Marksänd digital-tv i Sverige

Wikipedia

Marksänd digital-tv infördes i Sverige 1999. Fram till 2008 sänder det digitala nätet parallellt med det analoga. En släckning av det analoga nätet påbörjades i september 2005 och ska vara avslutad i februari 2008.

Ett av sändarnäten (multiplex, MUX) kommer täcka 99,8 procent av befolkningen, ytterligare tre 98 procent och ett drygt 50 procent. Näten byggs av det statliga företaget Teracom. Antalet mottagbara tv-kanaler varierar geografiskt. 90 procent av befolkningen kan ta in 23-28 kanaler (maj 2005, kodade sändningar inräknat).

Sändningarna sker med dvb-t-standarden. Sändningarna sker både fritt och med kryptering. De fria sändningarna kräver digital mottagare (vanligtvis en extra låda om mottagaren inte är inbyggd i tv-apparaten). För att se krypterade sändningar behövs ett kort från Boxer, som har monopol på försäljning av dekoderkort för krypterade marksändningar.

Tillstånd för sändning tilldelas av Sveriges regering och har i regel förnyats vartannat år. Om företaget i fråga inte sänder, eller på annat sätt inte följer sitt tillstånd kan företagets tillstånd dras tillbaka.

[redigera] Historik

[redigera] Innan sändningsstart

Sveriges riksdag beslutade den 9 april 1997 att digitala marksändningar av tv skulle inledas. Den 13 november 1997 beslutade riksdagen att fem områden skulle bli först med markänd digital-tv, nämligen Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Sändningarna skulle fördelas över två frekvensutrymmen ("MUXAR").

Ursprungligen var digital-TV en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I april 1998 meddelade Johan Jacobsson att Folkpartiet drog sig ur samarbetet efter att Digitalkommittén gett sitt förslag på vilka företag som skulle få rikstäckande sändningstillstånd. Jacobsson menade att kommittén godtyckligt hade prioriterat exempelvis TV3 framför Kanal 5 och Canal+ framför TV1000. ^[1] Folkpartiet har sedan tillsammans med Moderaterna motsatt sig planerna och de lämnade in åtskilliga motioner med krav på stopp för utbyggnaden under de följande åren.

Den 25 juni 1998 beslutade Sveriges regering om tillstånd för digitala sändningar. SVT, UR och TV4 fick förändrade tillstånd och dessutom gavs nya tillstånd om digitala sändningar till TV3, Kanal 5, Canal + Television, Kunskaps-TV i Sverige (kom att bli K-world), TV8, Cell Internet Commerce Development AB (kom att bli eTV), TV-Linköping Länkomedia AB (NollEttan) och Landskrona Vision AB (Skånekanalen).

Den 22 december 1998 beslutades att ytterligare ett frekvensutrymme, benämnt C, skulle släppas. En fjärde frekvenskanal, D, beslutades i juni 1999.

SVT släppte i januari 1998 ett pressmeddelande om att de sökte tillstånd för att sända fyra kanaler (SVT1, SVT2, nyhetskanalen SVT24 samt fem regionala kanaler) samt att de senare ville starta ytterligare kanaler: en repriskanal, en "guldkanal" (liknande BBC:s UK Gold) samt en egen version av kulturkanalen Arte ^[2].

[redigera] Starten

Marknätets tidiga år präglades av problem. När de första sändningarna inleddes i april 1999 var det bara SVT:s analoga kanaler, SVT1 och SVT2, samt den nystartade SVT24 som sände. Vid starten kunde bara något hundratal hushåll ta del av sändningarna. SVT startade fem regionala kanaler i mindre skala några månader efter starten.

De kommersiella företagen dröjde. Först i september 1999 inledde TV4 sina sändningar. TV3, Kanal 5, Kunskaps-tv (K-world), TV8, Canal+ samt Cell (eTV) hade vid den här tidpunkten tillstånd, men hade inte börjat sända. Canal+, TV8 och K World kom igång med sina sändningar under andra halvan av 1999. Canal+ fick tillstånd att börja sända Canal+ Gul samt Canal+ Blå. Under andra halvan av 1999 började också Boxer TV Access bygga upp sin verksamhet.

