Skara

Wikipedia

Skara omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Skara domkyrka är stadens symbol. Stadens vapen kan nämligen visa en version av den romanska domkyrkan på 1200-talet (se vapnet på länken [1]). Enligt en annan teori är dock vapnet en avbildning av en av stadens församlingskyrkor.

Skara är en tätort (stad) i Västergötland samt centralort i Skara kommun och biskopssäte för Skara stift.

[redigera] Stadsbild

Centrala Skara har kvar sitt medeltida oregelbundna gatunät. Där ligger det gamla torget, domkyrkan och rådhuset. Andra kulturhistoriskt intressanta byggnader är biblioteket och det gamla läroverket från slutet av 1800-talet. Där finns också äldre träbyggnader från 1800-talet. Norr om centrum ligger Västergötlands museum och ett friluftsmuseum med gamla hus.

[redigera] Historia

Skara är en av Sveriges äldsta städer. Redan under förkristen tid var det Västergötlands viktigaste plats där tinget hölls, enligt uppgift vid Götala ca 3 km öster om staden, där det senare anlades en kungsgård. Västergötlands jarl bodde även där. Under kristen tid fick staden ännu större betydelse, som biskopssäte och medelpunkt för kyrkan i området. Flera viktiga möten hölls i Skara, t ex det stora svenska rådsmötet i juli 1326 och det svensk-dansk-norska rådsmötet i januari 1458. Svenska kungar vistades i staden tidvis, och söder om staden låg ett befäst slott, Gälakvist.

Skara har flera gånger härjats av brand, den sista av större omfattning 1719.

[redigera] Domkyrkan

Skara domkyrka anlades troligen runt år 1000 och är en gotisk basilika. Det nuvarande utseendet fick kyrkan i huvudsak under 1886-1894. Kyrkan restaurerades då under Helgo Zettervalls ledning och ombyggnaden inspirerades av den gotik som kyrkan byggdes om till under 1200-talet och början av 1300-talet. Till exempel hittades ett medeltida triforiegalleri som Zettervall kopierade i kyrkans övriga triforier. Dock finns även nygotiska drag i byggnaden.

Innan Zettervalls restaurering hade det medeltida basilikakoret till största delen rivits på 1840-talet. Ett medeltida kapitelhus i två våningar samt en tiondelada inrymdes i en byggnad anknuten till domkyrkans nordöstra sidoskepp (detta sidoskepp var dessutom också byggt i två våningar). Denna tillbyggda medeltida byggnad, som hade en tunnel för en förbipasserande gata, revs år 1742.

Ett intressant romanskt inslag finns också (förutom vissa stenreliefer etc.), och det är kolonettfönstren från den tidiga romanska kyrkan. De finns bevarade i tornens lägre våningar.

Domkyrkan har flera gånger härjats i krigen mellan Sverige och Danmark. Därför finns medeltida inventarier bevarade endast i sten, plus ett par bevarade nattvardskalkar (se artikeln om biskop Adalvard den äldre). En medeltida bok (Skaramissalet) och några fragment av de medeltida korstolarna finns också bevarade (de två sistnämnda på Västergötlands museum).

[redigera] Kloster, kyrkor m.m. under medeltiden

Förutom domkyrkan uppfördes under medeltiden tre andra kyrkor ett hospital, ett härbärge för gamla präster, ett helgekorskapell samt två kloster. Domkyrkan fungerade nämligen inte som församlingskyrka utan som stiftskyrka och katedral (samlingslokal för biskopens och kanikernas gudstjänster).

De tre församlingskyrkorna var:

1. Sankt Nikolai kyrka; grunden av kyrkan synlig som ruin väster om domkyrkan (grävdes fram på 1940-talet när ett hus revs som tidigare stått på tomten).
2. Sankt Lars kyrka; under nuvarande apoteket och nuvarande Järnvägsgatan (kyrkans östra del är markerad i gatans stenläggning). Järnvägsgatan är för övrigt den enda gata i centrum som drogs under 1800-talet, tidigare sträckte sig istället Västra Kungshusgatan upp till torget. Innan denna gatudragning fanns en särskild plats framför Sankt Lars kyrka (i äldre stadsplaner från till exempel 1700-talet).
3. Sankt Pers kyrka; under nuvarande Stadshotellets glasveranda i korsningen mellan Skaraborgsgatan och Järnvägsgatan.

Det ena klostret, för dominikaner, kallades S:t Olofs och grundades 1234. Det andra, för franciskaner, kallades S:t Katarinas och omnämnes första gången 1259. Dominikanerklostret omvandlades senare under Johan III till Skaraborgs slott (se mer om detta nedan). S:ta Katarina klosterkyrkas grundmurar blev grunden för Sveriges första veterinärinrättning grundad 1775. Än idag utgör klosterkyrkans grundmurar grunden för ett av husen i denna inrättning (det sydligaste).

Några få testamentshandlingar utfärdade till förmån för dessa kloster finns ännu kvar; av hertigarna Erik och Valdemar erhöll exempelvis klostren vardera 20 mark. En av församlingskyrkorna (S:t Pers) skänktes till staden av biskop Brynolf Algotsson, en form av botgöring inför Gud.

1520 omtalas ett S:t Klemens kloster, men detta kanske bara var ett namn för prästhärbärget. Det förstnämnda ådrog sig Gustav Vasas vrede, då det där bodde en honom förhatlig munk. Kungen befallde att det skulle ödeläggas och munkarna sändas till sina bröder i Sigtuna.

[redigera] Reformationen och Skaraborgs slott

Reformationen berövade kyrkorna deras rikedomar och kyrkorna började förfalla och rivas. Av några av dem finns inte en sten ovan jord. Skara förblev även efter reformationen säte för styrelsen i ett stift, vars omfång dock minskades. Under en del av 1500- och 1600-talen var Skara säte för en kunglig ståthållare. Till residens för denne uppförde Johan III ur det forna dominikanerklostret Skaraborgs slott omedelbart söder om staden. Från det slottet fick Skaraborgs län sitt namn. Det förstördes vid danskarnas härjningståg 1612 (se mer om slottet i artikeln om Skaraborgs slott).

[redigera] Kommunikationer

Skara har ingen reguljär järnvägstrafik, förutom museijärnvägen till Lundsbrunn.

Busstrafiken som bedrivs av Västtrafik är väl utvecklad. Linjerna 1,5,103,158,200,202,203,211,212 och Ronden 2 trafikerar Skara. Bussarna går bland annat från/Till Skövde, Lidköping, Vara, Götene, Mariestad, Axvall, Lerdala och Falköping.

Inom Skara går även 2 stadsbussar vid namn "Mjuka linjen". Trafiken bedrivs också av Västtrafik.

Linje 20: Domkyrkan-Bågen-Domkykran-Vårdcentrum-Domkykran

Linje 22: Domkyrkan-Skaraberg-Jula-Domkyrkan-Coop Forum-Valhall-Domkyrkan.

[redigera] Skolor

Djäkneskolan och Teglaskolan är högstadieskolorna i Skara. Teglaskolan är mest inriktat mot sport, såsom Fotboll, Handboll, Friidrott och Ishockey. På Djäkneskolan är de estetiska ämnena viktiga, såsom träslöjd, textilslöjd, hemkunskap, bild och musik. Katedralskolan är en kommunal gymnasieskola i Skara. Naturbruksgymnasiet Uddetorp är en gymnasieskola som drivs av Västra Götalandsregionen. Friskolan Metis är en friskola i Skara.

Dessutom finns ett universitet i staden. Universitetet är en del av SLU och ett av fyra huvudsäten för SLU. På skolan finns tre program: Djursjukvårdarprogrammet, som är en av Sveriges populäraste utbildningar, Etologi och djurskyddsprogrammet och Mat och teknologiprogrammet. Etologi och djurskyddsprogrammet startade 2005 och har nu totalt ca 100 studenter.

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926.^(Not)

[redigera] Aktiviteter

Ungefär 8 km utanför Skara ligger Skara Sommarland

[redigera] Referenser

• Skara stads historia del I, samlingsvolym, Skara historiekommitté, Hilding Johansson (red.), 1986;
• Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 8, spalterna 860-861;
• Ragnar Sigsjö, Skara domkyrka. Kort historik och vägledning, Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping 1986, s. 16-22 (om triforiegalleriet finns uppgifter främst på s. 22), samt s. 6, 8, 13, 15, 25.

[redigera] Se även

• Skara Sommarland