Bulgarien
Wikipedia
![]() |
![]() |
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: Съединението прави силата (bulgariska för "Enhet ger styrka") |
|
Nationalsång: Mila Rodino | |
![]() |
|
Huvudstad | Sofia |
Största stad | Sofia |
Officiellt språk | bulgariska |
Statsskick President Premiärminister |
republik Georgi Părvanov Sergej Stanisjev |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Osmanska riket 3 mars 1878 (autonomi) 5 oktober 1908 (deklarerad) |
Yta • Totalt • Vatten |
110 910 km² (103:e) 0,3 % |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
7 385 367 (95:e) 67,4 inv/km² (102:a) |
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita |
$71 235 miljoner (66:a) $9 223 |
Valuta | lev (BGN ) |
Tidszon | UTC+2 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Musala 2 925 m ö.h. Burgassjön 27,5 km² Donau 2 850 km |
Nationaldag | 3 mars |
Landskod | BG, BGR |
Landsnummer | +359 |
Bulgarien är ett land i sydöstra Europa som gränsar till Grekland, Serbien, Makedonien, Rumänien och Turkiet och har kust mot Svarta havet. Huvudstad är Sofia, belägen i centrala landet nära berget Vitosja.
Innehåll |
[redigera] Historia
Det "första bulgariska riket" bildades när ett östligt folk, bulgarerna eller protobulgarerna, flyttade in i området i slutet av 600-talet och med tiden blandades med de slaver som sedan tidigare levde där. Under khanen Boris I antogs officiellt kristendomen år 864.
En fornbulgariskan närstående språkform, fornkyrkoslaviskan, användes som liturgiskt språk hos olika slaviska folk och utvecklades till de varianter av kyrkslaviska som fortfarande används i liturgin i östligt ortodoxa kyrkor i slaviska länder. Städerna Preslav och Ohrid i dåvarande Bulgarien blev viktiga lärosäten, där troligen det kyrilliska alfabetet utvecklades.
Det första bulgariska rikets tid präglades till stor del av konflikter med Bysantinska riket, och från slutet av 900-talet till slutet av 1100-talet var Bulgarien mestadels integrerat i detta.
1186 blev Bulgarien åter självständigt under det "andra bulgariska riket", som blev en stormakt som härskade över väsentliga delar av Balkanhalvön. I slutet av 1300-talet erövrades Bulgarien av det Osmanska riket, som landet sedan kom att tillhöra i nästan 500 år.
Munken Paisij Chilendarski var den första som skrev på modern bulgariska med sin Den slavisk-bulgariska historien från 1762. Detta historieverk har blivit något av ett nationalopus, och satte igång en nationell kulturell och politisk rörelse, den bulgariska renässansen. Ryssland var en aktiv part i Bulgariens självständighetskamp i början av 1900-talet.
Kommunisterna grep makten i Bulgarien 1946, efter ett år av samregerande med de demokratiska krafterna. Förändringarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet nådde även Bulgarien; 1990 valdes den förste ickekommunistiske presidenten, och 1991 infördes en demokratisk grundlag i landet.
Bulgarien blev medlem av Nato 2004 och av EU 1 januari 2007.
[redigera] Geografi
Bulgarien består av delar av de klassiska regionerna Thrakien, Moesia och Makedonien. Den sydvästliga delen av landet är bergig med två alpina bergskedjor, Rilabergen och Pirinbergen. Längre österut ligger den lägre men mer extensiva bergskedjan Rodopibergen. Rilabergen inkluderar Balkans högsta topp, Musala som når 2 925 meters höjd. Balkanbergen går igenom hela landet från väst till öst, norr om den välkända Rosendalen. Området söder om bergskedjan kallas Östrumelien. I sydöst, öst vid Svarta havet samt norr vid floden Donau finns kuperad slättmark. Andra större floder är Struma och Maritsa i söder.