Ytterligare tillstånd för marksänd digital-tv beslutades om den 20 januari år 2000. Under första halvan av år 2000 hade de flesta företag med tillstånd börjat sända. Detta innebar att SVT och UR fick använda MUX A för SVT1, 2 och 24 samt regionala kanaler, MTG kunde använda MUX D till sina kanaler (TV3, ZTV, TV8, Viasat Sport och TV1000) och i MUX B och C sände bland andra Canal+-kanalerna, TV4, Kanal 5, K World och eTV. Regionala kanaler var DTU Television, Skånekanalen och Nollettan. Även Stockholmskanalen Stockholm 1, men då de ännu inte inlett sändningar i maj 2001 drogs deras tillstånd tillbaka och utrymmet gavs till DTU.

Den 30 november 2000 beslutade regeringen att det digitala marknätet skulle byggas ut för att täcka hela landet, vilket i praktiken blev 90 procent av befolkningen år 2002.

Det var dock svårt att få befolkningen att investera i marksänd digital-tv. Ett halvår efter starten av nätet hade fortfarande bara några hundra hushåll köpt de boxar som behövdes. När SVT skulle starta den regionala kanalen SVT Mitt rapporterade tidningarna att kanalens redaktion var större än antalet potentiella tittare.

[redigera] MTG

MTG hävdade att de inte fick sända reklam i det digital marknätet. Därför redigerade de bort sin reklamavbrott och ersatte dessa med skyltar. Kanal 5 hade dock hela tiden sänt lika mycket reklam som via satellitversionen. Den 1 januari 2001 bestämde sig därför MTG för att ta ut en extra kostnad på 115 kronor för de som ville se deras kanalen TV3, TV8 och ZTV i marknätet.

I juni 2001 bestämde MTG att sändningarna i marknätet skulle upphöra den 15 augusti 2001, och så skedde. MTG ville dock behålla sin fem kanalplatser även om de inte sände på dem, men alla MTG:s tillstånd återkallades av RTVV. De fem Viasat-kanalerna skulle komma att ersättas av andra kanaler. Under andra halvan av 2001 tilldelades Eurosport Sales Organisation, MTV Networks Europe, TV4 AB och Discovery Communications Europe tillstånd för utsändning av kanalerna Eurosport, MTV Nordic, Nickelodeon, VH1, CNN International, Discovery Channel och Animal Planet. I början av 2002 lades SVT:s regionala kanaler ner och ersattes av evenemangskanalen SVT Extra. Under år 2002 gick både eTV och K World i konkurs och i september fick NonStop Television tillstånd för start av kanalen E!.

Fram tills slutet av 2002 hade alla tv-sändningarna varit kodade, men när Barnkanalen började sända i december var den okrypterad, vilket innebar att man inte behövde ett abonnemang med programkort för att se kanalen. Övriga SVT-kanaler blev okrypterade den 1 januari 2003. I början av året relanserades SVT24 som 24 och TV4 startade TV4 Plus.

Efter flera års tröghet och problem för Boxer TV Access tog införskaffandet av de nödvändiga set top-boxarna fart under 2003 och 2004.

Under första halvan av 2003 bestämde riksdagen att det analoga nätet skulle släckas. Man har även beslutat att bygga ut SVT och UR:s nät så det täcker 99,8 procent av befolkningen och minst ett nät till ska byggas ut så att de täcker 98 procent. Dessutom har regeringen tillsatt Digital-tv-kommissionen som ska förbereda och ta hand om övergången.

[redigera] Tillståndsgivning 2004

Under andra halvan av 2003 meddelades det att nya tillstånd för marknätet kommit och att man genom statistisk multiplexering och ett femte sändarnät kunde sända åtta nya kanaler. MTG hade under året lobbat för att bli operatör i marknätet och sökte tillstånd för nio kanaler. RTVV:s förslag lämnades till regering den 12 november 2003. De rekommenderade att tillstånd skulle ges för sändning av TV3, filmkanal från TV4 (blev TV4 Film), BBC World, The Disney Channel Scandinavia, Viasat Sport, ZTV, Discovery Science och TCM/Cartoon Network. TV4:s filmkanal fick tillstånd i december 2003, de övriga meddelades av regeringen i januari 2004. Regeringen hade gjort flera förändringar i RTVV:s rekommendation: MTG hade lobbat för att Viasat Sport ersattes av TV8 och fick som de ville, Discovery Science byttes ut mot Discovery Travel & Adventure, Turner Broadcasting fick inget tillstånd för TCM/Cartoon Network och NonStop Television fick tillstånd för kanalen NonStop Film (som blev Showtime). Samtidigt meddelade MTG-kanalerna att de inte skulle bli en del av Boxers utbud utan sända utan kryptering. Alla kanaler fick tillstånd för sändningar i två år, förutom MTG:s kanaler som bara hade tillstånd för ett år.

