszawa är fortfarande det sovjetiskt byggda Kulturpalatset, en magnifik, om än fortfarande något kontroversiell, byggnad som skänktes till det polska folket av Stalin. Av denna anledning är byggnaden omdebatterad och en del polacker skulle helst se den förstörd. Den är byggd i en imposant neoklassisk stil och innehåller bland annat biografer, teatrar, olika kulturella aktiviteter samt en utsiktsplats.
[redigera] Stadsdelar
- Bemowo
- Białołęka
- Bielany
- Mokotów
- Ochota
- Praga
- Sródmiescie
- Zoliborz
- Mariensztat
- Wola
- Ursus
- Wilanów
- Wesola
[redigera] Flygplatser
Warszawas internationella flygplats Frédéric Chopin (WAW) med två terminaler.
[redigera] Se även
- Furstendömet Warszawa
- Warszawaupproret 1943
- Warszawaupproret 1944
- Warszawas getto
- Polen under andra världskriget
- Warszawapakten
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Warszawa
Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | Chişinău | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia2 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmärkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.