Gnagare

Wikipedia

Om "Gnagare" och "Gnaget", se AIK.

?Gnagare
Husmus
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Gnagare Rodentia
Vetenskapligt namn
§Rodentia Auktor: Bowdich, 1821
Underordningar
Ekorrartade gnagare (Sciuromorpha) Sciuravida musliknande (Myomorpha) Piggsvinsartade (Hystricognatha) Anomaluromorpha

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kranium av gnagare

Gnagare (Rodentia), en ordning bland däggdjuren.

Innehåll

1 Allmänt
2 Kännetecknande
3 Systematik
- 3.1 Underordningar, överfamiljer och familjer:

[redigera] Allmänt

Gnagarna är den artrikaste av däggdjursordningarna. Den har flera av de individrikaste däggdjursarterna och den omfattar en tredjedel av alla däggdjursarter på jorden. Många gnagare är små - i gengäld har de snabb reproduktion och är mycket anpassningsbara. De är nästan uteslutande växtätare och i kombination med sin spridning och individrikedom bildar de ofta basen i näringsväven. Många biotoper har rovdjur i mellannivå som är helt beroende av tillgången på gnagare. Den svenska fjällvärlden är ett sånt exempel, där tillgången på fjällämmel helt styr överlevnadsmöjligheterna för lappuggla, fjällvråk och fjällräv.

Gnagare bebor de flesta biotoper på land och finns spridda på alla kontinenter utom Antarktis.

Det vetenskapliga namnet rodentia kommer av det latinska rodere, "gnaga" (jämför erodera).

[redigera] Kännetecknande

Kännetecknande för gnagare är en speciell tanduppsättning. Dessa tänder har emalj endast på framsidan, vilket gör att baksidan nöts ner snabbare och tanden på så sätt slipas av nötningen. De flesta gnagares framtänder växer hela livet för att kompensera för nötningen.

Den ständiga tillväxten gör att gnagare är ofta helt beroende av denna nötning. Skulle en framtand brytas eller på annat sätt försvinna kommer så småningom motsvarande framtand i motsatt käke att växa ohindrat eftersom den inte längre nöts ner, och djuret kommer förmodligen att gå under.

Tanduppsättningen saknar hörntänder. Kindtändernas antal varierar och de sitter långt bak i munhålan.

Ett betydande antal av gnagarna har kindpåsar där föda kan lagras eller transporteras (jämför hamster, hamstring).

De flesta gnagare hör till de minsta däggdjuren. Den största nu levande gnagararten är capybaran (upp till 135 cm kroppslängd, vikt 65 kg), den minsta är den afrikanska pygmémusen (6 cm kroppslängd, vikt 7 g). Nu utdöda gnagare av betydande storlek är kända - Phoberomys pattersoni antas ha vägt omkring 700 kg.

Det finns mellan 2000 och 3000 arter gnagare.

[redigera] Systematik

Utöver underordningarna Sciurognathi och Hystricognathi delas dessa in i ett antal överfamiljer. Värt att notera är att överfamiljen musliknande gnagare (Myomorpha) (som bland annat innefattar möss, råttor och hamstrar) idag misstänks vara ett utslag av polyfyletisk utveckling bland gnagarna, och därför kan tänkas brytas ut för att eventuellt bilda en egen ordning eller underordning.

Tidigare fördes hardjuren (harar och kaniner, vilka har två par framtänder i vardera över- och underkäken) till underordningen "dubbeltandade gnagare", medan övriga gnagare har ett par framtänder i vardera käke ("enkeltandade gnagare"). Hardjuren betraktas sedan början av 1900-talet som en egen ordning, Lagomorpha. Bland djur som ofta antas vara gnagare men inte är det kan också nämnas näbbmöss (tillhör insektsätarna, Insectivora). Inte heller fladdermöss tillhör gnagarordningen utan förs till en egen ordning (Chiroptera).

[redigera] Underordningar, överfamiljer och familjer:

Sciurognathi - ekorrartade gnagare
- Sciurida
  - Sciuridae - ekorrfamiljen (ekorrar, murmeldjur, sislar)
- Castorimorpha
  - Castoridae - bävrar
- Anomaluromorpha
  - Anomaluridae
  - Pedetidae - springhare
- Ctenodactylomorpha
  - Ctenodactylidae
- Gliromorpha
  - Gliridae - sovmöss (tidigare Myoxidae eller Muscardinidae)
- Myomorpha, musliknande gnagare
  - Geomyidae - kindpåsråttor
  - Heteromyidae - kängururåttor, påsmöss
  - Zapodidae - hoppmöss
  - Dipodidae - springråttor
  - Gerbilidae - gerbiler
  - Muridae - råttdjur med möss, råtta, lämmel, sorkar
    - Cricetinae - hamstrar
  - Rhizomyidae - bamburåttor
  - Spalacidae - mullvadsråttor
Hystricognathi (piggsvinsartade)
- Hystricomorpha - piggsvin
  - Hystricidae - jordpiggsvin, gamla världens piggsvin
  - Erethizontidae - trädpiggsvin, nya världens piggsvin
  - Thryonomyidae
- Bathyergomorpha
  - Bathyergidae - afrikanska mullvadsråttor
- Caviomorpha - marsvinsartade gnagare
  - Octodontidae
  - Echimyidae
  - Capromyidae
  - Dasyproctidae - agutier
  - Dinomyidae - pacaranas
  - Caviidae - marsvin
  - Hydrochoeridae - capybara
  - Chincillidae - harmöss (chinchillor och viscachas)
  - Abrocomidae - chinchillaråttor