TV3, ZTV, TV4 Film och Disney Channel skulle sända de befintliga näten som nådde 90 procent av befolkningen, övriga skulle sändas i de femte nätet som kom att börja sända i april och bara nådde 50 procent. Disney Channel var först ut och började sända den 15 februari, följd av TV3 och ZTV den 12 mars 2004 samt TV4 Film den 18 april 2004. Det femte nätet startades den 26 april 2004 och sände TV8, Discovery Travel & Adventure och BBC World (NonStop började sända först under andra halvan av 2004). I juni 2004 delades tillstånd ut till TCM, vilka började sända ganska omgående.

TV3, ZTV och TV8 valde i augusti 2004 att kryptera sina sändningar. När deras sändningstillstånd gick ut efter årsskiftet fick de dessa förnyade i ytterligare ett år. Man valde också att mer tydligt ingå i Boxers utbud genom att skriva på ett treårigt distributionsavtal med Boxer. TV8 flyttades samtidigt till ett nät med större räckvidd.

SVT hade i juni 2004 börjat sända samtliga regionala nyhetsprogram i det digitala nätet. Under 2005 byggdes det lokala tv-utbudet ut ytterligare. TV4 ordnade under året så att "rätt" lokal reklam och lokala program kunde sändas digitalt. Dessutom startade den jämtländska kanalen ByTV i Jämtland och under andra halvan av 2005 lanserades Kanal Lokal i Stockholm, Östergötland, Skåne och Göteborg.

I slutet av 2004 påbörjades utbyggnaden att öka muxarna 1-4:s täckning från 90 procent till 98 procent. Utbyggnaden slutförs under 2006 då 98 procent av befolkningen kan ta emot huvuddelen av digitalsändningarna.

I september 2005 kunde också nedsläckningen av det analoga nätet börja.

[redigera] Tillståndsgivning 2006

Inför tillståndsgivningen för perioden 2006-2007 har kulturminister Leif Pagrotsky talat om att premiera de kanaler som väljer att sända utan kryptering. Det beräknades finnas plats för två-tre nya kanaler. När ansökningsperioden var över hade samtliga kanaler i nätet ansökt om förnyade tillstånd och dessutom hade verket fått 36 ansökningar om nya tillstånd.

Den 21 november 2005 presenterade RTVV sina rekommendationer om vem som ska få tillstånd och man hade tagit hänsyn till Pagrotskys önskan om mer fria tv-kanaler i marknätet. I första hand rekommenderades Aftonbladet (kanalen "Storstads-TV"), Axel och Margareta Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål ("Axess Television"), TV4 AB ("Sverigekanalen") och Viasat Broadcasting ("Seniorkanalen") för fri-tv-tillstånd och AB Arapten 3389 (Big TV), BBC Worldwide (BBC Prime), Kanal 5 ("Ny Kanal 1"), NonStop Television (NonStop Filmfestival) och Turner Broadcasting System Europe (CNN International) för betal-tv.

Regeringen beslutade några dagar senare att förlänga de befintliga tillstånden till utgången av februari 2006.

Det slutgiltiga beslutet om vilka kanaler som skulle få förlängt tillstånd fattades den 23 februari 2006. Det innebar att Viasat fick tillstånd för TV6 (tidigare Seniorkanalen) i hela landet, Axess Television och Aftonbladet fick dela på ett utrymme, The Voice TV och Kanal 5:s nya kanal "C 5" (tidigare "Ny Kanal 1") fick dela på ett utrymme, BBC Prime fick ett nytt tillstånd och NonStop Television fick byta ut sin kanal Showtime mot den nya NonStop Filmfestival. Star! (också en NonStopkanal) fick sin sändningstid halverad genom att kanalen tar över VH1:s dåvarande sändningsutrymme mellan 18.00-06.00. TV6, Axess, Aftonbladet TV och The Voice blir fri-tv-kanaler medan C 5, BBC Prime och NonStop Filmfestival blir betalkanaler. Övriga kanaler fick sina sändningstillstånd förlängda.

Omedelbara förändringar i början av mars var att Stars sändningstid halverades och att VH1 började sända dygnet runt. Showtime fortsatte sända, men skulle bytas ut mot NonStop Filmfestival innan utgången av maj.

