Neutrino
Wikipedia
Neutrinon är en elementarpartikel, som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning. Den har halvtaligt spinn (
) och är därför även en fermion. Neutrinon förutsades teoretiskt 1931 av Wolfgang Pauli som en hypotetisk partikel, som måste skapas i betasönderfall för att bevara energi och rörelsemängd. Neutrinon påvisades experimentellt 1956, vilket senare gav de amerikanska fysikerna Martin L. Perl och Frederick Reines nobelpriset i fysik 1995. Namnet neutrino är italienska och betyder ungefär liten neutral.
Det finns tre kända typer(arom) av neutriner, en för varje leptonfamilj i Standardmodellen(se tabellen): elektronneutrinon νe, muonneutrinon νμ och tauneutrinon ντ.
| Fermion | Symbol | Massa |
|---|---|---|
| Generation 1 (elektron) | ||
| Elektronneutrino |  |
< 2.5 eV |
| Elektronantineutrino |  |
< 2.5 eV |
| Generation 2 (muon) | ||
| Muonneutrino |  |
< 190 keV |
| Muon-antineutrino |  |
< 190 keV |
| Generation 3 (tau) | ||
| Tauon-neutrino |  |
< 18,2 MeV |
| Tauon-antineutrino |  |
< 18,2 MeV |
Tidigare trodde man att neutrinerna var masslösa på samma sätt som fotonen, men genom upptäckten av neutrinooscillationer mellan aromerna vet man nu att de har en visserligen mycket liten massa, men som inte kan vara noll. Siffrorna i tabellen är de experimentellt bestämda övre gränserna för dessa massor i eV.
Eftersom neutrinerna saknar elektrisk laddning, interagerar de endast genom gravitationen och den svaga kärnkraften med övriga partiklar. Denna mycket svaga växelverkan med övrig materia betyder att de nästan obehindrat passerar genom denna och gör neutrinerna svåra att upptäcka och studera. Man har beräknat att det skulle kräva ett ljusår tjockt block av bly för att stoppa hälften av de neutriner som träffar blocket.
Neutriner förekommer till exempel i neutrinostrålningen från kärnreaktionerna i solen och i kosmisk strålning. De skapas också i vanligt betasönderfall, där en neutron sönderfaller till en proton, en elektron och en elektronneutrino.
