Rhenium

Isotop	Förekomst	Halv.tid	Typ	Energi	Prod.
¹⁸⁵Re	37,4%	Re, stabil isotop med 110 neutroner
Meta	syntetisk	2×10⁵ år	β^- IT	0,218 MeV 0,149 MeV	¹⁸⁶Os
¹⁸⁷Re	62,6%	4,35×10¹⁰ år	α β^-	1,653 MeV 0,003 MeV	¹⁸³Ta ¹⁸⁷Os

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Rhenium är ett metalliskt grundämne som har den kemiska-beteckningen Re och atomnummret 75. Rhenium är ganska sällsynt men bildas som slaggprodukt vid molybden-framställning. Rhenium har den näst högsta smältpunkten ( 3186 °C) av grundämnena efter wolfram ( 3422°C) och följt av osmium ( 3033°C).

[redigera] Historia

Walther Noddak och Ida Tacke ( makarna Noddak) började år 1922 leta efter grundämnena nummer 43 (teknetium) och 75 (rhenium). Makarna Noddak utvann 1 mg oxid av det de trodde var gundämne nummer 75 ur platinamalm, och genom röntgenspektroskopi hittade man linjer som tillhörde grundämne nr 75. Sedan offentligjorde makarna Noddak upptäckten av grundämne nummer 75 och kallade det rhenium efter floden Rhen. År 1929 upptäckte man att rhenium fanns i en halt av 2-4 mg per kg i molybdenglans och kunde därför utvinnas ur slaggprodukter vid molybdenframställning.

[redigera] Användning

Det produceras ca 20 ton rhenium per år ( 1995), men det är mer än vad som förbrukas så mer och mer rhenium läggs i lager. Rhenium används tillsammans med platina som katalysator i bilar för att bli av med kväveoxider, kolmonoxid och aromatiska kolväten från avgaserna. Rhenium används även i legeringar med nickel som används i jetmotorer.

[redigera] Förekomst

Rhenium finns i en medelhalt i jordskorpan av 4×10^-4 ppm och i haven av 4×10^-6. Rhenium förekommer mest tillsammans med molybden men även i platinamalm, columbit och gandolit.

[redigera] Framställning

Rhenium framställs ur molybdenglans genom rostning av sulfiderna då molybden(VI)oxid ( MoO₃) och rhenium(VII)oxid ( Re₂O₇) bildas. Sedan hettas oxidblandningen upp till 625°C och sedan avgår rheniumoxiden som ånga och samlas upp.