Den 21 april lade Teracom in kanalplatserna för de nya kanalerna. C 5 hade nu blivit ONE Television, Storstads-TV bytte namn till Aftonbladet TV och Axess Television kom att kallas Axess 25. Samtidigt flyttas Kanal Lokal och ByTV till det femte sändarnätet, som har sämre täckning än de övriga fyra. Aftonbladet/Axess 25, NonStop Filmfestival och BBC Prime lades också i det femte nätet medan TV6 och The Voice/ONE lades i två av de nät som har 98 procent täckning.

Planerna på Nonstops filmkanal presenterades den 27 april och kanalen gavs namnet Silver. I maj startades kanalerna en efter en. TV6 var först ut den 9 maj. Efter att BBC Prime börjat sända lanserades de övriga kanalern inom bara några dagar. ONE Television inledde sändningarna den 23, Silver den 26, Axess TV den 27 och Aftonbladet TV, sedermera omdöpt till TV7 den 29. VH1 försvann därmed från det digital marknätet, men återkom senare igen genom att kanalen sände under natten på MTV:s utrymme.

I juni 2006 började SVT och TV4 sända en HDTV-kanal via tillfälliga frekvenser från fyra master. Kanalen sände fotbollsmatcher i HDTV och frekvenserna togs tillbaka när turneringen avslutats.

[redigera] Regeringsskiftet 2006

Moderaterna och Folkpartiet motsätter sig ännu det marksända digital-TV-nätet, medan Kristdemokraterna och Centerpartiet stödjer det. Därmed kommer förmodligen en fortsatt majoritet i riksdagen att medföra att det analoga nätet släcks ned som planerat.

Den 21 december 2006 beslutade regeringen att ett sjätte sändarnät skulle tas i bruk i Mälardalsregionen, närmare bestämt sändarna Nacka, Stockholm/Marieberg, Södertälje/Ragnhildsborg, Norrtälje, Västerås och Uppsala. Sverigefinska Riksförbundet fick samtidigt tillstånd att sända TV Finland i detta nät. Sändningen i nätet inleds den 12 mars 2007 och ersätter den analoga sändningen av TV Finland.^[3]

[redigera] Övergången

Övergången till det digitala nätet, egentligen släckningen av det analoga nätet (det digitala är redan igång) skall enligt ett riksdagsbeslut vara klar den 1 februari 2008. Notera att siffrorna över antal hushåll omfattar samtliga hushåll i släckningsområdet, men att alla dessa inte berörs då flera hushåll redan har kabel-tv eller digital-tv och därmed inte påverkas av den analoga släckningen.

[redigera] Etapp 1

Det första stationerna att släckas blev Motala, Gävle och Gotland (samt nio småstationer), vilket berörde 155 000 hushåll i tolv kommuner. I december 2004 bestämde man att det skulle ske mellan 1 september och 13 december 2005. Detta enligt en bestämd tidsplan med start den 19 september 2005 på Gotland.

Släckningen på Gotland inleddes klockan 9.45 på morgonen genom släckning av de analoga sändningarna av SVT2 och TV4 samt alla digitala sändningar. Under dagen skedde "tekniskt arbete med sändarna", det vill säga att vissa kanaler flyttades till lägre frekvenser. Under denna tid skulle det vara sändningsuppehåll fram till klockan 18.00 då de digitala sändningarna skulle återupptas, enligt planeringen (man hann dock återuppta sändningarna på Gotland något tidigare). Analoga SVT1 fortsatte dock att sända hela dagen och släcktes inte förrän den 3 oktober. Samma tidsplan gällde i Gävle den 10 oktober. I Motala krävdes dock inget sändningsavbrott för frekvensomflyttningar under dagen som man haft i Gävle och på Gotland; de analoga sändningarna släcktes utan att de digitala behövde avbrytas. Även i Gävle och Motala fortsatte SVT1 sända i ytterligare två veckor (även om det ursprungligen var sagt TV4 skulle vara den kanal som sände under övergångsperioden i Motala).

[redigera] Etapp 2

Enligt digital-tv-kommissionens förslag som kom i april 2005 skulle den analoga nedsläckningen ske i fem etapper andra halvan av 2005, första halvan av 2006, andra halvan av 2006, första 2007 och andra halvan av 2007. I maj 2005 var den första etappen redan beslutad.

Den 22 juni 2005 godkändes förslaget av regeringen med viss förändring. Förändringen bestod av att man flyttade vissa sändare mellan etapperna. Bland annat flyttades sändarna i Västerås och Örebro från etapp 3 till etapp 2 så att fler hushåll berördes tidigare. Anledningen till detta var enligt Pagrotsky att man ville sätta ökad press på handeln och tillverkarna så att billigare och bättre boxar tillhandahålls. Pagrotsky hade veckan innan meddelat att han skulle skåla i champagne med tillverkare som kan sälja en digitalbox under 500 kronor (och som blivit godkänd i de tester som krävdes). Löftet kunde infrias den 18 november 2005 då han skålade tillsammans med tillverkaren Emitor som då börjades sälja sin Smartbox T10 för 499 kronor på detaljhandelskedjan El-Giganten.

Etapp 2, februari-maj 2006 omfattar 940 000 hushåll i Mellansverige. Den inleddes med sändarna Norrköping/Krokek och Kisa den 27 februari och gjorde att de sista delarna av Östergötland blev "digitala". Liksom i etapp 1 fortsatte SVT1 sända analogt två veckor efter släckningen. På Krokekssändaren behövdes inget avbrott i de digitala sändningarna under dagen, men Kisasändaren gjorde ett sändningsuppehåll på knappt två timmar för att låta SVT:s kanaler byta frekvens.

Den andra delen av etapp 2 omfattar storsändarna Uppsala/Vedyxa, Västerås/Lillhärad, Örebro/Lockhyttan och Östhammar samt slavsändare. Den analoga sändningen av SVT2 och TV4 släcks 9.45 den 3 april 2006. För Västerås/Lillhärad släcks också de digitala sändningarna för att återuåpptas under dagen efter frekvensomflyttning. För de övriga tre huvudsändarna sker ingen sådan omflyttning. SVT1 fortsätter sända analogt fram till den 18 april.

Sist ut i etapp 2 var sändarna i Dalarnas län och resterande Gävleborgs län: Bollnäs, Borlänge/Idkerberget, Hudiksvall/Forsa samt Mora/Eldris. Här släcktes SVT2 och TV4 klockan 9.45 den 2 maj 2006. Alla sändare berördes av den digitala frekvensomflyttningen som innebär att de digitala sändningarna hade ett sändningsuppehåll under dagen.

[redigera] Etapp 3

Hela etapp 3 genomfördes samtidigt den 6 november 2006. Den omfattar 735 000 hushåll i södra Sverige, närmare besämt Halland, Småland, Öland och delar av Västra Götalands län samt de tio storsändarna Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda och Västervik. Analoga SVT2 och TV4 släcktes 9.45. För sju av sändarna gjordes en frekvensflyttning som medförde ett sändningsuppehåll under dagen.

[redigera] Etapp 4

Etapp 4, mars-maj 2007 omfattar 1 120 000 hushåll och inleds den 12 mars när Nackasändaren, som förser större delen av Stockholmsregionen med marksänd släcks ner.

Större delen av Norrland digitaliseras därefter, först i södra Norrland den 16 april 2007 följt av norra Norrland 14 maj 2007 (undantaget Västerbotten).

[redigera] Etapp 5

Etapp 5, september-november 2007 omfattar återstoden av hushållen, 1 355 000. Dessa är geografiskt placerade i Västerbottens län, Västsverige mellan Värmland och Göteborg samt Skåne och Blekinge, vilka är analoga längst tid.

[redigera] Tidsplan

Nedan följer en tidsplan över släckningen.

Datum	Område	Kanaler
19 september 2005	Gotland	SVT2 och TV4
3 oktober 2005	Gotland	SVT1
10 oktober 2005	Gävle	SVT2 och TV4
24 oktober 2005	Gävle	SVT1
21 november 2005	Motala	SVT2 och TV4
5 december 2005	Motala	SVT1
27 februari 2006	Kisa, Norrköping	SVT2 och TV4
13 mars 2006	Kisa, Norrköping	SVT1
3 april 2006	Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar	SVT2 och TV4
18 april 2006	Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar	SVT1
2 maj 2006	Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora	SVT2 och TV4
16 maj 2006	Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora	SVT1
6 november 2006	Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik	SVT2 och TV4
20 november 2006	Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik	SVT1
12 mars 2007	Stockholm	SVT2 och TV4
26 mars 2007	Stockholm	SVT1
16 april 2007	Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund	SVT2 och TV4
30 april 2007	Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund	SVT1
14 maj 2007	Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix	SVT2 och TV4
28 maj 2007	Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix	SVT1
3 september 2007	Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs	SVT2 och TV4
17 september 2007	Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs	SVT1
24 september 2007	Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla	SVT2 och TV4
8 oktober 2007	Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla	SVT1
15 oktober 2007	Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö	SVT2 och TV4
29 oktober 2007	Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö	SVT1

Grönt: Släckning genomförd, Gult: Nästa etapp, Rött: Släckning planerad.

