Lettland

Wikipedia

*Latvijas Republika*
Republiken Lettland

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: "Tēvzemei un Brīvībai" (lettiska för "För fäderneslandet och frihet")
Nationalsång: 'Dievs, Sveti Latviju'

Huvudstad	Riga 56°57′ N 24°6′ Ö
Största stad	Riga
Officiellt språk	Lettiska
Statsskick President Premiärminister	Parlamentarisk demokrati Vaira Vīķe-Freiberga Aigars Kalvītist
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	Från Ryssland 18 november 1918 26 januari 1921 Igen 4 maj 1990
Yta • Totalt • Vatten	64 589 km² (124:e) 1,5 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	2 307 000 (141:a) 36 inv/km² (166:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$29,214 miljoner (95:e) $12 622
Valuta	Lats (`LVL`)
Tidszon	CET (UTC+2)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Gaizinkalns 312 m ö.h. Razna 55 km² km
Nationaldag	18 november
Landskod	LV
Landsnummer	`+371`

Lettland, officiellt Republiken Lettland (Lettiska: Latvija eller Latvijas Republika, Liviska: Lețmō), är en republik i Baltikum i nordöstra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och Vitryssland och i söder till Litauen. Lettland är medlem i Europeiska unionen sedan den 1 maj 2004.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Lettlands historia

Lettland (historiskt uppdelat i Livland och Kurland) dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. År 1621 erövrades Livland av Gustav II Adolf och blev svenskt år 1629. Kurland förblev självständigt. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen kom en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen. Den 6 september 1991 blev Lettland självständigt från Sovjet.

[redigera] Politik

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922.

[redigera] Geografi

[redigera] Sjöar

Lettland har omkring 5000 sjöar. Den historiskt största är Lubans som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Razna på 55 km².

[redigera] Floder

Det flyter runt 1000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Dvina, Venta, Lielupe och Gauja.

[redigera] Landskap

[redigera] Län

Landskapen är i sin tur indelade i län (rajons), totalt 26 stycken:

Aizkraukle
Aluksne
Balvi
Bauska
Cesis
Daugavpils
Dobele
Gulbene
Jekabpils
Jelgava
Jūrmala
Kraslava
Kuldiga
Liepaja
Limbazi
Ludza
Madona
Ogre
Preili
Rezekne
Riga
Saldus
Talsi
Tukums
Valka
Valmiera
Ventspils

[redigera] Städer

Aizpute
Bauska
Daugavpils (Dünaburg)
Ilukste
Jekabpils
Jelgava (Mitau)
Kuldiga
Liepaja (Libau)
Ludza
Madona
Rezekne
Riga
Talsi
Tukums
Valka
Valmiera
Ventspils
Vonnu (lett. Cesis)

Se även: Pagasts

[redigera] Demografi

Befolkningen uppgår till 2 385 231; av dessa är 57,6% letter, 29,6% ryssar, 4,1% vitryssar, 2,7% ukrainare, 2,5% polacker, 1,4% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver).

Lettiska är Lettlands officella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska.

**Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-1989 i tusental**
	1935		1959		1970		1979		1989
Etniskt ursprung	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
Letter	1 467,0	77,0	1 297,9	62,0	1 341,8	56,8	1 344,1	54,0	1 387,8	52,0
Ryssar	168,3	8,8	556,4	26,6	704,6	29,8	821,5	32,8	905,5	34,0
Judar	93,4	4,9	36,6	1,7	36,7	1,6	28,3	1,1	22,9	0,9
Tyskar	62,1	3,3	1,6	0,1	5,4	0,2	3,3	0,1	3,8	0,1
Polacker	48,6	2,6	59,8	2,9	63,0	2,7	62,7	2,5	60,4	2,3
Vitryssar	26,8	1,4	61,6	2,9	94,7	4,0	111,5	4,5	119,7	4,5
Litauer	22,8	1,2	32,4	1,5	40,6	1,7	37,8	1,5	34,6	1,3
Ester	6,9	0,4	4,6	0,2	4,3	0,2	3,7	0,1	3,3	0,1
Romer	3,8	0,2	4,3	0,2	5,4	0,2	6,1	0,2	7,0	0,3
Ukrainare	1,8	--	29,4	1,4	53,5	2,3	66,7	2,7	92,1	3,4
Tatarer	--	0,0	1,8	0,1	2,7	0,1	3,8	0,2	4,8	0,2
TOTALT	1 901,5	100,0	2 086,4	100,0	2 352,7	100,0	2 489,5	100,0	2 641,9	100,0

Källa: Library of Congress Country Studies [1]

[redigera] Industri

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

[redigera] Sport

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.