Murmeldjur (art)

Wikipedia

?Murmeldjur

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Gnagare Rodentia
Familj:	Ekorrfamiljen Sciuridae
Släkte:	Murmeldjur Marmota
Art:	Murmeldjur M. marmota
Vetenskapligt namn
§Marmota marmota Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Murmeldjuret (Marmota marmota) är ett däggdjur i ordningen gnagare. Det kallas också alpmurmeldjur.

[redigera] Utseende

Det blir 50-58 centimeter långt och har en svans på 11-16 centimeters längd. Höjden vid skuldrorna utgör omkring 15 cm. Det väger mellan 4-8 kilogram. Översidan är brungrå och buken gulgrå, samt framtänderna brungula.

[redigera] Utbredning

Murmeldjuret utbreder sig i Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna och vistas helst mellan snögränsen och trädgränsen.

[redigera] Vanor

Till vistelseort väljer det fria platser, omgivna av branta klippväggar, företrädelsevis långt ifrån människoboningar. Där gräver murmeldjuren hålor som under sommaren är högre upp och under vintern längre ned på berget.

Vintervistet, som är avsedd att hysa ett flertal individer, är rymligt och känns igen på höet utanför boet och på ingångshålet, som oftast är igenstoppat med hö, jord och stenar. Sommarvistet är däremot alltid öppet. Från den igenstoppade mynningen leder en lång, delvis förgrenad gång in till hålan, där djuren bäddat åt sig med torrt hö, som de tidigare har burit in i sovkammaren.

Murmeldjuret är ovigt och har en vaggande gång. Ofta sätter det sig i upprätt ställning på bakdelen för att se sig omkring. När fara hotar varnar det sina artfränder med visslingar. Dess föda utgörs av gräs, örter och rötter. Liksom de flesta andra djur som ligger i vintersömn är murmeldjuren vid vinterdvalans början påtagligt feta, men mycket avmagrade när de vaknar upp om våren. Tidigare åts de, och deras fett användes inom folkmedicinen.