[redigera] Information

För att göra osäkra tittare uppmärksamma på om de behöver byta eller ej har riktade informationskampanjer förekommit i de berörda områdena. Bland annat monterade Teracom en textgenerator på Motalamasten som skickar ut en kryptext med information under ett par veckor.

[redigera] Val av plattform

Innan övergången inleddes mottog uppskattningsvis 30 procent av svenskarna sina tv-sändningar från marknätet ^[4]. De som berörts har haft flera alternativ för hur de ska ta emot television efter övergången: Marksänd fri-tv, marksänd betal-tv (Boxer), satellit-tv (Canal Digital eller Viasat), kabel-tv eller IPTV-lösningar.

Enligt de undersökningar som gjorts efter etapp 1, 2 och 3 av Mediavision för Digital-tv-kommissionen har större delen av de som påverkats av övergången valt en lösning för marknätet. Övergången har också inneburit en omfattande tillväxt för betal-tv, av de som behövt gå över har majoriteten valt en betal-tv-lösning.

Följande tabell visar fördelningen av distributionsform bland de som skaffat digital-tv en månad innan övergången, eller senare, enligt undersökningar gjorda av Mediavision för Digital-tv-kommissionen.

Etapp	Marksänt		Satellit	Kabel	IPTV
Etapp	Fri-tv	Betal-tv	Satellit	Kabel	IPTV
1	38%	37%	18%	9%	2%	^[5]
2	41%	30%	9%	28%	1%	^[6]
3	41%	37%	9%	22%	1%	^[7]

[redigera] MUX-innehåll

I det digitala marknätet finns sedan 2004 fem multiplexer (förkortat MUX, sändarnät med ungefär fem-sju tv-kanaler i varje nät). År 2006 täckte fyra av dessa 98 procent av befolkningen och en täckte drygt 50 procent av befolkningen.

MUX1 ska byggas ut så det täcker 99,8 procent av befolkningen, MUX2, 3 och 4 ska täcka 98 procent. Sammanlagd bandbredd för ett nät är 22 Mbit/s. Varje sändarnät rymmer sammanlagt 4-5 kanaler, men genom användning av statistisk multiplexering har man lyckats få in maximalt sju kanaler i vissa nät.

MUX1 är reserverad för public service, det vill säga SVT och UR. År 2006 sänder fyra stycken kontinuerliga kanaler: SVT1, SVT2, SVT24 och Barnkanalen/Kunskapskanalen. Dessutom finns utrymme reserverat för SVT Extra samt två kanaler med enbart ljud som läser undertexterna i SVT1 och SVT2. SVT2 och SVT24 har regionala varianter för nyhetsprogrammen. För de flesta regioner finns det även möjlighet att emottaga två regionala nyhetsprogram så att exempelvis vissa tittare i gränsområdet mellan Västnytts och Värmlandsnytts regioner kan ta emot båda nyhetsprogrammen. Detta har gjorts för att rätta till fel när tv-sändarnas områden inte överensstämt med länsgränserna och nyhetsprogrammens regioner.

I den andra multiplexen (MUX2) som sänds över hela landet sänds kanalerna TV4, TV4 Plus, TV400, TV4 Film, TV4 Fakta, CNN International och TV6. Dessutom finns TV4 med olika varianter för lokala nyheter och lokal reklam. Innan starten av TV6 fanns även det för regionala kanalerna reserverade utrymmet här.

MUX3 innehåller TV3, Kanal 5, TV8, tre Canal Plus-kanaler samt Disney Channel. Eftersom Disney Channel bara sänder fram till 22.00 på kvällen används det lediga utrymme som finns därefter ibland av Canal 7.

I den fjärde multiplexen (MUX4) sänds Nickelodeon, Eurosport, Animal Planet, Star!, MTV, VH1, ZTV, Discovery Channel, The Voice TV och Kanal 9.

