Nötväckor
Wikipedia
| ?Nötväckor | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Nötväckor Sittidae Lesson, 1828 |
| Släkte: | Sitta Linnaeus, 1758 |
 Vitbröstad nötväcka (Sitta carolinensis)
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Nötväckor (Sittidae) är en familjen inom ordningen tättingar som omfattar det enda släktet Sitta med ett tjugotal arter.
Innehåll |
[redigera] Utseende och beteende
Nötväckorna är kompakta tättingar med en distinkt form som gör dem lätta att känna igen med stort huvud, kort stjärt, kraftfull näbb och fötter, och en sylvass näbb. En av egenheterna bland familjens arter är att de har förmågan att klättra nedför trädstammar med huvudet nedåt och även på undersidan av grenar.
[redigera] Utbredning och biotop
Alla arter har sin utbredning på norra halvklotet. En art häckar i norra Europa: nötväcka (S. europaea) och utöver denna art så häckar det bara tre arterna i Europa: korsikansk nötväcka (S. whiteheadi) på Korsika, Krüper nötväcka (S. krueperi) i Grekland och Europeiska Ryssland, och klippnötväcka (S. neumayer) i sydöstra Europa. Två arter förekommer i norra Afrika: nötväcka (S. europaea) i Marocko och kabylnötväcka (S. ledanti) i norra Algeriet. I Nordamerika häckar fyra arter: Dvärgnötväcka (S. pygmaea), Brunhuvad nötväcka (S. pusilla), rödbröstad nötväcka (S. canadensis) och vitbröstad nötväcka (S. carolinensis) och av dessa fyra arter så är det bara Brunhuvad nötväcka (S. pusilla) som har ett häckningsområde som sträcker sig ned till Västindien. Övriga arter inom familjen förekommer uteslutande i Asien.
Alla familjens arter är stannfåglar förutom Rödbröstad nötväcka (Sitta canadensis) som är en flyttfågel och som har sitt häckningsområde i Alaska och Kanada.
Merparten av arterna inom familjen återfinns i skogsbiotoper men ett fåtal har anpassat sig till klippiga omgivningar.
[redigera] Föda
Generellt är de allätare som äter insekter, nötter och frön.
[redigera] Häckning
Den häckar vanligtvis i håligheter i träd och i skrevor. Vissa arter förminskar öppningshålet till sina bon genom att mura igen större delen av hålet med lera.
[redigera] Taxonomi
Familjen omfattade traditionellt 23 arter och delades då upp i två underfamiljer: Sittinae som omfattade 22 arter och underfamiljen Tichodromadinae som omfattade en ensam art, den unika murkryparen (Tichodroma muraria) som numera separerats från familjen till den egna familjen Tichodromadidae. Förhållandena mellan de olika taxonen inom familjen är under diskussion och taxonomer menar att vissa av de 22 arterna i själva verket är underarter men släktskapen är fortfarande osäkra. Därtill delas många av arterna redan idag upp i ett antal underarter.
[redigera] Arter inom familjen
- Nötväcka (Sitta europaea)
- Naganötväcka (Sitta nagaensis) Ibland kategoriserad som underart till nötväcka S. europaea
- Kashmirnötväcka (Sitta cashmirensis) Ibland kategoriserad som underart till S. europaea eller S. castanea
- Kastanjenötväcka (Sitta castanea)
- Sitta himalayensis Ibland kategoriserad som underart till S. europaea
- Sitta victoriae Ibland kategoriserad som underart till S. himalayensis
- Dvärgnötväcka (Sitta pygmaea)
- Brunhuvad nötväcka (Sitta pusilla) Ibland kategoriserad som underart till S. pygmaea
- Korsikansk nötväcka (Sitta whiteheadi)
- Yunnannötväcka (Sitta yunnanensis)
- Kinesisk nötväcka (Sitta villosa)
- Rödbröstad nötväcka (Sitta canadensis)
De euroasiatiska taxa S. whiteheadi, S. krueperi, S. villosa och S. yunnanensis har under olika perioder kategoriserats som underarter till S. canadensis.
- Kabylnötväcka (Sitta ledanti)
- Krüpers nötväcka (Sitta krueperi) Har tidigare kategoriserats som underart till S. canadensis och S. villosa
- Vitkindad nötväcka (Sitta leucopsis)
- Vitbröstad nötväcka (Sitta carolinensis)
- Klippnötväcka (Sitta neumayer)
- Östlig klippnötväcka (Sitta tephronota)
- Sitta frontalis
- Sitta oenochlamys Ofta kategoriserad som underat till S. frontalis, men förmodligen underart till S. solagiae.
- Sitta solangiae Förmodligen underart till S. oenochlamys
- Sitta azurea
- Sitta magna
- Sitta formosa
[redigera] Referenser
[redigera] Källor
- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
- Delar av texten är hämtad från engelska wikipedias artikel Nuthatch läst i april 2007, där följande källor anges:
- Tits, Nuthatches and Treecreepers, Harrap and Quinn, ISBN 0-7136-3964-4
- The Nuthatches, Erik Matthysen, Academic Press 1998, ISBN 0-85661-101-8
