Politikåret 1919
Wikipedia
| << Politikåret 1919 >> | |
| Lista över politikår | |
| 1918 - 1919 - 1920 | |
| Födda och avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik |
|
Innehåll |
[redigera] Årets händelser
- 2 januari - Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
- 4 januari - Första numret utav Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
- 5 januari - Spartakistupproret börjar. Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
- 5 januari - Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
- 16 januari - Kommunistagitatorn Rosa Luxemburg dödas av en uppretad folkmassa.
- 18 januari - Fredskonferensen i Paris inleds.
- 31 januari - I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas Förbund.
- 12 februari - Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på statsbesök i Sverige. Generalen mottas på Stockholms gator av ca 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
- 13 april - 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i delstaten Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
- April - Polsk-ryska kriget bryter ut.
- 24 maj - Kvinnlig rösträtt i Sverige förordas i första- och andra kammaren och grundlagsändring beslutas. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter grundlagsändring.
- 25 maj - Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.
- 28 juni - Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del.
- 1 augusti - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
- 10 september - Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
- 29 september - Lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin antas av den svenska riksdagen. Arbetsveckan blir 48 timmar.
- 1 oktober - Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
- 27 november - Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.