MUX5 startades i slutet av april 2004. I MUX5 sänds det både fri- och betal-tv-kanaler. Denna multiplex täckte ursprungligen endast 50 procent av hushållen, men en utbyggnad påbörjades under 2006. I den femte multiplexen sänds Discovery Travel & Living, Turner Classic Movies, BBC World, Silver, BBC Prime, Axess TV och TV7 samt vissa regionala kanaler däribland Kanal Lokal i Östergötland, Göteborg, Stockholm, Skåne och ByTV i Jämtland.

Det sjätte nätet, MUX6, testades först i november 2005, världens första marksända HDTV-sändning med MPEG-4-kompression (MPEG4 skulle ge möjlighet till 10-12 kanaler per mux mot dagens 5-7). I juni och juli 2006 användes sändes HD-kanalen i muxen från fyra sändare: Västerås, Uppsala, Stockholm (kanal 44 från Nackamasten) och Visby. I HD-kanalen sände SVT och TV4 matcherna från fotbolls-VM i HDTV-format.

Under andra halvan av 2006 inleddes försöksverksamhet med marksänd digital-tv för mobiltelefoner.

I augusti 2006 var det inte klart om en sjätte och sjunde mux kan tas i reguljär drift. Dessa nät kan potentiellt användas för fler vanliga kanaler, HDTV-kanaler, mobil-tv och interaktiva tjänster.

[redigera] Kritik mot digital-TV

Digital-tv-övergången och satsningen på ett digitalt marknät har mött kritik.

För varje analog tuner behövs en digitalbox vilket innebär att varje analog video och TV måste ha en egen digitalbox, och heldigitala TV- och videoapparater var ovanliga när det analoga nätet började släckas. Om två digitalboxar med samma märke står bredvid varandra kan även en krock uppstå då fjärrkontrollerna till de båda boxarna ligger på samma frekvens.

Satsningen på ett marknät har kritiserats av de som tycker att tekniken är föråldrad redan när den införs. Både digitala satellitsändningar och bredbandsänd digital-tv har exempelvis större utrymme än marknätet, vilket både ger plats till fler kanaler och fler HDTV-kanaler.

Kritiker brukar också mena att marksänd digital-tv är ett sätt för den svenska regeringen att fortsatt kunna kontrollera tv-sändningarna. Den höga graden av politisk kontroll, där regeringen i slutändan har bestämt vilka kanaler som fått sända och vilka som inte fått sända har också varit föremål för kritik.

EU-kommissionen har dragit Boxer inför rätta för att bryta mot ett utfärdat direktiv om förbud för monopol inom distribution av TV. Enligt EUs direktiv skulle det monopolet ha avskaffats redan under 2003. Boxer har monopol på betal-tv och utrustning som digitalboxar och avkodare.

[redigera] Kanaler

Följande kanaler finns i det digitala marknätet. Siffran representerar det nummer som kanalen automatiskt får i kanallistorna.

1. SVT1 (fri-TV)
2. SVT2 (olika lokala varianter, fri-TV)
3. TV3
4. TV4 (olika lokala varianter, fri-TV)
5. Kanal 5
6. TV6 (fri-TV)
7. Eurosport
8. Discovery Channel
9. MTV
10. TV4 Plus
11. Canal+ Film 1
12. Canal+ Film 2 Sport Weekend
13. Canal+ Sport 1
14. TV4 Film
15. TCM (MUX5)
17. Silver (MUX5)
20. Animal Planet
21. Discovery Travel & Living (MUX5)
22. BBC World (MUX5)
23. TV8
24. TV4 Fakta
25. Axess TV (fri-TV, MUX5)
26. CNN International
30. Nickelodeon
31. Disney Channel
40. VH1
41. ZTV
42. The Voice TV (fri-TV)
50. TV400
51. Star!
52. Kanal 9
54. BBC Prime (MUX5)
55. Aftonbladet TV 7 (fri-TV, MUX5)
80. Canal 7
81. Kanal Lokal/ByTV/Gotlandskanalen (sänder lokalt i olika regioner)
91. SVT1 Talande textremsa
92. SVT2 Talande textremsa
96. SVT Extra
97. Eventuell extra version av SVT2
98. Barnkanalen/Kunskapskanalen (fri-TV)
99. 24 (fri-TV)

Fri-TV indikerar att kanalen sänder utan kryptering, MUX5 indikerar att kanalen sänds i det femte nätet som har sämre täckning än de övriga fyra.

