New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Santiago de Chile - Wikipedia, den fria encyklopedin

Santiago de Chile

Wikipedia

Santiago de Chile
Flagga Stadsvapen
(Flagga) (Stadsvapen)
Santiago Kommun
Innerstaden
(Santiago Centro)
Region Region Metropolitana de Santiago
Provinser Provincia de Santiago
Borgmästare Raúl Alcaíno Lihn
mandatperiod 2004-
Area 22,4 km²
Befolkning 200 792 invånare
Befolkningstäthet 8 964/km²
Storstadsområdet
(Gran Santiago)
Kommuner 36
Area 641,4km² (2002)
Befolkning 6 269 629 invånare (2006)
Vänorter Mexico city, Mexico
Guayaquil, Ecuador
Kiev, Ukraina
Miami, USA
Madrid, Spanien
Plasencia,Spanien
Riga, Lettland och Buenos Aires, Argentina

Santiago (Santiago de Chile) är huvudstaden i Chile. Staden har 4 657 000 invånare (2002) på en yta av 727 km².

Hela storstadsområdet kallad Gran Santiago har cirka 6 miljoner invånare (2006) på en yta av 641,4 km&sup2 (2002);, inklusive bland annat Puente Alto och San Bernardo vilket blir 35,9% av landets befolkning.

Santiago de Chile anses vara en Världsstad som gamma-stad med 6 poäng. Anses också ha Latinamerikas bästa levnadsstandard efter Buenos Aires och Montevideo.

På grund av att Santiago ligger i mellan bergskedjan Anderna får staden inte tillräckligt med vind och därmed blir det luftföroreningar i staden mest under vintern.

Santiagos kommun kallad Santiago Centro har cirka 200 000 invånare och är underordnad i provinsen Santiago som i sin tur är underordnad i regionen Santiago. Kommunen administreras av Municipalidad de Santiago som är en självstyrande enhet med egen borgmästare och fullmäktige. Den omfattar de äldsta delarna av stora Santiago inklusive centrum och alla stora statliga byggnader, bland annat regeringspalatset La Moneda. Kommunen har en area på 22,4 km².

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Chiles historia

Santiago grundades av Pedro de Valdivia den 12 februari 1541 vid Mapochofloden under namnet Santiago de Nueva Extremadura. Invigningsceremonin hölls på berget Huelén, som senare döptes om till Cerro Santa Lucía. Valdivia valde Santiagos läge på grund av dess milda klimat och enkelheten att försvara platsen - Mapochofloden delas i två floder och sammanförs längre ner, och bildar därmed en ö.

Staden förstördes 11 september 1541 av undiska styrkor ledda av hövding Michimalonco, vilket ledde till Araucokriget.

Katedralen i Santiago
Katedralen i Santiago

De första byggnaderna uppfördes med hjälp av urinvånarna, picuncheindianerna. Den södra banken av Mapochofloden dränerades senare och förvandlades till en promenad, känd som Alameda (numera Avenida Alameda Libertador Bernardo O'Higgins). Staden skadades lindrigt under det chilenska befrielsekriget (18101818), under slaget vid Maipú som ägde rum sydväst om staden. Santiago blev huvudstad 1818.

Under det tidiga 1800-talet var Santiago en liten stad med få byggnader förutom Palacio de La Moneda, som användes som myntverk under den spanska perioden, samt några få kyrkor och myndighetsbyggnader. Kyrkan Compañía de Jesús brann ner under en ceremoni 1863, då 2 000 människor omkom i en av de största bränderna i modern historia[1].

Pedro de Valdivias grundande av Santiago av Pedro Lira (1889)
Pedro de Valdivias grundande av Santiago av Pedro Lira (1889)

Under 1880-talet skapade framtagningen av nitratgödning i norra Chile framgångar för landet och bidrog till huvudstadens utveckling. Viktiga landmärken byggdes 1910 under 100-årsjubileumet av befrielsen från Spanien, som till exempel Chiles nationalbibliotek och De sköna konsternas museum.

Santiago började att förvandlas till en modern stad under 1930-talet genom byggandet av Barrio Cívico, som omger El Palacio de La Moneda. Staden växte även befolkningsmässigt tack vare immigration från södra och norra Chile. 1975 invigs Santiago de Chiles tunnelbana som blir mycket viktig för staden.

1985 förstörde en jordbävning historiskt viktiga byggnader i de centrala delarna av Santiago.

Santiago anses vara det näst viktigaste finansiella centrumet i Latinamerika efter São Paulo.

[redigera] Klimat

Santiago har ett milt medelhavsklimat med relativt heta somrar mellan november och mars då temperaturen ofta når upp till 35 grader. Under vintrarna mellan juni och augusti ökar luftfuktigheten och de högsta temperaturerna brukar då ligga på omkring 15 grader. Som lägst är temperaturen strax över noll grader. I höglänta områden förekommer snöfall på vintrarna. Den genomsnittliga regnnederbörden är 338 millimeter per år.

