Oxenstierna
Wikipedia
Oxenstierna urgammal frälseätt från Småland, härstammande från en Nils i Långserum, vars son Gjurd Nilsson (död tidigast 1312) var den förste som bevisligen använde släktens vapensköld, föreställande en oxpanna med horn, varifrån namnet Oxenstierna bildades på 1500-talet (Oxenstirn betyder Oxpanna på tyska). Gjurd Nilssons brorsdotter, Lucia Matthiasdotter, gifte sig med en Torsten Vigolfsson i Fallnafors och paret fick sonen Nils Torstensson (död tidigast 1348), vilken brukar räknas som stamfar till den högfrälse Oxenstiernasläkten.
Fortlevande är den grevliga grenen Oxenstierna af Korsholm och Wasa nummer 8. Utslocknade är de grevliga ätterna Oxenstierna af Södermöre nummer 4/5 och Oxenstierna af Croneborg nummer 10, samt den friherreliga Oxenstierna af Eka och Lindö nummer 1.
Ätten har alltjämt spelat en framträdande roll i Sveriges historia, med flera framstående personer. Under Kalmarunionen var flera medlemmar ur släkten riksföreståndare.
[redigera] Personer från ätten Oxenstierna (att kompletteras)
- Jöns Bengtsson Oxenstierna d.ä., (död cirka 1399)
- Nils Jönsson Oxenstierna, riksföreståndare (död 1450)
- Bengt Jönsson Oxenstierna, lagman i Uppland (död omkr 1450)
- Jöns Bengtsson Oxenstierna d.y., ärkebiskop (1417-67)
- Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551-1597), far till Axel O.
- Axel Oxenstierna af Södermöre (1583-1654)
- Gabriel Bengtsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1586-1656)
- Gabriel Gustafsson Oxenstierna af Eka och Lindö (1587-1640)
- Bengt Bengtsson Oxenstierna af Eka och Lindö (Resare-Bengt) (1591-1643)
- Johan Axelsson Oxenstierna (1612-1657), diplomat
- Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1613-1648) af Croneborg
- Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1623-1702)
- Maria Sofia Oxenstierna af Croneborg (f. De la Gardie) (1627-1694)
- Johan Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1750-1818)