Bulgarien har ett tempererat klimat med kalla och fuktiga vintrar och varma och torra somrar.
- Berg: Rodopibergen, Pirinbergen, Rilabergen, Balkanbergen (Stara Planina).
- Floder: Maritsa, Iskăr, Jantra, Mesta, Struma, Tundzja.
- Annat: Burgaski Zaliv, Sjipkapasset.
[redigera] Städer
Se även Lista över städer i Bulgarien
- Sofia med strax under en och en halv miljon invånare är Bulgariens huvudstad sedan 1878. Staden ligger vid Vitoshabergen i landets västra del, 555 meter över havet. Det är Europas näst äldsta huvudstad efter Aten och har tidigare hetat Triaditsa och Sredets. Det nuvarande namnet kommer av kejsar Justinianus dotter Sofia som blev frisk av källvattnet. Det sägs även att staden fick sitt namn av Sofiakyrkan som är en av de äldsta kyrkorna i staden (och på hela Balkan). Sofia har många kyrkor och museer; det mest imponerande är kanske Alexander Nevskij-katedralen.
- Landets näst största stad Plovdiv ligger bara 15 mil sydost om Sofia vid Maritsafloden. På 1870-talet var staden större än Sofia men idag finns där bara strax under 380 000 invånare. Den mest imponerande sevärdheten är kanske den gamla amfiteatern, som förvisso delvis förstördes av Attila på 400-talet.
- Varna med 350 000 invånare ligger i norr vid Svarta havets kust. Staden grundades som den grekiska kolonin Odessus 580 före vår tideräkning. Idag har hamnen och de närbelägna turistorterna stor betydelse för ekonomin.
- Burgas, med cirka 210 000 invånare, ligger längre söderut vid kusten och är bland annat en viktig fiskehamn. Söder om staden ligger viktig petrokemisk industri.
[redigera] Politik
Bulgariens nuvarande författning antogs 12 juli 1991. Enligt den är Bulgarien en parlamentarisk republik.
[redigera] Verkställande makt
Bulgariens president (sedan 22 januari 2002 Georgi Părvanov) väljs i direkta val för en femårig mandatperiod med möjlighet till omval en gång. Presidenten är statschef och överbefälhavare och kan fördröja lagstiftning genom att återkalla lagförslag till parlamentet för ytterligare debatt. Parlamentet kan dock upphäva presidentens veto med ett enkelt majoritetsbeslut.
Ministerrådet (regeringen) leds av premiärministern (sedan 16 augusti 2005 Sergej Stanisjev) och är det viktigaste verkställande organet. För närvarande består det av 20 ministrar. Premiärministern nomineras av den största gruppen i parlamentet och ges mandat av presidenten att bilda regering.
Den nuvarande regeringskoalitionen består av Bulgariska socialistpartiet, Nationella rörelsen Simeon II och Rörelsen för rättigheter och friheter.
[redigera] Lagstiftande makt
Bulgarien har ett enkammarparlament som kallas Nationalförsamlingen (Narodno Săbranie) och består av 240 ledamöter valda för en fyraårig mandatperiod i allmänna val. Väljarna röstar på partilistor eller koalitionslistor av flera partier. De 28 administrativa regionerna utgör valkretsar. Listorna måste komma över en spärr på fyra procent för att komma in i parlamentet.
Parlamentet ansvarar för att stifta lagar, godkänna budgeten, planera presidentval, välja och avsätta premiärministern och övriga ministrar, förklara krig, sätta in trupper i andra länder samt ratificera internationella fördrag och överenskommelser.
Det senaste valet skedde i juni 2005 och nästa parlamentsval är planerat till sommaren 2009.
[redigera] Dömande makt
Det bulgariska rättssystemet består av regionala domstolar, distriktsdomstolar och appellationsdomstolar samt en högsta kassationsdomstol. Dessutom finns en högsta förvaltningsdomstol och ett system av militärdomstolar. Ordförandena i högsta kassationsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt generalåklagaren väljs med två tredjedels majoritet av alla medlemmar av högsta rättsliga rådet. Det högsta rättsliga rådet ansvarar för förvaltning och organisering av rättsväsendet.
