Skog

Wikipedia

Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv.
Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information.

Den här artikeln handlar om vegetationstypen skog. Se även Skog (övriga betydelser)

Skog

Skog kallas ett trädbevuxet större område. Mer precist menas med skog såväl träden och undervegetationen som alla andra organismer som har anknytning till träden och marken. För att ett område ska räknas som skog ska trädkronornas horisontalprojektion (s k kronslutenhet) täcka minst 20% av arealen och det genomsnittliga avståndet mellan minst 5 meter höga träd bör ej överskrida 30 meter. Dessutom bör området vara tillräckligt stort för att ha ett eget lokalklimat som märkbart avviker från omgivningens. I området ingående kalhyggen som tillfälligt står utan träd inräknas i skogen.

[redigera] Den svenska skogen

Skogen i Sverige anses vara skiktad, d.v.s. uppbyggd av olika höjdlager. Längst ner finns bottenskiktet som innehåller mossor, lavar och svampar. Ovan för bottensiktet ligger fältsiktet som innehåller ormbunksväxter, örter och gräs. I vissa fall finns ytterligare två lager. Buskskiktet är växter som är lägre än fem meter, medan det översta trädskiktet utgörs av de träd som är högre än fem meter.

Typen av skog varierar. Den svenska skogen består till ca 97 % av kulturskog och knappt 3 % naturskog. I söder är lövskog relativt sett vanligare, medan mellersta och norra Sverige helt domineras av barrskog bestående av gran- och tallbestånd. Skogsmarkens produktionsförmåga, dess bonitet, är mycket avhängigt klimatet och avtar ju längre norrut man kommer i Sverige. Ovanför trädgränsen i fjällen växer inga träd och landskapet är av typen fältskikt. I Sverige finns sedan århundraden inte längre någon urskog i egentlig mening.

I Sverige bedrivs sedan sekelskiftet 1900 ett planlagt skogsbruk som syftar till att försörja skogsindustrin med högkvalitativ råvara samtidigt som skogens långsiktiga återväxt inte äventyras. Inom skogsbruket skiljer man på produktiv skogsmark respektive impediment. Med produktiv skogsmark avses skogsområden som i genomsnitt kan antas producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år. Vanliga typer av impediment är myrmark, kraftledningsgator och särskilt bergiga partier.

I Sverige finns det cirka 22,7 miljoner hektar produktiv skogmark, vartill tillkommer 5,8 miljoner hektar impediment. Privata ägare kontrollerar drygt halva arealen medan skogsindustrin och allmänna ägare som Sveaskog, Fastighetsverket,stift och kommuner äger den andra halvan.

På senare tid har vetskapen och betydelsen av tätortsnära skog ökat. Med tätortsnära skog menas skog som finns inom nära avstånd, 0,5-1 km från bebyggelsen. I den tätortsnära skogen bedrivs den huvudsakliga rekrationen och har därför stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande.

I Sverige förekommer bland annat följande typer av skog indelade efter växtlighetstyp och -plats: