Mausollos gravtempel
Wikipedia
Mausollos, vilken efter sig fick rest ett så pampigt gravmonument att det kom att betraktas som ett av världens sju underverk och ge namn åt senare tiders mausoleer, var i sin levnadstid en så kallad satrap - ett slags guvernör eller konsul - i Karien, i Mindre Asien (numera i Turkiet). Platsen för graven var Halikarnassos, nuvarande Bodrum, som var Mausollos residensstad.
Graven byggdes i vit marmor för att hysa kvarlevorna efter Mausollos och dennes hustru Artemisia. Grekiska arkitekter (Satyrus och Pythius) ritade den drygt 30 meter höga byggnaden, och kända konstnärer fick i uppdrag att smycka den med friser.
Antagligen påbörjades bygget på initiativ av Artemisia, medan hon och maken fortfarande var i livet. Omkring 350 f.Kr., 3 år efter Mausollos död (353 f.Kr.) och ett år efter Artemisias, stod graven färdig.
Monumentet överlevde Alexander den stores belägring och flera piratattacker, men efter dryga 1500 år kollapsade det vid en serie jordbävningar.
Vissa skulpturer togs om hand av korsfarare som under en period regerade i staden varav en del av dessa nu finns på British Museum.
Mausollos egen levnad och regering beskrivs som obemärkt.