Författningsdomstolen ansvarar för att bedöma om de lagar och statuter som hänvisas till den är i enlighet med författningen och med internationella fördrag som regeringen har undertecknat. Parlamentet väljer de 12 medlemmarna i författningsdomstolen med två tredjedels majoritet för en period på nio år.
[redigera] Regional och lokal förvaltning
Republiken Bulgariens territorium är indelat i regioner och kommuner. Det finns 263 kommuner.
Bulgarien är sedan 1999 uppdelat i 28 regioner (oblasti), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Sofia utgör en egen region.
|
|
|
|
[redigera] Ekonomi
Bulgariens ekonomi krympte dramatiskt efter 1989, då COMECON-marknaden som Bulgarien hade varit nära knuten till förlorades. Levnadsstandarden föll med ungefär 40 procent, men återgick senare till nivån före 1990 i juli 2004. Dessutom drabbades Bulgariens ekonomi hårt av FN:s sanktioner mot Jugoslavien och Irak. De första tecknen på återhämtning visade sig 1994 när bruttonationalprodukten växte och inflationen sjönk. Under 1996 kollapsade dock ekonomin på grund av att internationellt ekonomiskt stöd saknades och att bankväsendet var instabilt. Sedan 1997 har landet varit på väg att återhämta sig, med en BNP-ökning på 4-5 procent, ökande utländska investeringar, makroekonomisk stabilitet och EU-medlemskap 2007.
Den regering som tillträdde 2001 förband sig att vidmakthålla de grundläggande målsättningar för den ekonomiska politiken som antagits av dess föregångare 1997, det vill säga att behålla Currency Board-systemet, utöva sund finanspolitik, snabba på privatiseringen och verka för strukturreformer. De ekonomiska prognoserna för 2005 och 2006 förutser fortsatt tillväxt i den bulgariska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas öka och arbetslösheten minska. Den bulgariska valutan lev är knuten till euron och man har som mål att införa euro som valuta 2010.
Den 25 april 2005 undertecknade Bulgarien anslutningsfördraget med EU och blev medlem 1 januari 2007.
[redigera] Demografi
Huvudartikel: Bulgariens demografi
83,9 % av invånarna i landet är bulgarer. Det finns två större minoritetsgrupper, turkar (9,4 %) och romer (4,7 %). Bulgarer är den enda etniska folkgrupp som minskar, då de till stor del emigrerar. Turkar och romer är de etniska grupper som ökar i allt större utsträckning.
[redigera] Språk
Av befolkningen talar 84,8% bulgariska, ett slaviskt språk, som är landets enda officiella språk. Bulgariskan övergår i söder i den närbesläktade makedonskan, och mindre grupper i landets sydvästra del anser sig tala makedonska. Andra språk som talas är turkiska (med stora dialektala skillnader mot den turkiska som talas i Turkiet), av omkring 600 000 personer, och romani, av omkring 300 000 personer. Bland de turkisk- och romanitalande råder en hög grad av tvåspråkighet med bulgariska som andraspråk.
[redigera] Religion
Den ortodoxa kristendomen är den dominerande religionen i landet och 82,6 % av befolkningen tillhör den bulgariska ortodoxa kyrkan. 12,2 % av befolkningen är muslimer, 0,6 % katoliker och 0,4 % protestanter.