[redigera] Tillstånd

Följande tabell innehåller de tillstånd för marksänd digital-tv som löper fram till 31 januari 2008 samt en summering av respektive tillstånds innebörd. Om inget annat nämns omfattar de nationella sändningar dygnet runt och ett tillstånd att utnyttja nödvändig sändningskapacitet. Tillstånden innehåller också bland annat vissa krav på programmens innehåll samt ett visst minimiutnyttjande.

Tillståndhavare	Tillståndsinnebörd
Sveriges Television	Sända i ett helt sändarnät tillsammans med UR.
Sveriges Utbildningsradio	Sända i ett helt sändarnät tillsammans med SVT.
TV4 AB	Sända TV4.
TV4 AB	Sända fyra olika programtjänster. I november 2006 sänder TV4 Plus, TV4 Fakta, TV400 och TV4 Film enligt detta tillstånd.
Kanal 5 AB	Sända Kanal 5.
Kanal 5 AB	Sända Kanal 9 vardagar 17.40-05.40 & helger 14.30-02.30.
Viasat Broadcasting UK Limited	Sända TV3, ZTV och TV8.
Viasat Broadcasting UK Limited	Sända TV6 utan kryptering.
C More Entertainment AB	Sända tre program. I november 2006 sänder Canal+ Film 1, Canal+ Film 2 Sport Weekend och Canal+ Sport 1 enligt detta tillstånd.
DTU Television AB	Sändningar dygnet runt i mån av plats. Detta innebär att DTU sänder programmet Canal 7 efter 22.00.
Eurosport SA	Sända Eurosport.
MTV Europe	Sända MTV Nordic (Sweden) dygnet runt och Nickelodeon mellan 06.00-18.00.
MTV Europe	Sända programmet VH1 dygnet runt i mån av plats. Sedan sommaren 2006 görs det 02.00-07.00 på MTV:s frekvensutrymme.
Discovery Communications Europe	Sända Discovery Channel och Animal Planet.
Discovery Communications Europe	Sända Discovery Travel & Living.
BBC Worldwide Limited	Sända BBC Prime.
BBC Worldwide Limited	Sända BBC World.
NonStop Television AB	Sända Star! 18.00-06.00.
NonStop Television 4.0 AB	Sända "NonStop Filmfestival" (egentligt namn Silver).
The Walt Disney Company Limited	Sända Disney Channel Scandinavia.
Turner Broadcasting System Europe Limited	Sända CNN International.
Turner Entertainment Networks International Limited	Sända Turner Classic Movies.
The Voice TV Networks Limited	Sända The Voice okrypterat mellan 06.00-18.00.
Aftonbladet TV AB	Sända Storstads-TV (egentligt namn Aftonbladet TV7) okrypterat från måndag till fredag.
Axess Publishing AB	Sända Axess TV okrypterat under lördagar och söndagar.
Länkomedia AB	Sända Kanal Lokal Östergötland okrypterat via sändarna i Motala, Norrköping och Kisa.
Länkomedia Syd AB	Sända Kanal Lokal Skåne okrypterat via sändarna i Hörby, Malmö och Helsingborg.
Lokal-TV Öst AB	Sända Kanal Lokal Stockholm - Mälardalen okrypterat via sändarna i Stockholm, Västerås, Uppsala och Östhammar.
Lokal-TV Väst AB	Sända Kanal Lokal Göteborg okrypterat via sändarna i Göteborg, Borås, Uddevalla, Trollhättan och Bäckefors.
ByTV Jämtland AB	Sända ByTV okrypterat via sändarna i Östersund, Tåsjö, Ånge och Sveg. Tillståndet används inte.
Gotlandskanalen AB	Sända Gotlandskanalen okrypterat via sändaren i Visby.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

^ TT. ”s och c gör upp om digital-tv”., 30 april 1998.
^ Pressmeddelande. ”Sveriges Television vill ha fyra digitala kanaler i marknätet”. Sveriges Television, 27 januari 1998.
^ Pressmeddelande. ”Nytt TV-nät över Stockholmsområdet”. Utbildnings- och kulturdepartementet, 21 december 2006.
^ Medeiutveckling 2006, sidan 40, Radio- och TV-verket
^ Sammanfattande slutrapport Digital-TV-övergången etapp 1, pdf, Digital-tv-kommissionen
^ Slutrapport Digital-TV-övergången etapp 2, pdf, Digital-tv-kommissionen
^ Slutrapport Digital-TV-övergången etapp 3, pdf, Digital-tv-kommissionen

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../m/a/r/Marks%C3%A4nd_digital-tv_i_Sverige_ddea.html

Kategori: Television i Sverige