Klimattabell
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Genomsnittlig högsta dagstemperatur (°C) 29 29 27 22 18 14 14 16 18 22 25 28
Genomsnittlig lägsta dagstemperatur (°C) 12 12 9 7 5 3 3 4 6 7 9 11
Genomsnittlig regnnederbörd (mm) 0 3 5 13 58 79 76 53 28 13 5 5
Källa: Weather.co.uk Climate Statistics


Inversion orsakar höga nivåer av smog och luftföroreningar och är koncentrerad till den centrala dalen (Valle Central de Chile) under vintermånaderna. 1990-talets luftföroreningar sjönk med en tredjedel men sedan 2000 har minskningen stått stilla.

Mapochofloden som korsar staden från nordost till sydväst i Valle Central de Chile förorenas av industri- och hushållsavfall som kastas osorterad i floden, och uppströms av koppargruvor som ligger i Anderna i östra Santiago. Regeringen har nyligen röstat fram en lag som tvingar industrier och lokala styren att från och med 2006 ta hand om allt avfallsvatten. Det finns nu flera reningsverk och återvinningsanläggningar under uppbyggnad. Det finns även planer på att rena floden och att göra den farbar.

Ljudnivåerna på de stora gatorna är höga, mest på grund av högljudda dieselbussar. Dieseldrivna lastbilar och bussar är även stora orsaker till smogen på vintern. En lång process för byte av bussystemet (Transantiago) påbörjades 2005 och kommer att pågå till 2010.



Panoramabild över östra Santiago de Chile 2003.
Panoramabild över östra Santiago de Chile 2003.


[redigera] Demografi

Befolkningen i staden Santiago växte från 0,982 miljoner 1940 till 2,82 miljoner 1970 och 4,75 miljoner 1992. Enligt 2002 års mätningar är antalet invånare 5,45 miljoner, vilket motsvarar omkring 37 procent av landets och 43 procent av städernas befolkningsmängd. Detta gör Santiago till en av de största städerna i Latinamerika.

En stor del av Santiagos befolkning härstammar från vita européer[2], till en början spanjorer och senare tyskar, schweizare och engelsmän. De följdes senare av italienare, irländare och kroater. Invånare av blandat europeiskt och indianskt ursprung utgör en minoritet.

På grund av stadens starka ekonomiska tillväxt kommer fortfarande immigranter från andra latinamerikanska länder. Många peruaner bor i Santiago, liksom bolivianer, argentinare och ecuadorianer.

[redigera] Ekonomi

Santiago med kommuner
Santiago med kommuner
Torre Entel
Torre Entel

Santiago är det industriella och finansiella centrumet i Chile och genererar 45 procent av landets BNP. Staden är tillsammans med Buenos Aires och São Paulo, Sydamerikas finansiella centrum. En del internationella organisationer, som till exempel ECLAC, har sina huvudkontor i Santiago. På senare år har, tack vare Chiles starka ekonomi, många multinationella företag valt att ha sina regionala huvudkontor i Santiago, som till exempel HP, Reuters, JP Morgan, Intel, Coca-Cola, Unilever, Nestlé, Kodak, BHP Billiton, IBM, Motorola, Microsoft, Ford, Yahoo! och många fler.

[redigera] Politisk indelning

Storstadsregionen Santiago består av 37 kommuner, där de flesta ligger inom provinsen med samma namn. Några perifiera kommuner ligger i Talagante, Maipo och Cordillera. Städerna San Bernardo i Maipo och Puente Alto i Cordillera, bildar tillsammans med Santiago storstadsregionen.

Provinsen Santiago är indelad i 32 kommuner (comunas). Varje kommun leds av en borgmästare (alcalde) som väljs vart fjärde år. Medlemmarna i kommunrådet (concejales) väljs separat i samma omröstning.

De 32 kommunerna är Cerrillos, Conchalí, Cerro Navia, El Bosque, Estación Central, Huechuraba, Independencia, La Cisterna, La Florida, La Granja, La Pintana, La Reina, Las Condes, Lo Barnechea, Lo Espejo, Lo Prado, Macul, Maipú, Ñuñoa, Pedro Aguirre Cerda, Peñalolén, Pudahuel, Providencia, Quilicura, Quinta Normal, Renca, Recoleta, San Joaquín, San Miguel, San Ramón, Santiago Centro och Vitacura.

[redigera] Byggsektorn

Byggsektorn i Santiago har en högkonjunktur. Flera stora byggnader byggs i hela staden och byggkranar är en vanlig syn. För närvarande (2006) byggs Costanera Center, ett stort projekt i Santiagos finansdistrikt som består av ett 280 000 kvadratmeter stort köpcentrum, två kontorsbyggnader som båda är 170 meter höga och ett hotell som är 105 meter högt. Då det står klart 2010 kommer det att vara den största byggnaden i Sydamerika. Nära Costanera Center byggs en annan skyskrapa, Titanium La Portada, som kommer att bli 190 meter hög. Även om dessa är de största byggprojekten så byggs många andra kontorsbyggnader i Santiago, liksom hundratals höga bostadsbyggnader.

[redigera] Metro

Santiagos Metro är en av världens modernaste underjordiska transportmedel. Med dagligen över 2 miljoner passagerare som använder tunnelbanans 5 linjer (1, 2, 4, 4A och 5) som är totalt 84 km med 89 stationer.

[redigera] Galleri


[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ Spansk historia om branden
  2. ^ Migration information source - Chile: Moving Towards a Migration Policy

[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu