Världens sju underverk
Wikipedia
Världens sju underverk, även kallade Antikens sju underverk, är en förteckning över byggnadsverk som representerade människans största bedrifter.
Ursprungsmannen för listan brukar anges vara Antipatros från Sidon, som namngav de sju verken i en dikt (epigram) omkring 140 f.Kr. Idén går emellertid tillbaka längre i tiden, och sannolikt har det funnits tidiga förteckningar som av en eller annan orsak gått förlorade. Den tidigaste kända referensen är från 400-talet f.Kr. och återfinns i Herodotos "Historia". Senare under andra hälften av 200-talet f.Kr. skrev Kallimachos från Kyrene en samling om världens underverk. Denna bok förstördes dock när biblioteket i Alexandria brann ner. När och var den första ursprungliga listan uppställdes eller vilka byggnadsverk som förteckningen innehöll vet vi alltså inte. En teori, grundad på det stora antalet babyloniska byggnadsverk på listan, är att den ursprungligen skulle ha sammanställts i en hellenistisk stad i det seleukidiska riket i Främre Orienten.
Flera alternativa listor har uppställts sedan Antipatros tider. Bland annat gjorde Plinius d.ä. en jämförelse mellan de olika romerska ingenjörskonsterna såsom avloppsnät och akvedukter med de grekiska byggnadsverken. Den förteckning som vi idag kallar världens sju underverk är uppförd under medeltiden. En av de äldsta referenserna till denna förteckning är gravyrer från 1500-talet av den holländske målaren Maerten van Heemskerck.
Innehåll |
[redigera] Listan över antikens sju underverk
Listan som följer här är egentligen medeltida. Fyren på Faros fanns inte, trots att den i ålder hör till samma epok som många av de övriga byggnadsverken, med i Antipatros lista (som hade Babylons murar istället) utan lades till på 500-talet e.Kr. av Gregorius av Tours och Philon från Bysans.
- Cheopspyramiden
- Babylons hängande trädgårdar
- Zeusstatyn i Olympia
- Artemistemplet i Efesos
- Mausollos gravtempel
- Kolossen på Rhodos
- Fyrtornet på Faros
Av de sju underverken stod två i vad som idag är Grekland, två i Egypten, två i Turkiet och ett i Irak. Babylons murar låg naturligtvis i Irak även de. Det enda av underverken som överlevt till våra dagar är Cheopspyramiden, vilket även är det som byggdes först. Det underverk som klarade sig kortast tid var kolossen på Rhodos, som bara stod upprätt i 56 år innan en jordbävning förstörde den. Av de sju på listan ovan är Babylons hängande trädgårdar (även kallade "Drottning Semiramis trädgårdar") det minst kända verket - mycket lite är känt om hur byggnadsverket såg ut eller ens om det faktiskt existerat.
[redigera] Illustrationer
[redigera] 7 nya underverk
Den senaste i raden av försök till alternativ förteckning är det Unesco-stöttade projektet New 7 wonders of the world som den 7 juli 2007 skall presentera en nutidslista över världens sju underverk. Orsaken är att nästan alla de gamla underverken (förutom Cheopspyramiden) är mer eller mindre förstörda. Denna gång begränsas inte listan till antika Greklands arkitektur utan 21 stycken finalister från hela världen har valts ut. Bland dessa finns bland andra Eiffeltornet, Taj Mahal, Stonehenge, Frihetsgudinnan, Kinesiska muren, Kreml och Operahuset i Sydney. Vem som helst kan rösta per telefon eller via e-post, exakta instruktioner och telefonnummer finns på hemsidan.
[redigera] Övrigt
Termen världens åttonde underverk används ibland om något som därmed anses vara så fantastiskt att det platsar bland underverken.
[redigera] Litteratur
- Pontus Hellström & Suzanne Unge Sörling (red.): Antikens sju underverk (Carlssons bokförlag 1993)
[redigera] Externa länkar
- Världens sju underverk
- New 7 Wonders of the World
- Världens sju underverk koras. Artikel från Arkitekten mars 2004.