Reumatoid artrit

Wikipedia

Reumatoid artrit, ledgångsreumatism, kännetecknas av en kronisk inflammation i kroppens leder. Inflammationen har stark förmåga att bryta ned brosk, intilliggande ben, senor och artärer. Även ögon, hud och andra organ kan bli attackerade. Orsaken är något oklar, men verkar vara multifaktoriell. I Sverige har knappt 1% RA, och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. RA debuterar ofta som en inflammation i flera leder. Inflammationen är ofta symmetrisk, vilket innebär att till exempel höger och vänster fot drabbas likadant. Det är de små lederna som oftast drabbas. Lederna är ofta stela på morgnarna. RA kan även drabba andra delar av kroppen än lederna. Lederna får ofta felställningar. Sjukdomen går ofta i perioder. Den drabbade kan vara bra ett tag, innan sjukdomen sätter fart igen.

Innehåll 1 Drabbade delar förutom leder 2 Kriterier 3 Behandling 3.1 Kost och träning

[redigera] Drabbade delar förutom leder

• Små elastiska knutar kan bildas under huden. Så kallade reumatiska noduli.
• Kärlinflammationer kan leda till sår på fingrar och underben. Raynauds fenomen kan också finnas.
• Mjältförstoring, med minskning av antalet vita blodkroppar (Feltys syndrom).
• Lungsäcksinflammation och bindvävsomvandling i lungorna (lungfibros)
• ögoninflammationer
• Inre organ, särskilt njurarna, skadas av proteininlagring (amyloidos).
• Sjögrens syndrom
• Hjärtsäcksinflammation

[redigera] Kriterier

1. Morgonstelhet minst 1 timme.
2. Symmetriskt ledengagemang.
3. Artrit i händernas leder (handleder, knogleder, fingerleder).
4. Artrit/synovit i minst 3 av 14 definierade leder.
5. Typiska röntgenförändringar (erosioner eller lednära skeletturkalkning).
6. Positiva laboratorietest (påvisande av reumatoid faktor i blodet).
7. Förekomst av reumatiska noduli.

Kriterierna ovan är s.k. klassifikationskriterier. Om fyra av sju kriterier är uppfyllda klassificeras patientens sjukdom som reumatoid artrit. Denna klassifikation används i forskningssammanhang som en mall för att definiera patientgrupper så att resultaten från olika studier kan jämföras med varandra. För att ställa diagnosen reumatoid artrit behöver inte klassifikationskriterierna vara uppfyllda. Diagnosen ställs genom en individuell helhetsbedömning av varje patient.

[redigera] Behandling

Acetylsalicylsyra (ASA) och NSAID (ex. Pronaxen) fungerar bra för smärtlindring och inflammationsdämpning men påverkar inte sjukdomsförloppet. Det finns en rad sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD) att välja bland. Eftersom RA yttrar sig olika hos olika patienter tillämpas ofta strategin att testa preparat efter preparat tills något fungerar.

• Förstahandsbehandlingen vid lågaktiv sjukdom är enligt Läkemedelsboken metotrexat eller sulfasalazin. I andra hand kan guldpreparat eller klorokinpreparat provas.

• En medelaktiv sjukdom behandlas i första hand med metotrexat, sulfasalazin eller guldpreparat. Andra och tredjehandsalternativen består av kombinationsbehandlingar.

• För en högaktiv sjukdom väljs metotrexat i första hand, i andra hand läggs TNF-alfahämmare till.

Exempel på DMARD-preparat är metotrexat, Salzopyrin (sulfasalazin), klorokinpreparat, guldpreparat, ciklosporin, pencillamin och cytostatika.

Nya läkemedel som TNF-alfablockare och lösliga TNF-alfareceptorer är mycket dyra och potenta läkemedel. TNF-alfahämmaren Enbrel har i kombination med metotrexat visat sig kunna få broskskador att läka ut hos vissa patientgrupper. Andra TNF-alfa hämmare är Infliximab och Adalimumab (Humira).

[redigera] Kost och träning

Ickefarmakologisk behandling är minst lika viktigt som läkemedlen. Sjukgymnastik, arbetsterapi och patientgrupper är bra. Det finns även ett stort utbud av hjälpmedel som plocktänger, handledsstöd och greppförstorare.

Glutenfri vegankost och så kallad medelhavskost har visat sig kunna minska symtomen för vissa grupper av reumatiker.

Genom landstinget kan reumatiker ansöka om utlandsvård, några veckors vistelse och vård i ett varmare klimat. Ett exempel på en sådan vårdinrättning är Vintersol på Teneriffe.