De flesta medborgare i Bulgarien är åtminstone till namnet medlemmar i Bulgariska ortodoxa kyrkan, som grundades 870 och blev autokefal 927. Bulgariska ortodoxa kyrkan är en självständig nationell kyrka, liksom alla andra nationella grenar av ortodoxa kyrkan, och anses som ett oundgängligt inslag i Bulgariens nationella medvetande. Kyrkan har avskaffats, eller snarare degraderats till en underlägsen ställning inom den grekisk-ortodoxa kyrkan två gånger under dels perioden av bysantinsk överhöghet 1018-1185, dels av osmansk överhöghet 1396-1878, men den har båda gångerna återupplivats som en symbol för Bulgariens självständighet. 2001 hade Bulgariska ortodoxa kyrkan totalt 6 552 000 medlemmar i Bulgarien (82,6 procent av befolkningen). Emellertid är många yngre människor som växte upp under de 45 åren med kommunistiskt styre inte religiösa, även om de formellt kan vara medlemmar i kyrkan.
Trots den bulgariska ortodoxa kyrkans dominerande ställning i Bulgariens kulturella liv tillhör många bulgariska medborgare andra trosriktningar, särskilt islam, katolicism och protestantism. Islam kom till Bulgarien vid slutet av 1300-talet efter att landet erövrats av osmanerna. Under 1400- och 1500-talet växte islam i styrka genom inflyttning av turkar och omvändelse av infödda bulgarer. När Bulgarien 1878 blev självständigt var inte mindre än 40 procent av befolkningen muslimer. Andelen har minskat kraftigt sedan dess, mestadels genom emigration. 2001 fanns 967 000 muslimer i Bulgarien (12,2 procent av befolkningen).
Under 1500- och 1600-talen omvände missionärer från Rom de bulgariska bogomilerna i regionerna Plovdiv och Svisjtov till katolicismen. Ättlingarna till dessa bildar nu merparten av Bulgariens katoliker, som uppgick till 44 000 år 2001.
Protestantismen infördes i Bulgarien av missionärer från USA 1857. Missionsarbete fortsatte genom andra hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. 2001 beräknades antalet protestanter till 42 000.
[redigera] Försvar
Det bulgariska försvaret är uppdelat i 3 delar: de bulgariska landstyrkorna, den bulgariska flottan och det bulgariska flygvapnet. Den bulgariska militären är den enda styrka i världen som inte förlorat en strid,[1][2] trots att Bulgarien har varit inblandat i alla stora krig.
[redigera] Kultur
Bulgariens kultur avspeglar historiska influenser från thraker, protobulgarer, slaver samt bysantinska, turkiska och grekiska inslag.
Bulgarien har en stor tradition av körsång. Bulgariska kvinnokörer har på senare år nått internationell berömmelse.
Sedan 1200- och 1300-talen är Bulgarien känt för sitt ikonmåleri. Företrädarna för måleriskolan från Veliko Tărnovo överskred de nedärvda reglerna för traditionellt ikonmåleri och skapade därmed den mest betydande enskilda skolan inom ortodoxa kyrkans konst.
Med den bulgariska renässansen mot slutet av det osmanska styret uppstod nya konstskolor överallt i landet. Den mest kända är Samokovs konstskola. Därifrån utgick flera av de målare som utförde utsmyckningen av Rilaklostret, bland andra Zacharij Zograf.
En känd konstnär från senare är Jules Pascin som föddes 1885 i Vidin. Hans egentliga namn var Julius Pinkas. Eftersom han tillbringade lång tid i Frankrike, där han också dog 1930, blev han betecknad som bulgarisk-fransk målare och grafiker.
Den mest kände levande bulgariska konstnären är antagligen Christo Javasjev, som är känd under sitt förnamn och tillsammans med sin fru Jeanne-Claude. Han är bland annat känd för att ha "förpackat" riksdagshuset i Berlin och Pont Neuf i Paris i plastfolie. Det senaste han gjorde var att ställa upp hundratals oranga portar i Central Park(NY), kallat The Gates.
