Wikipedia
|
|
| Allmänt |
| Namn, kemiskt tecken, nummer |
osmium, Os, 76 |
| Kemisk serie |
övergångsmetaller |
| Grupp, period, block |
8, 5, d |
| Densitet |
22610 kg/m3 |
| Hårdhet |
7 |
| Utseende |
Blåaktigt grå
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
190,23 u |
| Atomradie (beräknad) |
130 (185) pm |
| Kovalent radie |
128 pm |
| van der Waalsradie |
ingen uppgift |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]4f145d66s2 |
| e- per energinivå |
2, 8, 18, 32, 14, 2 |
| Oxidationstillstånd (oxid) |
8, 6, 4, 3, 2, 0, -2(svag syra) |
| Kristallstruktur |
hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Materietillstånd |
solid |
| Smältpunkt |
3306 K (3033 °C) |
| Kokpunkt |
5285 K (5012 °C) |
| Molvolym |
8,42 ×10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
627,6 kJ/mol |
| Smältvärme |
31,8 kJ/mol |
| Ångtryck |
2,52 Pa vid 3300 K |
| Ljudhastighet |
4950 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
2,2 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
130 J/(kg*K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
10,9 106/m*ohm |
| Värmeledningsförmåga |
87,6 W/(m*K) |
| 1a Jonisationspotential |
840 kJ/mol |
| 2a Jonisationspotential |
1600 kJ/mol |
| Mest stabila isotoper |
| Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi |
Prod. |
| 184Os |
0,02% |
>2,6 * 1013 år |
|
|
|
| 186Os |
1,58% |
>2,0 * 1015 år |
α- |
2,822 MeV |
182W |
| 187Os |
1,6 |
Os, stabil isotop med 111 neutroner |
| 188Os |
13,3% |
Os, stabil isotop med 112 neutroner |
| 189Os |
16,1% |
Os, stabil isotop med 113 neutroner |
| 190Os |
24,6% |
Os, stabil isotop med 114 neutroner |
| 192Os |
41,0% |
Os, stabil isotop med 116 neutroner |
| 194Os |
syntetisk |
6 år |
β- |
0,097 MeV |
194Ir |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Osmium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Det används som katalysator och i legeringar. Osmium har den högsta densiteten av alla grundämnen. Osmium är en extremt hård, blåvit metall. Därför används den bland annat i resevoarpennor och pickupnålar.