Den bulgariska litteraturen var i äldsta tid knuten till kyrkan och skrevs på fornkyrkoslaviska. Den hade en första storhetstid redan på 900-talet och en ny under 1300-talet, strax före den osmanska erövringen. Med det osmanska övertagandet bröts denna blomstring och en ny bulgarisk litteratur tog inte form förrän vid slutet av 1700-talet med den bulgariska renässansen. Paisij Chilendarskis historieverk från 1762 blev mycket viktigt för spridandet av ett bulgariskt skriftspråk och för den begynnande bulgariska nationalismen. Under 1800-talet utvecklades en modern skönlitteratur på bulgariska. En viktig gestalt var poeten och revolutionären Christo Botev.
I Bulgarien har också dockteater (inte enbart för barn) en lång tradition.
[redigera] Sport
De vanliga sporterna som utövas i Bulgarien är fotboll, skidskytte, tyngdlyftning och konståkning. Inom fotboll har Bulgarien flera spelare som spelar för europeiska klubblag.
[redigera] Utmärkelser som bulgariska sportsmän fått
Albena Denkova Maxim Staviski vann VM i konståkning 2007 i Tokyo. Bulgariska landslaget i fotboll kom på 4:de plats i VM 1994 efter att de blev slagna av Sverige i bronsmatchen.
[redigera] Mat
Bulgarien har många olika sorters maträtter. Vanliga förrätter är Tarator (kall yoghurtsoppa) och Banica (filodeg med en blandning av ägg och fårost). En nationell delikatess är sjcumbe (soppa på komage). Andra vanliga tilltugg är torkat kött som heter lukanka och sudjuk. Typiska traditionella bulgariska varmrätter är bland annat kebabtjete (avlånga köttbullar) och kjuftete (panbiffar).
[redigera] Turism
Populära turistmål:
Vanliga turistmål för skandinaver är Sunny Beach och Golden Sands, vilket delvis beror på att Bulgarien är ett förhållandevis billigt land, särskilt efter det att Grekland blivit mycket dyrare efter det att euron infördes.
[redigera] Se också
![]() |
Bulgarien relaterade artiklar Bulgarien | ||||
---|---|---|---|---|---|
Historia |
Första kungariket, Andra kungariket, Osmanska riket, Kamp för politisk autonomi, Självständigt furstendöme, Kommunist eran, Efter 1991 |
||||
Geografi och Städer |
Rodopibergen, Balkanbergen, Rila, Pirin, Städer, Blagoevgrad, Burgas, Gabrovo, Pleven, Plovdiv, Ruse, Silistra, Sliven, Sofia, Stara Zagora, Varna, Veliko Tarnovo, Vidin, Vratsa, Yambol |
||||
Politik and Ekonomi |
Bulgariens premiärminister, Bulgariens Statsminister, Verkställande makt, Lagstiftande makt, Dömande makt, Bulgariska politiska partier, Europeiska Unionen, lev, Transport, Turism |
||||
Demografi och Kultur |
Bulgarer, Bulgariska, Slaviska språk, Bulgariska ortodoxa kyrkan, Sport Mat |
||||
Kategorier | Byggnader och ariketektur, |
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bulgarien
[redigera] Referenser
- ^ http://www.testforces.net/eng/niv1.php?numMod=3&numSeg=1&ordre=1
- ^ http://www.motoroads.com/why_bul_history.html
Albanien | Andorra | Armenien2 | Azerbajdzjan1 | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern2 | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien1 | Grekland | Irland | Island | Italien | Kazakstan1 | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland1 | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Turkiet1 | Tyskland | Ukraina | Ungern | Vatikanstaten | Vitryssland | Österrike
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Asien; (2) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.
Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Heliga stolen | Irland | Island | Italien | Kanada | Kazakstan | Kirgizistan | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Montenegro | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tadzjikistan | Tjeckien | Turkiet | Turkmenistan | Tyskland | Ukraina | Ungern | USA | Uzbekistan | Vitryssland | Österrike
Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | Estland | Finland | Frankrike | Georgien | Grekland | Irland | Island | Italien | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Monaco | Nederländerna | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Slovakien | Slovenien | Spanien | Storbritannien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Österrike